Prao viktigare än någonsin!

Anders Lovén skräder inte orden när han kommenterar uttalanden om att prao har spelat ut sin roll.

– Lärarförbundet med flera säger att verksamheten är otidsenlig och att många av dagens arbetsplatser är osynliga, eftersom människor sitter framför datorer eller i sammanträden. Det är retoriska lågvattenmärken!

Inget kan ersätta prao

Prao har specifika värden, som andra kontakter med arbetslivet inte ger. Inget annat överträffar att vistas på en arbetsplats, vara del i ett lag och ha vuxenkontakt under minst en veckas tid, menar Anders Lovén.

– Det finns väldigt lite sommarjobb för ungdomar nu för tiden och ingen arbetsmarknad för 15-18-åringar. I en tid när en hel generation kommer i kontakt med arbetslivet först efter 20 års ålder, är praktisk arbetslivsorientering viktigare än någonsin, understryker Anders Lovén.

Han är därför inte imponerad av skolor som väljer bort prao och istället inför andra aktiviteter.

– De senaste årens satsningar på entreprenöriellt lärande är lovvärt och även projekt med riktade studiebesök eller fadderföretag. Men de kan aldrig ersätta prao, utan bara vara viktiga kompletteringar.

Stöd i inlärningen

Anders Lovén pekar på att praon fyller många olika funktioner, vilket också framkommit i forskningsrapporter.

Praktiken:

• underlättar elevernas studie- och yrkesval
• bidrar till ökad kontakt mellan olika generationer
• tillför ämnesundervisningen nya perspektiv och ger stöd för inlärningen
• ökar elevernas kunskap om arbetslivet och dess krav och möjligheter
• bidrar till ökad självkännedom och självinsikt hos eleverna.

Förmån på båda håll

Kommuner som slutar med praktik i grundskolan hänvisar till att det är svårt att få fram prao-platser och att Arbetsmiljöverkets regler är svåra att leva upp till. De argumenten väcker inte gehör hos Anders Lovén.

– Det handlar om hur hög prioritet verksamheten har. Om saker betraktas som viktiga måste de få kosta, säger Anders Lovén.

Att få fram platser i näringslivet kräver ansträngning och tid, medger han.

– Men om skolan kan motivera varför prao är viktig, brukar det vara lätt att få platser i företagen, säger Anders Lovén, som själv har stor erfarenhet av att jobba med detta.

– För företagens del handlar det om framtidens arbetskraft. Att eleverna kommer ut i arbetslivet är en förmån på båda håll.

Att Arbetsmiljöverkets regler skulle lägga hinder i vägen för prao, ger han inte heller så mycket för.

– Kraven är inget nytt påfund. Skolan har hela tiden haft ansvar för det som sker på arbetsplatsen. Med lite smidighet från bägge parter kan eventuella problem lösas, säger han.

Ursäkter för att slippa

Anders Lovén ser de skäl som anföras mot prao, som ursäkter för att slippa hantera något som uppfattas som besvärligt.

– Jag tror att man väljer att förstora problemen, som en ursäkt för att lägga ner prao. Istället för att vara fixerade vid hinder, borde kommunerna utgå från att prao är oerhört viktig. Det borde till och med vara reglerat i läroplanen!

Ett stort antal studier sedan 1960-talet har undersökt såväl elevernas uppskattning, som nytta, av pryo och prao.

– I samtliga studier har eleverna en mycket hög uppskattning av praon och många elever har också uppgett att de haft nytta av praon för sitt framtida yrkesval, säger Anders Lovén.

Ett exempel är en enkät som Svenskt Näringsliv låtit göra. När 21-åringar tittar tillbaka på sin tid i grundskolan och gymnasiet har de positiva minnen av prao och praktik.

Nästan alla (94 procent) har haft prao. 74 procent tycker att prao-tiden var lärorik eller mycket lärorik. Läs mer om undersökningen här.