Sjukfrånvaron under lupp

Företrädare för arbetsmarknadens parter, myndigheter, forskning och politik möttes i andrakammarsalen, inbjudna av Socialförsäkringsutskottet. Den offentliga utfrågningen handlade om åtgärder för lägre sjukfrånvaro och hanteringens av regionala skillnader i sjukförsäkringen. Efter att regeringen drog tillbaka det hårt kritiserade sjukskatteförslaget har arbetet för att minska sjukfrånvaron fortsatt.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll lyfte utmaningen med sjukfrånvarons stora variationer över tid, vikten av samverkan och varnade för att hamna i en situation där lång sjukfrånvaro leder till utslagning från arbetsmarknaden.

– Målet är en långsiktigt låg och stabil sjukfrånvaro över tid. I dag varierar sjuktalen som höga berg och djupa dalar. Vi måste fokusera på hälsa och ge varje individ det som behövs för återgång i arbete. Ingen ska bli utslagen från arbetsmarknaden av sin egen sjukfrånvaro, sade Annika Strandhäll.

Vad som påverkar sjukfrånvaron och vad minskade sjuktal betyder för hälsan var också en fråga som diskuterades i riksdagen. Forskaren Laura Hartman pekade på att förändrade attityder, goda exempel och att agera snabbt har stor betydelse för minskade sjukskrivningar. Hon visade att sjukfrånvaron varierar kraftigt över tid och påverkas av flera faktorer.

– Vi vet att sjuktalen påverkas av lagstiftningen. Framförallt verkar förändringar i sjukförsäkringen förstärka pågående trend. Även attityder och beteende påverkar. Andelen sjukskrivna varierar kraftigt över tid. Forskningen visar att en viktig friskfaktor är en bra balans mellan fritid och arbetsliv, säger hon.

Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör Henrietta Stein, menade att de olika regelverkens utformning är en viktig fråga att hantera för att minska sjukfrånvaron, då de kan vara ett hinder för snabb återgång till arbete.

– Det ska inte vara helt omöjligt för den enskilde att överblicka konsekvenserna när man byter ersättningssystem. Regelverk och ersättningssystem behöver synkroniseras mellan myndigheterna, säger hon.

Solveig Zander, ledamot i socialförsäkringsutskottet, efterfrågade fler konkreta förslag från parterna för hur alla kan tjäna på, och jobba hårdare för, att minska sjukskrivningarna.

– Det behövs incitament för att ta tillvara på arbetsförmåga både hos arbetsgivaren men också hos den sjukskrivne. Att kunna arbetspröva utan att riskera sjukpenningen är ett sådant incitament. Försäkringskassans beslut att avskaffa möjligheten för individen att arbetspröva på sin arbetsplats tycker jag sänder en mycket märklig signal till den sjukskrivne som vill försöka jobba igen, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

Mer och bättre samverkan med myndigheter efterfrågades också av arbetsmarknadens parter vid riksdagens utfrågning. Förväntningarna är högt ställda på arbetsgivarna och då måste alla aktörer i sjukprocessen göra sin del. Kritik mot svårigheter att få kontakt med sjukskrivande läkare och att Försäkringskassan har tagit bort de personliga handläggarna lyftes särskilt. Många av deltagarna efterfrågade mer närvaro av Försäkringskassan i dialogen med arbetsgivarna.

– Jag har fått många signaler från kommunerna att det är svårt att få till samtal med Försäkringskassan. Kontakterna blir allt sämre. Vi önskar bättre kontakt och riktiga möten mellan individer, säger Caroline Olsson, sektionschef på Sveriges kommuner och landsting.

Lars Åke Brattlund, Försäkringskassan, besvarade kritiken och menade att det är ett bekymmer att samarbetet inte fungerar. Han lyfte också att det är viktigt att mötas men också att förstå varandras roller. Han pekade på att Försäkringskassans strategi är att prioritera högriskarbetsgivare.

– Vi försöker vara där vi behövs som bäst. Där det finns flest utmaningar. Vi har gjort en samlad handläggningsprocess i hela landet. Vi ska vara professionella och försäkringsmässiga, säger Lars-Åke Brattlund.