Ny sajt tar tempen på vården

NYHET Publicerad

SJUKVÅRD Idag lanseras en webbplats för öppen och användarvänlig redovisning av vårdens resultat. Där redovisas på vårdgivarnivå information avseende medicinska resultat, tillgänglighet och patientupplevd kvalitet. Att på en och samma webbplats sammanföra tillgänglig information om vårdens resultat från hela landet och presentera den på ett sätt som anpassas till patientens behov och kunskaper fyller ett tomrum i den svenska sjukvården. Det förbättrar valfriheten, stärker kvaliteten och möjliggör för de duktigaste vårdgivarna att göra sig gällande. Studier visar att själva tillgängliggörandet av kvalitetsredovisningar leder till förbättrade medicinska resultat.

Det finns stora skillnader i resultat mellan olika utförare i den svenska sjukvården. Till exempel skiljer sig följsamheten till nationella behandlingsriktlinjer vid hjärtintensivvård – som i sin tur påverkar risken för död inom 30 dagar efter hjärtinfarkt – avsevärt mellan sjukhusen. I det index för följsamhet som redovisas i kvalitetsregistret för hjärtintensivvård, Riks-HIA (2007), där högt värde indikerar hög följsamhet, får Linköping 7,5 poäng av totalt 9. Samtidigt är det tolv sjukhus som bara når upp till 2 poäng vardera.

Resultat på kvalitetsmått som bygger på patientens upplevelse av vården varierar också kraftigt. Till exempel upplever bara 7 procent av patienterna på vårdcentralen i Boxholm att de har tillgång till "sin egen" läkare, medan motsvarande siffra för Skänninge några mil bort är hela 94 procent, enligt en undersökning som genomfördes i februari 2009.

Få patienter känner till de skillnader som finns mellan vårdgivare. Ännu färre vet var de kan hitta uppgifter om detta. Så länge utvecklingen mot ökade möjligheter till vårdval inom sjukvården inte paras med användarvänlig information om vårdgivarnas resultat har patienterna endast begränsad nytta av valfriheten. Den information som finns är ofta inte patientanpassad. Den kan därför skapa osäkerhet och leda till missförstånd och ryktesspridning.

Idag lanseras en webbplats för öppen och användarvänlig redovisning av vårdens resultat. Här finns på vårdgivarnivå information om medicinska resultat, tillgänglighet och patientupplevd kvalitet. Att på en och samma webbplats sammanföra tillgänglig information om vårdens resultat från hela landet och presentera den på ett sätt som anpassas till patientens behov och kunskaper fyller ett tomrum i den svenska sjukvården. Patienterna får ett underlag för upplysta val, men ännu viktigare leder själva tillgängliggörandet av kvalitetsredovisningar till förbättrade medicinska resultat.

Det finns i Sverige en lång tradition inom den medicinska professionen att registrera vårdresultat för att kunna arbeta med kvalitetsutveckling, finna de bästa behandlingsmetoderna och stimulera dem med sämre resultat till förbättring. Mycket data är samlat i nationella kvalitetsregister, och på annat håll finns även uppföljning av väntetider, patientenkäter, vårdinfektioner och annan värdefull information.

Vad som finns och hur det används ser olika ut i olika delar av Sverige, men sammantaget ger registren och övriga data en allt bättre bild av vårdens resultat. Informationen är dock i första hand inriktad och utformad för internt bruk, det vill säga för dem som arbetar i vården, och når därför inte fram till patienterna.

Utvecklingen mot en öppen och för patienterna anpassad redovisning av vårdens resultat har kommit längre i andra jämförbara länder, exempelvis Storbritannien och övriga skandinaviska länder. Varför ser det då ut som det gör?

Det finns ett antal samverkande faktorer som gör att utvecklingen i Sverige släpat efter. För det första finns det en skepsis hos många läkare att göra uppgifterna i t ex de medicinska kvalitetsregistren mer tillgängliga för patienterna. En orsak till detta är att det kan finnas brister i de data som presenteras, en annan är att patienterna kan misstolka informationen. För det andra har många landstingspolitiker inte haft tillräckligt intresse för patientanpassad – och politikeranpassad – information. För det tredje har staten – och ytterst de nationella politikerna – inte velat utmana vare sig läkarna eller det landstingskommunala självstyret. Därför har man hittills avstått från att införa och finansiera ett nationellt system med en öppen och samlad redovisning av vårdens resultat som är anpassad till patientens behov.

