Jobb ger integration

VAL 2018 Ingen politisk åtgärd är så viktig för Sverige som att förbättra integrationen av nyanlända. Det är bara företag som anställer som skapar riktiga jobb med en riktig lön.

        Vad är problemet?

        Utanförskapet är ett akut och växande samhällsproblem. Den stora klyftan i Sverige går mellan dem som har jobb och de som inte har jobb.

        Svensk arbetsmarknad är tudelad. Över 200 000 av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är utrikes födda. Tröskeln till jobb är särskilt hög för den som saknar gymnasieutbildning.

        De höga trösklarna beror på höga lönekostnader för enkla jobb, krångel i kontakt med Arbetsförmedlingen och regelverk som innebär en hög risk att anställa.

        Utanförskapet kostar stora summor. Om 100 000 arbetslösa kommer i arbete skulle samhället tjäna 29 miljarder kronor genom mindre bidrag och högre skatteintäkter. Det är pengar som kan användas till exempelvis skattesänkningar eller välfärdssatsningar.

        Vad behöver göras?

        Möjliggör etableringsjobb. Parterna på arbetsmarknaden har enats om ett förslag till så kallade etableringsjobb. Denna anställningsform innebär att företag kan anställa nyanlända till en nettokostnad om 8400 kr per månad. Därutöver utgår en individersättning från staten på ca 10 000 kr per månad. Anställningen kan uppgå till två år och kan under tiden avslutas utan krav på så kallad saklig grund, något som vi vet är en av orsakerna till att LAS idag utgör ett hinder för att anställa. Matchningen till etableringsjobb skall i huvudsak ske genom privata aktörer. SFI och viss annan utbildning ska finnas som möjlighet, men det ska inte finnas några krav på utbildnings- eller handledarplaner.

        Lägg ner Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form. Arbetsförmedlingen är inte en lösning utan en del av problemet på svensk arbetsmarknad. Myndigheten kostar 80 miljarder kronor per år, har över 14 000 anställda och sämst anseende hos allmänheten av alla svenska myndigheter. Få företag använder sig av Arbetsförmedlingen och förtroendet har sjunkit vid varje mätning de senaste 14 åren (Svenskt Näringslivs rekryteringspanel). Reguljär matchning av arbetssökande med arbetsgivare klarar marknaden utan statlig inblandning. Program för långtidsarbetslösa skall utvärderas mer och konkurrensutsättas så att ineffektiva åtgärder fasas ut.

        Lägre kostnad att anställa. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom att utveckla rut och rot. Rut- och rot-reformerna har bidragit till många jobb och nya företag i tjänstesektorn. Rut-avdraget har bidragit till att skapa jobb – idag sysselsätter branschen fler än 30 000 personer. Lägre kostnad skapar ökad efterfrågan. Rut-avdraget bör gälla för alla hushållsnära tjänster.

        Inom handel och besöksnäringen och andra tjänstenäringar får många med utländsk bakgrund sitt första jobb och många gör också karriär, lär sig språket och stannar inom de olika branscherna. Dock är skatten på anställningar hög idag, jämfört med andra länder, mycket hlg, vilket hindrar många företagare från att anställa fler. Därför bör arbetsgivaravgifterna sänkas.

        Några vanliga invändningar

        ”Nyanlända bör utbildas så att de passar in på den svenska arbetsmarknaden”

        Utbildning är bra men inte för alla. Det finns personer där det av olika skäl, tex ålder, inte är lösningen. Vägen till jobb behöver kortas för att fler snabbare ska kunna sluta leva på bidrag och istället leva på en egen lön. Jobb är den bästa integrationsåtgärden.

        ”Korta osäkra anställningar skapar otrygghet”

        Att arbeta är alltid bättre än att leva på bidrag. Det gäller även kortare anställningar. Möjligheten att anställa på visstid minskar risken för företagen och sänker därmed tröskeln till jobb. Över en miljon arbetslösa har fått jobb tack vare allmän visstidsanställning de senaste tio åren. Över 900 000 tillsvidareanställningar har tillkommit via allmän visstidsanställning de senaste tio åren.