Friskola förutsättning för pedagogik

NYHET Publicerad

FRISKOLORNA Efter många år i den kommunala skolan, ville Mona Hurtig förverkliga sina egna pedagogiska ambitioner. Möjligheten att starta en egen skola blev därmed utgångspunkten för det egna pedagogiska engagemanget.

– Jag startade skolan för att jag ville jobba efter läroplanen. Det gjorde man inte i den kommunala skolan som jag arbetade i då. Det tog för lång tid och det var svårt att få gehör för våra önskemål. Läroplanen är målstyrd och bra. Den sätter barnen i centrum, lockar fram kunskap och ser till att ta tillvara på förmågor. Min vision stämmer överens med det, förklarar Mona Hurtig.

Eleverna söker sig till skolan

Det var vid millennieskiftet som Mona Hurtig drog igång Friskolan i Kärna. Den ligger i samhället Kärna utanför Kungälv i Bohuslän. Skolan har gradvis växt och idag har skolan ungefär 200 elever och ett trettiotal anställda. I takt med att åren gått och skolan utvecklats har också anledningen till varför elever och deras föräldrar börjar på skolan förändrats:

– Det skiljer sig åt i och med att de första hundratjugo eleverna sökte sig bort ifrån något, och därför hamnade hos oss. Nu söker sig eleverna till oss. Det är för att eleverna vill ha en bra skola och har hört talas om oss. De trettio elever vi släpper ifrån oss varje år är våra ambassadörer – de är vår marknadsföring.

Som rektor ser Mona Hurtig som sin största uppgift att fortsätta utveckla och öka kvaliteten i verksamheten:

– Om man inte är väldigt tydlig med vad som gäller, så faller organisationen tillbaka. Jag leder hela tiden mot visionen – ser till så att vi inte slår oss till ro. Och när jag ser att vi är på väg mot fel håll tar jag tag i det med en gång.

Pedagogik främsta utmaningen

Utmaningar saknas inte. Många välfärdsentreprenörer ser de politiska och ekonomiska villkoren som den största utmaningen för verksamheten. Trogen de pedagogiska ambitioner som en gång fick Mona Hurtig att starta friskolan, ser hon istället den pedagogiska utvecklingen som sin verksamhets främsta utmaning.

– Alla elever, men också personalen, måste känna att de är lärande individer. Och ifall man gör det, eller inte, hänger samman med vårt förhållningssätt. Har vi vuxna i skolan med rätt inställning, så lämnar våra elever oss med en god självbild. Och självbild är inte detsamma som självförtroende. Den rollen – att få eleverna att lära känna sig själva – har vi som skola fått ta över mer av.

– Jag brukar jämföra med små barn. När de är i sina första år lär de sig av sig själva. Vi vuxna står vid sidan om och är glada och uppmuntrar. Så ska det fortsätta vara – eleverna ska känna att ”jag kan lära mig”.



”Det är så det fungerar i ett företag”

Synen på friskolar har förändrats under de tio år som Friskolan i Kärna har varit igång, menar Mona Hurtig:

– Från början var det inte lätt. Man var ganska illa sedd – ”vad är det för märkvärdighet?”. Och våra skolbarn blev lite utsatta av andra barn på orten. Men som entreprenör brydde jag mig inte. Det finns alltid de som går bakom och klagar. Efter ett par år ändrades det och blev positivt, men nu är det mer diskussion igen. Nu är vi som driver skolorna åter lite ansatta.

Mona Hurtig är tydlig med att vinsten för henne är en självklar del av företagandet. Skolan drivs idag av Mona Hurtig Skol AB och förra året gjorde den en vinst på 2,2 miljoner kronor.

– Man startar ju inte ett företag för att gå i konkurs. Man startar det för att det ska gå bra. Startpunkten för mig var att jag räknade på det. Jag såg att det skulle gå runt och att jag skulle kunna ta ut lärarlönen jag hade då. Men jag slet utan vettig lön i två-tre år, samtidigt som jag jobbade dygnet runt, och skötte sju-åtta tjänster på skolan. Utan semester. Så, so what – den vinsten jag tog ut förra året var min lön. Det är så det fungerar i ett företag. Och som företagare jobbar jag fortfarande dygnet runt. Är alltid till hands.

