Skoldebatten nådde ett nytt lågvattenmärke

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Helgens partiledardebatt är typisk för diskussionen om skolans framtid. Debatten havererade omgående i pajkastning och retoriska övertramp. Den stora och viktiga frågan - hur vi får fler och bättre lärare - kidnappades av en bisak. Igår var det ett skolföretags börsintroduktion, som statsministern menade gör barn till handelsvaror. Men inget kan vara längre från sanningen.

Fredric Skälstad

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

En börsintroduktion innebär att företaget får ett långsiktigt ägande, något som de flesta politiker verkar eftersträva. Öppenheten ökar och rapporteringskraven är hårda. AcadeMedias kommunikationschef, Paula Hammerskog, förklarar i den här kommentaren, på ett föredömligt sätt, statsministerns tankevurpa. Ett brett, stort och öppet ägande på börsen är bra för skolans verksamhet. Och vad är det medarbetarna på AcadeMedia ställer flest frågor om? Jo, ifall de kommer att få ett erbjudande om att köpa aktier.

Begreppsförvirringen i vinstfrågan är total. Vinst är nödvändig för att ett företag ska kunna bygga upp en buffert och göra framtida investeringar. Friskolerektorerna kan inte, till skillnad från sina kommunala kollegor, begära höjda anslag av politikerna eller gå med ofinansierade underskott under perioder av svackor i verksamheten. De kan inte genomföra omfattande renoveringar och skicka notan till ett kommunalt fastighetsbolag.

Det finns inte heller några ”övervinster” i friskolesektorn. Dagens Samhälle beskriver i en artikel situationen som ”pressad”. De fem största skolkoncernerna har en vinstmarginal före skatt på i snitt fem procent, alltså lägre än de sex procent som civilminister Ardalan Shekarabi pekade ut som ”rimlig vinst” förra året. Vad många politiker verkar vilja begränsa är utdelningarna. Men Dagens Samhälles genomgång visar att de största skolföretagen i princip inte hade någon utdelning åren 2012-2014.

Ett skäl till att vinsterna är pressade och utdelningarna obefintliga är att friskolorna får mindre skolpeng per elev än de kommunala skolorna. I rapporten Beskrivande data 2015 skriver Skolverket att friskolorna i snitt får 8 600 kronor mindre per elev av kommunerna. De lyckas ändå lägga en större andel av sin budget på undervisning. Varför? Jo, de prioriterar kärnuppdraget och skär ned på administration. Något för den kommunala skolan att ta efter.

I varje skoldebatt kommer frågan om lärartäthet upp. Svenskt Näringsliv har flera gånger visat att lärartäthet inte är ett vettigt mått på kvaliteten i skolan. Friskolorna får lägre skolpeng. Det förklarar att de också har färre lärare. Men det handlar också om att friskolor kan arbeta effektivt och utnyttja resurserna bättre. Engelska skolans grundare, Barbara Bergström, skriver på DN-debatt att deras statistiskt sett något lägre lärartäthet beror på två saker: 1) Att Engelska skolan har ett så stort söktryck att de kan fylla klasserna och 2) Att de har en sådan ordning i lärmiljön att lärare helt kan fokusera på att undervisa och använda lektionstiden fullt ut. Till detta bidrar också omfattande stödresurser bakom lärarna.

Vi borde därmed kunna diska av vinstfrågan och återgå till de stora viktiga frågorna för svensk skolans framtid. Nästa partiledardebatt får gärna handla om hur vi säkrar lärarförsörjningen, stärker skolledarskapet, skapar en trygg skolmiljö och kommer tillrätta med bristerna i det kommunala huvudmannaskapet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kunskapsskolan utvecklar Indiens utbildningssystem

UTBILDNING PÅ EXPORT Kunskapsskolan har tecknat ett avtal med det halvstatliga indiska National Skill Development Corporation. "Det finns en otroligt stor efterfrågan på vårt kunnande utomlands", säger Cecilia Carnefeldt, vd för Kunskapsskolan Education.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Friskolor får rätt till skolpeng till slut

