NYHET21 november 2019

Det här händer när innovationer flödar över nationsgränser

I framtiden konkurrerar Sverige med kunskap. För exportföretag finns utmaningar med kunskapsekonomin. Svenskt Näringsliv har tagit fram förslag på hur Sverige kan agera bättre på det här området.

Christina Wainikka
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Värdekedjorna blir allt mer globala och de delar av värdekedjorna som står för mest värdeskapande är till stora delar kopplat till de kunskapsbaserade tillgångarna. De immaterialrättsintensiva företagen står också för en övervägande del av EU:s export till omvärlden. Denna utveckling innebär flera utmaningar. Hit hör att de immaterialrättsliga regelverken inte är fullt ut harmoniserade och att i en del länder finns en bristande respekt för existerande rättigheter. En del av utmaningen är också att olika aktörer, inklusive svenska myndigheter, behöver uppmärksamma vad som gäller när innovationer flödar över nationsgränser.

För ett land som Sverige får detta extra stor betydelse. Vi har ett antal särdrag som gör oss särskilt sårbara när det gäller immaterialrätt och globalisering. En av de faktorer som byggt det svenska välståndet är vår export. I praktiken innebär det också en sårbarhet, genom att vi är exportberoende och att vi är beroende av utvecklingen av de globala värdekedjorna på ett sätt som andra länder kanske inte är.

En annan faktor som är viktig för Sverige som land är att vi är ett innovativt land. Trots vår litenhet har vi lyckats bygga världsomspännande företag inom vitt skilda sektorer. Det gäller såväl traditionell basindustri som digitala plattformar och allt däremellan. Innovationerna från svenska företag täcker allt från tekniska lösningar till nya sätt att utföra tjänster.

Den internationella utvecklingen mot mer globaliserade värdekedjor har pågått en längre tid. I en tid när de kunskapsbaserade tillgångarna har kommit att få en allt större betydelse får detta andra konsekvenser än de som normalt har uppmärksammats.

Immaterialrätten har sin grund i internationella konventioner och avtal, den är därmed internationell till sin karaktär. Det är dock samtidigt så att immaterialrätten bygger på territorialitetsprincipen, som enkelt uttryckt innebär att rättigheterna är kopplade till ett visst territorium. I Sverige gäller svensk upphovsrätt, i Tyskland tysk. I Kina gäller kinesisk patenträtt, i Indien indisk. För företag som verkar i flera länder innebär det praktiska problem. Det som kan skyddas i ett land kanske inte ens kan skyddas i ett annat.

Till detta hör att företag som verkar i flera länder behöver skriva olika avtal kring rättigheterna i olika länder och i vissa fall måste anpassa sina affärsmodeller till de olika regelverken som finns. Transaktionskostnaderna i relation till rättighetshantering kan bli stora. I vissa fall, även i relation till andra länder inom EU, är rättsläget så oklart att många frågor inte kan ges entydiga svar.

Många länder gör stora satsningar för att ta tillvara de kunskapsbaserade tillgångarna på bästa sätt, inte minst genom att koppla innovationsstrategi till immaterialrättsstrategi. Flera länder i Asien tillhör de länder som arbetar strategiskt med frågorna. Under 2018 stod Asien för två tredjedelar av världens samlade patent, design och varumärkesansökningar. Resten av världen stod alltså för en tredjedel. Länder som vi betraktat som plagiatörer har gått till att vara innovationsländer.

Vi har tagit fram förslag på hur Sverige kan agera bättre på det här området. För konkurrenskraft krävs en politik som förstår den verklighet som företagen faktiskt verkar i.

Immaterialrättsstrategi
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist