Krångligt att sälja inom EU

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Design- och belysningsföretaget Watt & Veke sliter med administrationen kring att sälja på den inre marknaden inom EU. Just nu står byråkratin kring producentansvaret och återvinning av elprodukter i fokus. ”Det inte är så öppet som man kan önska”, anser vd:n Johan Pehrson.

Johan Pehrson, vd på Watt & Veke

Johan Pehrson, vd på Watt & Veke, anser att EU:s gemensamma marknad inte fungerar som tänkt. "I stället leder det till praktiska handelshinder. Det verkar kunna bo en liten Trump i varje byråkrat. Mitt land först så att säga."

Foto: Ylva Westlund

– Självklart ska vi betala för att produkterna vi säljer någon gång ska återvinnas, men detta är krångligt, tidskrävande och frustrerande”, säger Johan Pehrson.

Watt & Veke med 11 medarbetare designar och tillverkar lampor och har på senare år investerat för att öka exporten till flera EU-länder, bland annat Tyskland.

– Vi får ett positivt mottagande hos våra exportkunder men samtidigt är den byråkratiska tröskeln till EU:s inre marknad förvånansvärt hög.

Regelverket kring återvinning av elprodukter, WEEE (Waste electrical and electronic equipment), kräver att butikerna registrerar sig. Även Watt & Veke måste registrera sig om det också säljer direkt till slutkunden. Utöver det krävs en lokal representant för företaget som registrerar sig som ansvarar bland annat för återvinningsplikten och månads-/samt årsrapportering till anvisade tyska myndigheter.

Varje EU-land har egna varianter på hur producentansvaret ska uppfyllas praktiskt och hur det ska hanteras administrativt. Tyskland har kommit fram till att importören och exportören är gemensamt ansvariga. Det betyder alltså att Watt & Veke ska komma överens med sina kunder om vem som ska ta ansvaret och registrera företagets produkter för den tyska marknaden.

– I Sverige är det inga problem. Vi betalar en avgift per ton produkter till EL-kretsen som på uppdrag av Naturvårdsverket administrerar det utmärkta producentansvaret. Inom EU är processen däremot svårhanterad för ett mindre företag.

Tyskland är ett av de svårare länderna, anser han. Här säljer företaget bara till kunder som själva har registrerat sig, vilket tvingar företaget att utesluta mindre kunder som sällan har egen registrering.

– Det är krångligt och frustrerande! Jag som älskar EU blir ledsen när jag ser vad dessa världsfrånvända byråkrater eller politiker skapar i form av oöverskådliga system. För mig är det uppenbart att det gränsar till att vara handelshinder.

Idén med EU som bland annat en gemensam marknad för ökad effektivitet i den europeiska ekonomiska zonen och att inte vara nationalistisk verkar inte fungera som tänkt, anser Johan Pehrson.

– I stället leder det till praktiska handelshinder. Det verkar kunna bo en liten Trump i varje byråkrat. Mitt land först så att säga.

Han betonar att det verkligen inte är kostnaderna för registreringen eller avgiften per ton det handlar om, utan om att det tar mycket tid som annars hade använts till att sälja mer.

– Jag betalar gärna miljöavgifter – jag älskar dem faktiskt! Men jag vill inte, som vi gör nu, sitta uppe på nätterna med detta och inse att det kommer att ta oss veckor att reda ut hur vi ska göra.

Det drabbar dessutom de mindre företagen extra hårt, konstaterar han.

– Vi är inte Atlas Copco, Volvo eller Electrolux, utan ett litet hårt arbetande svenskt företag. Vi och 30 000 andra småföretag utgör landets industriella ryggrad, och vi kämpar med regelkrångel.

Han efterfrågar en central registrering som sköts av en nationell myndighet som synkroniserar med motsvarande myndigheter i andra länder. I varje fall för mindre företag med en begränsad försäljningsnivå när det gäller antal ton elektroniska produkter. På så sätt skulle företaget bara behöva göra en enda anmälan för att få sälja inom hela EU.

– Det borde räcka att jag registrerat produkterna på ett ställe. Gärna i Sverige. Sedan får den myndigheten fördela de kronor det handlar om till länderna vi exporterar till. Svårare än så ska det inte vara. Jag kommer att ta mig igenom det här men det leder ju inte precis till fler jobb i det här landet.

Eftersom Watt & Veke nyligen passerade en viss exportnivå i kronor ska företaget dessutom varje månad rapportera in uppgifter till SCB om hur mycket som säljs av olika produkter.

– Ytterligare en ny byråkratisk pålaga! Tack vare att vi växer får vi ännu mer att rapportera och ännu mindre resurser till att sälja. Så småningom dukar vi småföretag under, och de enda som överlever är företag med typ tolv jurister anställda på byråkratavdelningen, säger Johan Pehrson.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Självklart ska näringslivet vara med”

FÖRETAGSKLIMAT När Tomelilla kommun skulle anställa en ny näringslivsstrateg tog de till ett ovanligt knep, de involverade näringslivet. Företagare fick vara med i hela processen, från framtagandet av kompetensprofil till att välja ut vem som fick jobbet. ”Jag tyckte politikerna lyssnade på oss och tog till sig av våra synpunkter”, säger Carl-Otto Swartz från Örups säteri.
NYHET Publicerad:

”Idioti att ställa specifikationskrav”

UPPHANDLINGAR Onormalt låga anbud ska förkastas och kraven på omsättning får inte överstiga två gånger värdet av kontraktet. Det är några av förändringarna i den nya lagen om offentlig upphandling (LOU) som trädde i kraft den 1 januari i år. Svenskt Näringslivs upphandlingsexpert Ellen Hausel Heldahl var nyligen i Blekinge för att informera om lagstiftningen och för att ge tips till företagen.
NYHET Publicerad:

Tyllingstrands vill växa – men att anställa är riskabelt

REGELKRÅNGEL "Vi har haft en väldigt god utveckling de senaste åren och det ser ut att hålla i sig. Men vi skulle behöva bli fler svetsare och isolertekniker då det utbildas för få. Dessutom är det extremt riskabelt att nyanställa i dag med dagens regelkrångel och de långtgående skyldigheterna som företagare har gentemot arbetstagare", säger Pernilla Jennervall, delägare i Tyllingstrands Konsult AB.
NYHET Publicerad:

Brist på glasblåsare hotar anrikt bruk

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Ulf Rosén har blåst liv i Reijmyre Glasbruk. Nu behöver han anställa. Men det råder enorm brist på glasblåsare. Han är beredd att ta emot nyanlända syrier på stående fot, men valideringen tar för lång tid.
NYHET Publicerad:

Samverkan ger nyanlända jobb i Sunne 

INTEGRATION Sunne är den kommun som är näst bäst i landet på att få nyanlända i arbete. Bakom framgången ligger ett bra företagsklimat, nära samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv, och att företagare vill och vågar ta in personer som inte kan perfekt svenska.
NYHET Publicerad:

Bättre resultat när utbildning upphandlas som funktion

UPPHANDLING Utbildningsföretaget Lexicon vill se fler funktionsupphandlingar. ”Med ett funktionstänk i upphandlingen har leverantören större möjlighet att leverera det som beställaren efterfrågar och åstadkomma ett bättre resultat”, säger Stefan Kihlgård, verksamhetsansvarig för Lexicon i Örebro.
NYHET Publicerad:

Ingen målgång för regelförbättringsarbete

EU Arbetet med regelförbättring ska genomsyra allt EU-arbete. Men det långt kvar till målgång, konstaterades vid en konferens i Bryssel. Jens Hedström, Svenskt Näringsliv, underströk att det krävs en politisk vilja att förändra och förbättra.
NYHET Publicerad:

Ökad oro för framtidens kompetensförsörjning

KOMPETENS En fungerande kompetensförsörjning är viktigt för att skapa tillväxt och behålla företagens konkurrenskraft. Ett företag som känner oro inför framtidens kompetensförsörjning är Aros Electronics i Mölndal. ”Förra året var jag inte lika orolig som jag är nu” säger VD Tomas Rundberg.
NYHET Publicerad:

"Vi strävar efter en ständig dialog med företagen"

HALLÅ DÄR Elizabeth Salomonsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Köpings kommun. Vilka näringspolitiska frågor tycker du är allra viktigast att driva?
NYHET Publicerad:

”Alla regler gör att man tappar sugen”