– Dessutom är det värt att påpeka att det verkligen inte går någon nöd på mina elever. De får en bra utbildning. Vi ger dem chansen att resa ut i Europa – till England, Frankrike, Spanien och Polen – utan att de behöver betala en krona. Och vi har femton elever i varje klass. Pengarna räcker till jättebra kvalitet.

Friskolan i Kärna går bra. Den drar till sig elever och verksamheten utvecklas. Med sin framgång utmanar skolan de kommunala alternativen. I rollen som utmanad är kommunen fortfarande inte helt bekväm:

– Kommunen verkar inte van vid konkurrens och vet inte riktigt hur de ska göra. Jag har bakgrund inom Kooperativa förbundet, och vi såg konkurrens som ett medel för att förbättra oss själva och våra butiker. Kommunerna försöker istället lägga krokben för oss. Istället borde de se till hur de kan förbättra sig, förklarar Mona Hurtig.

Hittills har krokbenen misslyckats:

– Skolan är full. I år nästan överfull, eftersom elever som tidigare flyttat ifrån oss har kommit tillbaka. Vi har en bra skola och det dräller in elever.



Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Privata förskolor får högsta betyg

KOMMENTAR Föräldrar och personal anser att privata förskolor är bättre än kommunala. Det visar en stor enkät från Skolinspektionen, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Se och lär av friskolorna

KOMMENTAR Sveriges mest utsatta skolor behöver landets bästa lärare, men också en trygg arbetsmiljö och ett professionellt ledarskap. Kommunerna borde studera hur friskolekoncernerna arbetar med styrning. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Vi ska erbjuda valfrihet i alla bostadsområden”

FRISKOLAN Det är tvärtemot den vanliga uppfattningen: Friskolor etableras allt oftare i invandrartäta områden och förorter som beskrivs som mindre privilegierade. "Absolut är det så. Vi har ett ansvar att erbjuda valfrihet även i sådana områden", säger en friskoleföreträdare.
NYHET Publicerad:

Allt fler friskolor etablerar sig i områden med många utrikes födda

FRISKOLAN Friskolor etablerar sig gärna i områden där det bor många familjer med en bakgrund utanför Västeuropa. Det visar en rapport från IFAU. "Vi ser att de friskolorna inte bara väljer områden med studiemässigt gynnande elever", säger en av rapportförfattarna.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.
NYHET Publicerad:

Fler måste informeras om rätten att välja skola

FRISKOLAN Det svenska skolsystemet är unikt. Det tar sin utgångspunkt i att alla ska ha möjlighet att välja skola, oavsett familjens ekonomiska möjligheter. En rapport från OECD visar att Sverige sticker ut genom att det inte är tillåtet att ta avgifter.
NYHET Publicerad:

Tre lärare vinner pris

TÄVLING Tre vinnare har utsetts i tävlingen om vilken lärare som lämnat in bästa förslag till nytt skolmaterial!
NYHET Publicerad:

Skoldebatten nådde ett nytt lågvattenmärke

KOMMENTAR Helgens partiledardebatt havererade omgående i pajkastning och retoriska övertramp. Den viktiga frågan - hur vi får fler och bättre lärare - kidnappades av en bisak: Ett skolföretags börsintroduktion, som statsministern menade gör barn till handelsvaror. Men inget kan vara längre från sanningen, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lemne: ”Statsministern sänker debatten till en ny lägstanivå”

UTBILDNING Under en partiledardebatt sade Stefan Löfven (S) att barn blir till en handelsvara på börsen, med anledning av Academedias kommande börsnotering. Carola Lemne, vd, ryter till mot uttalandet. ”Att säga att barn görs till handelsvara på grund av ett friskoleföretags börsintroduktion är en grov vantolkning”.
NYHET Publicerad:

Få nya skolidéer från regeringen

KOMMENTAR Lärarna och ledarskapet är nyckeln till bättre resultat i skolan, men regeringen presenterar få nya idéer. Skolan behöver inte fler utredningar, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bitterljuv vinst för friskolor i Falun

