Kommunalt tvätteri snuvar företag på uppdrag

NYHET Publicerad

KONKURRENS Politikerna i Landskrona vill starta ett kommunalt tvätteri för att råda bot på den höga arbetslösheten i regionen. Helt fel väg att gå, menar företagen i branschen. "Om den volymen istället hade handlats upp bland oss företag hade vi definitivt kunnat anställa nya medarbetare och alltså skapat nya arbetstillfällen", säger Claes Olofsson, försäljningschef på tvätteriföretaget CWS-boco Sweden.

Tvätteri
Foto: Xtrekx Lubo Chlubný

Tvätteriföretagen tycker att Landskrona kommun borde upphandla tjänsterna, istället för att starta ett eget tvätteri.

Det har inte startats några nya offentligt ägda tvätterier i Sverige sedan 1980-talet. Men nu ligger Landskrona kommun i startgroparna för att starta ett eget tvätteri. Den liberalt styrda kommunen har sedan tidigare svaga siffror när det gäller offentlig konkurrens med det privata näringslivet och återfinns på plats 193 i frågan i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Satsningen på ett eget tvätteri sker också i kontrast till rödgrönt styrda Malmö som väljer att upphandla sitt tvättbehov på marknaden.

Beslutet ska nu tas i kommunstyrelsen på torsdag efter en närmast brådstörtad handläggning.

– Vi blev både chockade och bestörta. Det har inte skett någon offentlig diskussion utan allt är skött under radarn, säger Daniel Kärrholt, förbundsdirektör på Sveriges Tvätteriförbund.

Bakgrunden är de nya hygienkrav som Socialstyrelsen införde den 1 januari i år. I korthet innebär de att personalen inom hemtjänsten som arbetar på särskilda boenden och på LSS-boenden, ska bära arbetskläder. Det är Landskrona som har ansvar för att tillhandahålla och tvätta de kläderna. I sin tur födde det idén att inrätta ett eget tvätteri som en del i processen att skapa ”enkla jobb” för de som står långt från arbetsmarknaden.

– Vi investerar tolv miljoner och räknar med att det räcker för att komma igång med verksamheten, säger kommunstyrelsens ordförande i Landskrona Torkild Strandberg (L).

Tvätteriföretag är kritiska

Det är dock ett projekt som upprört de tvätteriföretag som finns i regionen. De menar att det är viktigt att fler människor kommer in på arbetsmarknaden men att kommunen tar alltför lätt på de det faktum att ett tvätteri är en professionell verksamhet underställd en mängd lagar och regler och inte något som ”man bara drar igång”.

– Vi har stora krav på oss att följa regelverket när det gäller säkerhet, miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Vi ska också uppfylla de olika certifieringar som är en förutsättning för att kunna vara med vid en upphandling. Med de kalkyler som ligger bakom det här, kan vi konstatera att de inte kan uppfylla de krav som vi gör, säger Thomas Eliasson, vd på tvätteriföretaget Berendsen.

Han får stöd av andra företagare som Svenskt Näringsliv talat med och som – trots kommunens försäkran om att det inte handlar om kommunal konkurrens – ser hur just en sådan växer fram. I första skedet ska 37 400 plagg tvättas varje vecka. Ett uppdrag som alltså ska skötas vid sidan av den befintliga marknaden.

– Om den volymen istället hade handlats upp bland oss företag hade vi definitivt kunnat anställa nya medarbetare och alltså skapat nya arbetstillfällen, säger Claes Olofsson, försäljningschef på tvätteriföretaget CWS-boco Sweden.

Kommunen vill få ner arbetslösheten

Arbetslösheten i Landskrona ligger på 15 procent, fem procent över snittet i Skåne och det är ner till den nivån, bland annat med hjälp av det egna tvätteriet, man vill komma. I ett första skede ska 50 personer erbjudas anställning under ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare ett år. Lönen betalas till största delen med statliga pengar, genom Arbetsförmedlingen. Om allt går som det ska sedan hela verksamheten kunna knoppas av och säljas till något företag i branschen.

– Men vem vill köpa ett tvätteri som drivs med den bidragsnivån från det offentliga, frågar Daniel Kärrholt som tillsammans med företrädare för branschen uppvaktat Landskrona kommun i frågan. Ett möte som inte ändrade det kommande beslutet men i alla fall öppnade för en dialog om tvätteriets framtida öde.

Låt företagen göra tvättjobbet

Thomas Eliasson föreslår en annan väg för kommunen att gå:

– Det handlar ju inte enbart om att tvätta plagg utan om en tämligen komplicerad logistik där det gäller att märka, sortera, distribuera och över huvud taget ha en direkt kontroll på flödena. Varför inte låta oss, som uppfyller alla miljö- och hygienkrav, sköta själva tvätten. Sedan kan kommunen ta ansvar för hanteringen av plaggen före och efter att de varit hos oss. Det skulle dels sänka kostnaderna i tvättprocessen, dels skapa en mängd arbetstillfällen i hanteringen.

Daniel Kärrholt påpekar också att tvätterinäringen redan idag har ett högt socialt ansvarstagande och är en viktig instegsbransch för människor på väg in på arbetsmarknaden. Det har man blivit genom att svara på de alltmer omfattande krav som finns när landsting och kommuner handlar upp tvätteritjänster.

– Upphandling är den bästa vägen att gå. Då finns möjligheter att få bästa möjliga tjänst till konkurrenskraftiga kostnader samtidigt som riktiga jobb skapas i riktiga företag.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjudande näringsliv hos årets klättrare

RANKING 2019 Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.
NYHET Publicerad:

Här trivs företagen bäst – och sämst

RANKING 2019 Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.