Hur stor är ungdomsarbetslösheten?

NYHET Publicerad

STATISTIK Ungdomsarbetslösheten i Sverige är 30,9 procent enligt den officiella statistiken. Denna siffra beräknas numera i enlighet med internationella standarder. Ändå har vi fortfarande en debatt om detta är ett klokt och bra sätt att räkna på.

I 20 års tid från 1987 till 2007 räknades heltidsstudenter som aktivt sökte arbete inte in i arbetskraften. Eftersom dessa individer inte ingick i arbetskraften kunde de heller inte vara arbetslösa, i alla fall inte i statistisk mening. Därmed försvann denna grupp, bestående företrädelsevis av unga människor, helt ur arbetslöshetssiffrorna under 20 år.

Att sluta räkna arbetslösa studenter som just arbetslösa var ett politiskt beslut som genomfördes mot Statistiska Centralbyråns (SCB) rekommendationer. Effekten blev att den svenska arbetslösheten underskattades i jämförelse med hur andra länder räknade. Idag följer dock Sverige återigen FN-organet ILO:s rekommendationer och beräkningen av den svenska arbetslösheten sticker inte längre ut som ett internationellt undantag. Trots detta har återigen en debatt blossat upp om vi faktiskt mäter arbetslösheten på rätt sätt, framför allt handlar det om hur vi mäter ungdomsarbetslösheten.

Låt oss börja med att konstatera att ungdomsarbetslösheten, enligt internationellt vedertagen definition och alltså numera även Sveriges definition, uppgår till 30,9 procent (AKU, april 2010). Denna siffra beräknas genom att man dividerar antalet arbetslösa i åldersgruppen 15-24 år med antalet personer som ingår i arbetskraften i samma åldersgrupp. Som arbetslös räknas personer som kan arbeta och som också aktivt söker arbete. Arbetskraften utgörs av summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa, alltså alla personer som antingen redan har jobb eller söker jobb:

193 600 / 627 200 = 30,9 procent

Det finns i huvudsak två metoder att frångå denna internationella standard för att beräkna ungdomsarbetslösheten och anlända till lägre siffror. För det första kan man, som vi gjorde tidigare, exkludera arbetssökande studenter. Då ser beräkningen ut så här:

(193 600 – 121 500 ) / ( 627 200 – 121 500) = 14,3 procent

För att anlända till en ännu lägre ungdomsarbetslöshet kan man dessutom strunta helt i att jämföra antalet arbetslösa med storleken på arbetskraften och istället jämföra med hela befolkningen i den åldersgruppen:

(193 600 – 121 500 ) / 1 243 900 = 5,8 procent

5,8 procent ser inte särskilt dramatiskt ut. Men om man ska börja trixa med definitionerna på detta vis bör man kanske ställa sig frågan om det är vettigt att exkludera arbetssökande ur statistiken bara för att de har valt att studera vidare istället för att sitta helt sysslolösa. Man bör också ställa frågan hur vettigt det är att jämföra antalet arbetslösa med hela befolkningen som alltså består av en mängd högstadie- och gymnasielever som ännu inte har en tanke på att försöka ta ett arbete. Kanske är det då minst lika vettigt att räkna in alla de ungdomar som är undersysselsatta och alla de ungdomar som vill och kan arbeta men som inte aktivt söker arbete. I så fall ser beräkningen ut så här:

( 193 600 + 80 600 + 41 700 ) / ( 627 200 + 41 700 ) = 47,2 procent

47,2 procent är inte en lika trevlig siffra som 5,8 procent, men på många sätt minst lika logisk.

Slutsatsen av denna sifferexercis är att det är möjligt att beräkna ungdomsarbetslösheten på sätt som både visar att den är betydligt lägre, och betydligt högre, än vad den officiella statistiken visar. En siffra som dock återkommer i alla beräkningar är 193 600. Det är så många ungdomar som var arbetslösa i Sverige i april 2010. För att undvika ytterligare förvirring om hur många 193 600 personer egentligen är, om man nu ogillar antal och istället vill mäta i procent, kanske det är bäst att fortsätta räkna på samma sätt som andra länder gör. 30,9 procent.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Minst 8 av 10 företag i skola och omsorg hotas av nedläggning

KOMMENTAR Regeringens lagförslag om vinstbegränsning i välfärden kommer att få drastiska konsekvenser. De förändringar som gjorts i lagförslaget jämfört med Reepalu-utredningens förslag ändrar inte detta, skriver Anders Morin ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Omställningsförmågan viktig för företagen

KOMMENTAR En förändring av LAS skulle inte påverka omställningsförsäkringarna som arbetsgivare och fack har utvecklat tillsammans. "Vi är måna om att bidra till att en bra verksamhet fortsatt bedrivs och utvecklas på detta område", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Gör det enklare för företagare att vara föräldralediga

KOMMENTAR Egenföretagare använder föräldraförsäkringen betydligt mindre än anställda, visar Riksrevisionens granskning. Osäkerheten kan innebära att människor inte vågar ta steget till företagande. Inte minst kan det påverka kvinnors ambitioner att starta eget, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Med stort budgetöverskott kommer reformansvar

KOMMENTAR

Att statsbudgeten visar stora överskott är naturligt givet högkonjunkturen. Det större manöverutrymmet bör användas förnuftigt och långsiktigt till reformer som ger varaktig tillväxt. Då krävs mod och styrka i finanspolitiken, skriver Torbjörn Halldin, nationalekonom.

NYHET Publicerad:

Elever i friskolor presterar bättre

KOMMENTAR En ny undersökning visar att friskolorna och dess elever visar på bättre resultat än i kommunala skolor. Bland annat känner eleverna i friskolor större studiero, och de är mer nöjda med delaktighet och inflytande. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera, skriver välfärdsexpert Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Märkligt att regeringen håller kvar vid vinstförbudet i omsorg och skola

KOMMENTAR Regeringen svänger och anser att mångfald, konkurrens och vinstsyftande företag, är bra för att stärka kvaliteten inom vården. Det framgår av en utredning. Anders Morin liknar det vid en intellektuell härdsmälta, att regeringen samtidigt håller fast vid vinstsyftets skadliga effekter inom omsorg och skola.
NYHET Publicerad:

Utredningen som kan leda till nya kompetensutvisningar

KOMMENTAR Regeringens utredning, som föreslår att mindre fel i anställningar inte ska behöva leda till utvisning av arbetskraftsinvandare, riskerar att slå fel. Risken är att förslaget istället leder till nya kompetensutvisningar om förslagen träder i kraft i dess nuvarande utformning. Det skriver Patrik Karlsson och Amelie Berg i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning

KOMMENTAR I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.