FRISKOLAN Falu kommun har fått smäll på fingrarna av Förvaltningsrätten. För lågt räknad skolpeng mellan 2010 och 2014 gör att de fristående gymnasieskolorna får dela på nästan 33 miljoner kronor. ”Det är skönt att det äntligen kommer ett beslut, det här är ju ett tillskott som skulle ha funnits från början”, säger Lena Westman, vd på Hagströmska gymnasiet.
NYHET Publicerad:

"Jag tror kommunen vill svälta ut oss"

FRISKOLA Minervaskolan i Umeå tvingas driva flera rättsfall parallellt för att få ut sin berättigade ersättning för verksamheten. Med åren har rättsfallen bara ökat, och skolan tvingas gå till rätten för att ens få se beslutsunderlagen. ”Kommunens aktioner är inte acceptabla”, säger Linda Björkman Swanberg, vice vd.
NYHET Publicerad:

Noras nej ledde till ja i andra kommuner

WEBB-TV Nora Kommun sa nej till en fristående förskola. Ett beslut helt på ideologiska grunder som nu är överklagat till förvaltningsrätten. Men för friskoleföretagarna har motgång bytts mot framgång. Nu vill flera andra kommuner att de startar förskolor där.
NYHET Publicerad:

Aktivt skolval kan utveckla valfriheten

FRISKOLAN Friskolor lockar i första hand föräldrar med längre utbildning. Det bidrar till segregationen i samhället, menar LO, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Det är en analys som Friskolornas Riksförbund inte håller med om. Utveckla istället valfriheten än mer, säger FR.
NYHET Publicerad:

Näringslivet inspirerar Framtidskompassen

KVALITET I SKOLAN En av årets vinnare av utmärkelsen Bättre Skola låter sig gärna inspireras av näringslivet när de ska utveckla sitt skolföretag Framtidskompassen i Vellinge kommun. ”Det finns faktiskt inte så mycket nytt att ta efter i skolans värld”, säger bolagets grundare Lotta Grenter och Jessica Håkansson.
NYHET Publicerad:

"Alldeles för lite fokus på kvalitet i skoldebatten"

HALLÅ DÄR I samband med Rikskonferensen Bättre Skola 2016 gick fyra av fem kvalitetsutmärkelser till fristående skolor. Hur ser du på det, Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund? "Det är verkligen glädjande och visar att friskolor och kvalitet går hand i hand."
NYHET Publicerad:

Den sociala roboten tar plats i klassrummet

INNOVATION En robot som förstår känslor och kroppsspråk låter som framtiden. Men sedan i början av januari är världens mest sociala robot Furhat under lärarprogrammering.  ”Målet är att ha en robot i varje hem och varje klassrum”, säger Samer Al Moubayed, medgrundare av Furhat Robotics.
NYHET Publicerad:

”Kommunalt veto kan utarma hela skolsystemet”

FRISKOLAN En färsk undersökning från Friskolornas riksförbund bekräftar det som tidigare konstaterats. Nio av tio friskolor i rödgröna kommuner skulle ha stoppats om ett veto mot friskolor hade funnits. Med ett sådant scenario hade Akademiska skolan inte kunnat expandera.
NYHET Publicerad:

Ständig strid för rättvis skolpeng

FRISKOLAN Atheneskolan vann striden om extra skolpeng mot region Gotland. Förvaltningsrätten slår fast att kommunen inte får kompensera de egna skolornas förluster utan att göra detsamma med friskolorna. ”Kan de kommunala skolorna inte hålla budgeten får de helt enkelt höja skolpengen – även för oss friskolor", säger Maria Westerlund, rektor på Atheneskolan.
NYHET Publicerad:

Smart att använda samhället som resurs i skolan

FRISKOLAN Temarbete om rymden stöttas av banken. Elever utbildar sina lärare i programmering. Se där, ett par exempel på hur Erlaskolans fyra grundskolor arbetar med att öppna dörrar ut mot samhället. "Vi är övertygade om att utbildningsvärlden har mycket att lära av samhället i övrigt”, säger Mikael Wallström, nytillträdd grundskolechef för Erlaskolorna.