"Människor vill inte vara sjukskrivna"

Lång arbetslivserfarenhet med brett perspektiv på sjukskrivningar har gett Jan Weibring möjlighet att reflektera över synen på både sjukdom och sjukförsäkring. Weibring är specialist i allmänmedicin och har jobbat som företagsläkare på SCA i 20 år, som medicinsk rådgivare i Västerbotten och som försäkringsmedicinsk koordinator på Försäkringskassans huvudkontor i cirka 30 år.

Weibring ser att läkare alltför ofta tar till sjukskrivning när det istället är andra insatser som skulle hjälpa patienten bättre.

– Det behövs kurage hos doktorer – allt är inte sjukdom. Många gånger kan livsstilsråd hjälpa bättre när det gäller livspusslet eller privata svårigheter. Det är lätt att sjukskrivning blir ett erkännande av patientens tillstånd. Det gäller för läkaren att kunna bemöta en patient som efterfrågar sjukskrivning, om läkaren inte anser att sjukskrivning är motiverad. Kunna säga nej till sjukskrivning utan att patienten känner sig avvisad. Om fler gjorde det tror jag att sjukskrivningarna skulle minska, säger Jan Weibring.

Weibring tycker att arbetsgivarna har en viktig roll i att minska sjukskrivningarna. Han ser gärna att läkarna har en direktlinje in till arbetsgivarna för kontakt om det finns anpassningar eller andra arbetsuppgifter istället för sjukskrivning. Han tycker inte att arbetsgivarna ska tveka inför att redan första sjukveckan ta kontakt med medarbetaren och vill påminna om att arbetsgivarna har rätt att ifrågasätta en sjukskrivning under sjuklöneperioden.

– Människor vill inte vara sjukskrivna. Det är viktigt att ge arbetsgivarna verktyg att tidigt föra ett respektfullt samtal med den som blir sjukskriven. Jag vet att många arbetsgivare undviker samtal av rädsla att verka krävande, men jag tror tvärtom att det visar engagemang och tidigt kan det lösa orsaker till sjukskrivningar. Arbetsgivarna borde också oftare ifrågasätta sjukskrivningar som de inte tycker är riktiga, där det finns arbetsförmåga och arbetsuppgifter på företaget. Det finns sätt att konkret diskutera arbetsförmåga och förmåga till att vara aktiv, säger Jan Weibring.

Det är centralt att rättssäkerheten i systemet ökar och framförallt tilliten till socialförsäkringen, anser Weibring. Därför tycker han att det är olyckligt att antalet överklaganden från Försäkringskassan minskat under flera år. Konsekvensen har blivit att det finns för lite vägledning, för handläggarna på Försäkringskassan, i hur man ska tolka sjukdomsbegreppet. Weibring är också kritisk mot reformen om förenklade läkarintyg, som kritiserats för bristande rättssäkerhet. Reformen har nu också dragits tillbaka.

– Jag jobbade på Försäkringskassan när reformen infördes och jag gjorde allt jag kunde för att förhindra förenklade läkarintyg. De skulle aldrig ha införts. Det är inte rättssäkert och ger ingen ledning för varken arbetsgivaren eller Försäkringskassan vad gäller arbetsförmåga, säger Jan Weibring.

Förtroendet för Försäkringskassan är lågt och många förstår inte besluten om sjukpenning. Viktigast för att upprätthålla respekten för sjukförsäkringen, är att det måste bli begripligt hur systemet fungerar, tycker Weibring.

– Om människor förstår vad det är man får ersättning för – nedsatt arbetsförmåga och inte bara sjukdom – så tror jag att respekten för systemet skulle bli större. Det är konsekvenserna av sjukdomen och de begränsningar det ger som är avgörande för arbetsförmågan.

– Vi har en solidariskt finansierad sjukförsäkring och ska förtroendet för den upprätthållas måste också de medborgare som inte nyttjar sjukförsäkringen känna förtroende för hur den tillämpas. Där har politiker och Försäkringskassan ett stort arbete kvar att göra, säger Jan Weibring.