FRISKOLAN Efter att Falu kommun förra året betalade ut 32,7 miljoner kronor i retroaktiv ersättning till fristående skolor är det nu Borlänges tur. Även här har gymnasiefriskolornas skolpeng varit för låg i många år. ”Det här agerandet från kommuner är ett problem”, säger Peter Lundström, vd på Helixgymnasiet i Borlänge.
NYHET Publicerad:

Privata förskolor får högsta betyg

KOMMENTAR Föräldrar och personal anser att privata förskolor är bättre än kommunala. Det visar en stor enkät från Skolinspektionen, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Se och lär av friskolorna

KOMMENTAR Sveriges mest utsatta skolor behöver landets bästa lärare, men också en trygg arbetsmiljö och ett professionellt ledarskap. Kommunerna borde studera hur friskolekoncernerna arbetar med styrning. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Vi ska erbjuda valfrihet i alla bostadsområden”

FRISKOLAN Det är tvärtemot den vanliga uppfattningen: Friskolor etableras allt oftare i invandrartäta områden och förorter som beskrivs som mindre privilegierade. "Absolut är det så. Vi har ett ansvar att erbjuda valfrihet även i sådana områden", säger en friskoleföreträdare.
NYHET Publicerad:

Allt fler friskolor etablerar sig i områden med många utrikes födda

FRISKOLAN Friskolor etablerar sig gärna i områden där det bor många familjer med en bakgrund utanför Västeuropa. Det visar en rapport från IFAU. "Vi ser att de friskolorna inte bara väljer områden med studiemässigt gynnande elever", säger en av rapportförfattarna.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.
NYHET Publicerad:

Fler måste informeras om rätten att välja skola

FRISKOLAN Det svenska skolsystemet är unikt. Det tar sin utgångspunkt i att alla ska ha möjlighet att välja skola, oavsett familjens ekonomiska möjligheter. En rapport från OECD visar att Sverige sticker ut genom att det inte är tillåtet att ta avgifter.
NYHET Publicerad:

Tre lärare vinner pris

TÄVLING Tre vinnare har utsetts i tävlingen om vilken lärare som lämnat in bästa förslag till nytt skolmaterial!
NYHET Publicerad:

Skoldebatten nådde ett nytt lågvattenmärke

KOMMENTAR Helgens partiledardebatt havererade omgående i pajkastning och retoriska övertramp. Den viktiga frågan - hur vi får fler och bättre lärare - kidnappades av en bisak: Ett skolföretags börsintroduktion, som statsministern menade gör barn till handelsvaror. Men inget kan vara längre från sanningen, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lemne: ”Statsministern sänker debatten till en ny lägstanivå”

UTBILDNING Under en partiledardebatt sade Stefan Löfven (S) att barn blir till en handelsvara på börsen, med anledning av Academedias kommande börsnotering. Carola Lemne, vd, ryter till mot uttalandet. ”Att säga att barn görs till handelsvara på grund av ett friskoleföretags börsintroduktion är en grov vantolkning”.
NYHET Publicerad:

Få nya skolidéer från regeringen

KOMMENTAR Lärarna och ledarskapet är nyckeln till bättre resultat i skolan, men regeringen presenterar få nya idéer. Skolan behöver inte fler utredningar, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

"Jag tror kommunen vill svälta ut oss"

FRISKOLA Minervaskolan i Umeå tvingas driva flera rättsfall parallellt för att få ut sin berättigade ersättning för verksamheten. Med åren har rättsfallen bara ökat, och skolan tvingas gå till rätten för att ens få se beslutsunderlagen. ”Kommunens aktioner är inte acceptabla”, säger Linda Björkman Swanberg, vice vd.
NYHET Publicerad:

Att gå i friskola kräver inte rika föräldrar

MYTERNA OM FRISKOLAN 2 Var tredje svensk tror att friskolor tar ut avgifter av sina elever. 13 procent tror att det är så i alla friskolor, 21 procent att det förekommer i en del av skolorna. Men båda uppfattningarna är felaktiga.