Hur stor är ungdomsarbetslösheten?

NYHET Publicerad

STATISTIK Ungdomsarbetslösheten i Sverige är 30,9 procent enligt den officiella statistiken. Denna siffra beräknas numera i enlighet med internationella standarder. Ändå har vi fortfarande en debatt om detta är ett klokt och bra sätt att räkna på.

I 20 års tid från 1987 till 2007 räknades heltidsstudenter som aktivt sökte arbete inte in i arbetskraften. Eftersom dessa individer inte ingick i arbetskraften kunde de heller inte vara arbetslösa, i alla fall inte i statistisk mening. Därmed försvann denna grupp, bestående företrädelsevis av unga människor, helt ur arbetslöshetssiffrorna under 20 år.

Att sluta räkna arbetslösa studenter som just arbetslösa var ett politiskt beslut som genomfördes mot Statistiska Centralbyråns (SCB) rekommendationer. Effekten blev att den svenska arbetslösheten underskattades i jämförelse med hur andra länder räknade. Idag följer dock Sverige återigen FN-organet ILO:s rekommendationer och beräkningen av den svenska arbetslösheten sticker inte längre ut som ett internationellt undantag. Trots detta har återigen en debatt blossat upp om vi faktiskt mäter arbetslösheten på rätt sätt, framför allt handlar det om hur vi mäter ungdomsarbetslösheten.

Låt oss börja med att konstatera att ungdomsarbetslösheten, enligt internationellt vedertagen definition och alltså numera även Sveriges definition, uppgår till 30,9 procent (AKU, april 2010). Denna siffra beräknas genom att man dividerar antalet arbetslösa i åldersgruppen 15-24 år med antalet personer som ingår i arbetskraften i samma åldersgrupp. Som arbetslös räknas personer som kan arbeta och som också aktivt söker arbete. Arbetskraften utgörs av summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa, alltså alla personer som antingen redan har jobb eller söker jobb:

193 600 / 627 200 = 30,9 procent

Det finns i huvudsak två metoder att frångå denna internationella standard för att beräkna ungdomsarbetslösheten och anlända till lägre siffror. För det första kan man, som vi gjorde tidigare, exkludera arbetssökande studenter. Då ser beräkningen ut så här:

(193 600 – 121 500 ) / ( 627 200 – 121 500) = 14,3 procent

För att anlända till en ännu lägre ungdomsarbetslöshet kan man dessutom strunta helt i att jämföra antalet arbetslösa med storleken på arbetskraften och istället jämföra med hela befolkningen i den åldersgruppen:

(193 600 – 121 500 ) / 1 243 900 = 5,8 procent

5,8 procent ser inte särskilt dramatiskt ut. Men om man ska börja trixa med definitionerna på detta vis bör man kanske ställa sig frågan om det är vettigt att exkludera arbetssökande ur statistiken bara för att de har valt att studera vidare istället för att sitta helt sysslolösa. Man bör också ställa frågan hur vettigt det är att jämföra antalet arbetslösa med hela befolkningen som alltså består av en mängd högstadie- och gymnasielever som ännu inte har en tanke på att försöka ta ett arbete. Kanske är det då minst lika vettigt att räkna in alla de ungdomar som är undersysselsatta och alla de ungdomar som vill och kan arbeta men som inte aktivt söker arbete. I så fall ser beräkningen ut så här:

( 193 600 + 80 600 + 41 700 ) / ( 627 200 + 41 700 ) = 47,2 procent

47,2 procent är inte en lika trevlig siffra som 5,8 procent, men på många sätt minst lika logisk.

Slutsatsen av denna sifferexercis är att det är möjligt att beräkna ungdomsarbetslösheten på sätt som både visar att den är betydligt lägre, och betydligt högre, än vad den officiella statistiken visar. En siffra som dock återkommer i alla beräkningar är 193 600. Det är så många ungdomar som var arbetslösa i Sverige i april 2010. För att undvika ytterligare förvirring om hur många 193 600 personer egentligen är, om man nu ogillar antal och istället vill mäta i procent, kanske det är bäst att fortsätta räkna på samma sätt som andra länder gör. 30,9 procent.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Frihandelsavtal mellan EU och Japan nära förestående

KOMMENTAR EU och Japan har nått en principöverenskommelse om ett handelsavtal. Enligt handelsexpert Olof Erixon skulle ett avtal innebära stora vinster för båda parter och ge en välbehövlig jobbskapande skjuts till båda ekonomierna.
NYHET Publicerad:

Fler jobb med modernt anställningsskydd

KOMMENTAR Tre av fyra företagare kan anställa fler om arbetsrätten tar större hänsyn till företagens behov. Att minska risken för företagare i samband med anställning förbättrar integrationen och ger fler chansen till ett jobb, skriver Peter Jeppsson, vice vd.
NYHET Publicerad:

"Ett jobb är alltid bättre än bidrag"

ENKLA JOBB Det finns alltför många hinder för att vi ska kunna erbjuda jobb till människor som står långt utanför arbetsmarknaden. Med ett förbättrat regelverk och lägre risk vid anställningar kan vi lättare bemöta de enorma utmaningarna inom sysselsättningen framöver. Det menar Michael Jonsson, vd och ägare av AD-Plast i Anderstorp.
NYHET Publicerad:

Regeringen erkänner att man inte når målet

KOMMENTAR Regeringen missar arbetslöshetsmålet. Konstgjorda åtgärder fungerar inte. Det krävs verkliga reformer som avregleringar på arbetsmarknaden, konkurrenskraftiga skatter och en politik som stimulerar entreprenörskap, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Kemikalieskatten – ett handelshinder

KOMMENTAR Första juli börjar en ny kemikalieskatt att gälla. Den ska redovisas och betalas inom fem dagar. Näringslivet protesterar. I kölvattnet följer administrativt krångel, konkurrensnackdelar och inga positiva miljöeffekter, skriver skatteexpert Torbjörn Spector.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Prao blir obligatoriskt – regeringen har lyssnat på näringslivet

KOMMENTAR Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Stärkt skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Företagshemlighetsutredningen har lagt fram sitt betänkande. Utredningen föreslår stärkt skydd för känslig information i företag på flera sätt, vilket Svenskt Näringsliv välkomnar. Det skriver Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Ica-handlare vill få fler i arbete – hindras av regler

ARBETSMARKNAD ”Vi står inför enorma samhällsproblem om vi inte gör det lättare för företagen att anställa, något som har ställts på sin spets efter hösten 2015 då vi tog emot fler flyktingar än någonsin tidigare. Att snabbt komma i arbete är viktigt för självkänsla, språkinlärning och självständighet”, säger Jonas Berg, som driver Ica Maxi i Södertälje.
NYHET Publicerad:

Försämrat Rut-avdrag ger färre jobb på barnvaktsföretag

ARBETSMARKNAD Kaos utbröt i branschen när Rut-avdraget försämrades. Ökande svartarbete, sämre möjligheter till integration och uppsägningar är bara några konsekvenser. "Det är rent otäckt att vi har en regering som har så lite koll på vad som skapar jobb och skatteintäkter", säger Jeanette Holm, grundare av Nannynu.
NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.