REGELKRÅNGEL Utanför Hammenhög i Simrishamns kommun ligger Mansdala gård, där Ulrika och Sven-Olof Carlsson odlar marken och föder upp grisar. De brinner för lantbruket, men upplever att regelbördan ökat kraftigt. ”Som det är nu skulle jag inte rekommendera någon att bli företagare”, säger Ulrika Carlsson.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för förenklingsarbete 

REGELKRÅNGEL Regelförenkling är ett långlivat önskemål från svenska företag. Men regeringen lägger inte tillräckligt med krut på frågan. Nu krävs krafttag, enligt den andra rapporten från projekt Ett utmanat Sverige. ”Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande, säger jurist Göran Grén.
NYHET Publicerad:

Våg av ökat regelkrångel

REGELKRÅNGEL Regelkrånglet fortsätter att öka trots regeringens löften om att det ska minska. Det gör att företagen tvingas lägga ännu mer resurser på administration i stället för tillväxt och stärkt konkurrenskraft. ”Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler men det handlar ofta om sådana petitesser”, säger Björn Rudström, vd på Pacwire.
NYHET Publicerad:

De sluter gapet mellan akademi och näringsliv

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Varför har universitetet så dålig kontakt med näringslivet? Det frågade sig Simon Ezcurra Gyllensten och Carl Svensson när de under 2015 studerade på Örebro Universitet. De upplevde att deras utbildningar var väldigt teoritunga och att de hade liten möjlighet att testa sina kunskaper i praktiken. Därför startade de kort därefter företaget Academy Solutions.
NYHET Publicerad:

Krångligt att sälja inom EU

REGELKRÅNGEL Design- och belysningsföretaget Watt & Veke sliter med administrationen kring att sälja på den inre marknaden inom EU. Just nu står byråkratin kring producentansvaret och återvinning av elprodukter i fokus. ”Det inte är så öppet som man kan önska”, anser vd:n Johan Pehrson.
NYHET Publicerad:

Regelkrångel minskar intresset för praktikanter

PAPPERSARBETE Östersunds krav på ytterligare administration kring kommunens ferieungdomar får alla privata vårdgivare utom en att backa. ”Det blir lika krångligt att anställa en feriepraktikant som att anställa vem som helst”, säger Ruth Berglund, vd på äldreboendet Strukturrutan.
NYHET Publicerad:

”Trist att känna sig som en presumtiv skurk”

REGELKRÅNGEL När skattemyndigheten oannonserat stövlade in på restaurangen mitt under en fullbokad lördag och krävde att se liggaren fick krögaren Anders Scharp nog. ”Att vi ska hinna ta fram underlaget på stående fot och samtidigt ha fullt fokus på gästerna i en full restaurang är inte rimligt”, säger han och vittnar om hur regelbördan ökar alltmer inom restaurangbranschen.
NYHET Publicerad:

Mönsterås kommunalråd slutar efter 31 år

HALLÅ DÄR... Roland Åkesson som innan sommaren slutar som kommunstyrelsens ordförande, en post han haft i 31 år, vad är det bästa du har gjort för att förbättra företagsklimatet? ”Jag har skapat en förståelse både internt och externt för att det finns ett samband mellan företagsamhet och kommunal verksamhet.”
NYHET Publicerad:

Surahammar tittar på omvärlden för att förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSAMHETEN "Vi plockar gärna goda exempel från vår omvärld i arbetet med att förbättra företagsklimatet och öka företagsamheten. Från årsskiftet började vi införa den så kallade Rättviksmodellen", säger Tobias Nordlander (S), kommunstyrelsens ordförande i Surahammar
NYHET Publicerad:

Tempohöjning för bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Som jag ser det är kompetensförsörjningen den största utmaningen vi har framöver. Hur ska vi hitta arbetskraft till våra företag och säkra försörjningen?” Det sa Johan Sturesson, Målerifirman Sture Persson AB, vid en träff mellan kommun och näringsliv i Östra Göinge.
NYHET Publicerad:

Ny ledning lyft för Övertorneås klimat

FÖRETAGSKLIMAT ”En ny politisk ledning 2015 ligger bakom Övertorneås lyft med 26 platser i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet.” Det tror näringslivschefen Stig Kerttu som kan glädja sig åt att kommunen fått bästa rankingen någonsin och tangerat resultatet från 2005.