Etableringshindren omfattande för välfärdsföretagare

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Felaktigt utformade inträdeshinder riskerar att motverka seriösa aktörer från att starta och bedriva verksamhet i välfärdssektorn. En central prövning på lika villkor är därför nödvändig för att säkra objektiviteten, anser Mikael Witterblad, ansvarig för välfärdspolitik.

Mikael Witterblad

Mikael Witterblad

Åtta av tio S-politiker och nio av tio V-politiker i landets kommunfullmäktige vill stoppa etableringen av nya friskolor om de ges vetorätt, enligt en undersökning från företaget Demoskop. Samtidigt tror en betydande andel av dessa politiker att kommunala skolor utvecklas av konkurrens. Dessa ståndpunkter går inte ihop. Skolan ska vara till för eleverna och inte för den ”egna” kommunala verksamheten. 

Samtidigt utreder regeringen i Skolkostnads- respektive Reepaluutredningen hur etableringsfriheten kan begränsas inom skolan och vården. Det anses vara för lätt för företag att etablera sig. Det kommunala självstyret används som ett argument för att centralisera besluten från enskilda patienter, elever, anhöriga och föräldrar till politiker och tjänstemän.

I en ny rapport om etableringshinder i välfärden så slår Svenskt Näringsliv hål på föreställningen att det är enkelt att starta och bedriva verksamhet i skolan och primärvården. Reglerade inträdeshindren utgör en hög tröskel som förutsätter ett långsiktigt beteende.

Regelverk som omgärdar aktörer inom skolan och vården är och bör vara omfattande för att säkra en hög kvalitet, tillgänglighet och kostnadskontroll. Felaktigt utformade inträdeshinder riskerar dock att motverka seriösa aktörer från att starta och bedriva verksamhet, vilket inte är motiverbart ur ett samhällsperspektiv. Positiva effekter av konkurrens, såsom högre kvalitet och innovation, förutsätter att nya aktörer tillåts etablera sig. Utan hot om etablering av nya aktörer minskar trycket på befintliga aktörer att ständigt förbättra sig.

Idag utgörs regelverken för skolan respektive primärvården av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, allmänna råd och rättspraxis. Kommuner och landsting kan också som kravställare, beställare, finansiärer och tillståndsgivare använda sin myndighetsutövning för att, medvetet eller omedvetet, stänga ute privat konkurrens i välfärden. Ägarprövningsutredningen fokuserade på de formella kraven som ställs på företag vid uppstartsfasen. Svenskt Näringsliv är överlag positiv till förslagen, men konstaterar samtidigt att detta är ett snävt synsätt. De reella barriärerna är betydligt högre. Etableringsbesluten i företagen påverkas även av alla de regler som ska efterlevas under driften av verksamheten, vilka alltså är omfattande.

Det finns regler som bör ses över. Exempelvis bör ett tydligt nationellt regelverk införas som motverkar snedvridning av konkurrensen genom driftstillskott till den kommunala egenregins fördel. Ett annat exempel är reglerna som styr avvecklingen av skolor och primärvårdsenheter. Dessa är idag begränsade och bör ses över. En bra tillsyn är av stor vikt för att säkerställa att avvecklingar alltid sker kontrollerat.

Ett kommunalt veto är dock inget annat än ett sätt för kommuner och landsting att skydda egenregin från konkurrens från seriösa aktörer. Varken egenregin eller etablerade företag har något intresse av att fler aktörer etablerar sig då det kan medföra kostsamma omstruktureringar. En central prövning på lika villor är därför nödvändig för att säkra objektiviteten och se bortom de kortsiktiga kostnader som kan uppkomma. Ur ett elev- och patientperspektiv är det alltid bäst att spelreglerna kring nyetableringar är gemensamma och centralt givna.

Det kommunala självstyret är starkt även utan kommunala veton. Inte minst kan kommuner och landsting redan idag styra resursfördelningen via sina ekonomiska ersättningssystem men tvingas då konkurrera på lika villkor. Kommun- och landstingspolitiker har en viktig uppgift i att utforma ersättningar som bättre än idag belönar resultatuppfyllelse och säkrar en likvärdig skola och jämlik vård. Det borde vara självklart att de utförare som levererar högst kvalitet inom skolan och vården ska välkomnas och dessutom belönas för sitt arbete.

Sammanfattningsvis är regelverket för välfärdsföretagen omfattande. Det glöms ofta bort att detta sammantaget utgör en betydande etableringströskel i skolan och vården som borgar för ett långsiktigt beteende. Kommunala veton introducerar främst ett ideologiskt och ekonomiskt godtycke i beslutsprocessen och begränsar etablering av seriösa företag. Detta missgynnar elever, patienter och skattebetalare.

Valfrihet utan konkurrens eller konkurrens utan valfrihet är inte reellt möjligt, båda delar är nödvändiga för att skörda positiva effekter och inte likrikta utbudet av välfärdstjänster.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Larmet: Miljarder saknas i välfärden

VÄLFÄRD Välfärdssektorn står inför stora finansiella utmaningar de närmaste åren, visar beräkningar från Finansdepartementet. För att möta behoven krävs det att både offentliga och privata aktörer samarbetar och att skattepengarna används mer effektivt, menar representanter från näringslivet.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Politikerna om välfärdens utmaningar

VÄLFÄRDEN En åldrande befolkning, kompetensbrist och ett svagt förtroende för politikernas förmåga att rädda välfärden. Det är en del av utmaningarna för framtidens välfärd. Så hur vill politikerna lösa utmaningarna?
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Pedagoghund får oroliga elever att slappna av

NYTÄNKANDE En dag i veckan följer pedagoghunden Stella med matte, specialpedagogen Marie Drugge, till jobbet på Klaragymnasiet i Karlstad. Med en hund i rummet blir samtalen med eleverna bättre – lugnare, roligare och bättre. ”En hund når fram på ett helt annat sätt”, säger Marie Drugge.
NYHET Publicerad:

På Villa Arelid är det gästerna som styr

VÄLFÄRD De som bor på korttidsboendet Villa Arelid kallas för gäster och här är det deras behov som styr. ”Vi är till för dem – de är inte till för oss. Det är vi som ska ge dem stöd i livet och då är det viktigt att ha rätt perspektiv”, säger grundaren Elisabeth Mila.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare vill samarbeta mer

HEMTJÄNST Bra hemtjänst handlar om personalens och ledningens inställning, anser Anette Andersson. När hon inte längre stod ut med kommunens tröghet och ineffektivitet startade hon hemtjänstföretaget Primula på Gotland. Nu brottas hon med synen på välfärdsföretagare.
NYHET Publicerad:

Mobilapp får fler elever att äta lunch

INNOVATION I VÄLFÄRDEN Sedan företaget Mitt Gastronomi inte längre lagar skolmat i blindo har svinnet halverats och kvaliteten på skolmaten ökat. Bakom succén finns en mobilapp där eleverna förbeställer sin lunch. Nu äter fler elever lunch och presterar därmed bättre i skolan.
NYHET Publicerad:

Humana: Vi har sparat nästan en miljard åt skattebetalarna 2017

VÄLFÄRDEN Närmare en miljard kronor räknar företaget Humana AB med att ha sparat skattebetalarna år 2017 genom att erbjuda bättre och billigare vård och omsorg i förhållande till offentliga alternativ. De stora besparingarna sker inom personlig assistans.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.