Rehabiliteringsplaner får kritik

Regeringen vill återinföra en skyldighet för arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för den som är sjukskriven över 30 dagar. En proposition till riksdagen planeras under hösten och förslaget ska börja gälla 1 juni 2018. Obligatoriska rehabiliteringsplaner avskaffades 2007, eftersom de uppfattades som meningslösa och svåra att leva upp till.

Magnus Larsson, vd på konsultföretaget Expander Business Consulting och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté, är kritisk mot förslaget och ser att företagens behov snarare är stöd och råd från myndigheterna än ökade pålagor i form av administration.

– I ett konsultföretag är personalen den viktigaste resursen. Som företagare behöver jag inte mer pappersarbete eller regler. Däremot efterfrågar många företagare verktyg och stöd för hur man kan hjälpa sina medarbetare tillbaka till arbetet på bästa sätt.

Företagare jobbar redan idag mycket för att medarbetarna ska vara friska. För företagen är det en stor kostnad, i form av uteblivna intäkter, när en person är sjuk. Den bästa investeringen företagen kan göra är att, så snart det är möjligt, få tillbaka en medarbetare till arbetsplatsen, enligt Magnus Larsson.

– Företagen är helt beroende av att personalen mår bra och är på jobbet. Blir någon sjuk så försöker företagen starta en dialog direkt för att möjliggöra för personen att komma tillbaka i arbete, så snart det passar. Företagarna behöver lägga sin tid på att hjälpa sina anställda – inte att skriva fler planer, säger Magnus Larsson.

Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är kritisk till att regeringen vill återinföra något som redan visat sig verkningslöst. Erfarenheten är att de obligatoriska rehabiliteringsplanerna inte innebär tidigare återgång i arbete, utan ett fyrkantigt regelverk som inte utgår från individuella behov och förutsättningar.

– De allra flesta sjukskrivna återgår i arbete utan några större åtgärder. Många gånger väntar dessutom den sjukskrivne medarbetaren på medicinsk utredning och behandling. En obligatorisk rehabiliteringsplan efter 30 dagars sjukskrivning riskerar att bli en riktig papperstiger, säger Catharina Bäck.

I värsta fall kan reformen innebära en försämring för individen då sjuk- och rehabiliteringsprocessen har många aktörer och väntan är lång för möten med Försäkringskassan och sjukskrivande läkare.

–Företagen har länge efterfrågat bättre samverkan och kommunikation med Försäkringskassan och vården. Rehabiliteringsutredningar med litet informationsvärde och låg kvalité kan i värsta fall leda till att fel insatser vidtas eller att återgången i arbete försenas, menar Catharina Bäck.