Svenskt Näringsliv, Sanocore och OmVård.se:s medicinska råd bedömer att vården har mycket att vinna på att göra den information som faktiskt finns öppen och tillgänglig för patienterna. Det är naturligtvis viktigt att jämförelserna är så rättvisande som möjligt. Därför redovisar Sanocore data endast från sådana kvalitetsregister som kommit långt i utvecklingen. Genom att göra informationen tillgänglig för patienten förbättras möjligheterna att involvera patienten som en part i vården, med förmåga att förstå och tolka information om kvalitet och resultat. Studier visar att när patienten tar aktiv del i vården blir resultatet bättre.

Det handlar också om att stärka arbetet med kvalitetsuppföljning så att det kan utvecklas i snabbare takt än idag. Att få bekräftelse på ett intensivt kvalitetsutvecklingsarbete i form av goda resultat och positiva patientomdömen lyfter och stärker utvecklingsviljan. Tidigare erfarenheter visar också att mindre goda resultat ofta kan verka som en sporre snarare än något destruktivt. Att öppet redovisa resultat på kliniknivå är även en möjlighet att synliggöra personalens arbete, vilket kan stärka yrkesstoltheten.

Forskning visar att jämförelser som är öppna för allmänheten driver på utvecklingen på flera fronter. I Storbritannien startade det privata initiativet Dr Foster Health just för att redovisa kvalitetsdata för vården. Detta blev en ögonöppnare för många. Allmänheten fick i mycket högre grad se de skillnader som finns, och kunde ställa krav på förändringar. Det uppstod en omfattande diskussion om mätningarna och resultatet: vad som mättes, hur det mättes och varför det mättes. Storbritanniens offentliga vårdorganisation, NHS, insåg att den borde tillhandahålla en liknande tjänst, nuvarande NHS Choices. I dag existerar Dr Foster Health och NHS Choices sida vid sida.

På liknande sätt vill vi att OmVård.se ska bli en katalysator för det nationella arbetet med jämförelser riktade till patienter, där erfarenheterna från projektet ytterligare kan öka delaktigheten och öppenheten. Då har vi på riktigt stärkt patientens ställning i vården.

Magna Andreen Sachs, docent i anestesiologi, ordförande i Svenskt Forum för Vårdkvalitet

Johan Calltorp, professor i hälso- och sjukvårdsadministration

Anders Morin, ansvarig Välfärdspolitik, Svenskt näringsliv

Nina Rehnqvist, adjungerad professor i kardiologi, ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)

Pontus Österberg, vd Sanocore



Nya sajten
Sanocore AB är ett IT-företag med fokus på hur allmänheten använder hälso- och sjukvårdsinformation. Det utvecklar och driver OmVård.se. Medlemmarna i dess medicinska råd, Johan Calltorp (ordförande), Nina Rehnqvist och Magna Andreen Sachs, är läkare med lång erfarenhet av kvalitetsutveckling, patientens delaktighet i vårdfrågor samt rätt till patientinformation. Det medicinska rådet är en fristående kontrollinstans. Svenskt näringsliv finansierar satsningen.

 

Externa länkar

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Specialistklinik fyller viktigt vårdgap

KOMPETENS Remeo startade för att avlasta intensivvården från patienter som har nått stabilt tillstånd men som inte är friska nog för en vanlig vårdavdelning. Idag fyra år senare har kliniken byggt upp en unik kompetens kring vård och rehabilitering av patienter med komplicerade andningsproblem.
NYHET Publicerad:

Trygg start ger bättre lärare

SKOLA I höst startar Tibble Gymnasium en traineeutbildning för nyutexaminerade lärare. Det ska göra att elever på skolan får möta nya lärare som är bättre förberedda och lugna i sin start. Vd:n Niklas Pålsson tror också att det på sikt höjer lärarnas status. 
NYHET Publicerad:

”Bryt tabut kring enkla jobb”

ENKLA JOBB Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.
NYHET Publicerad:

Systematik gör det lätt att göra rätt

VÄLFÄRDEN Humanas äldreboenden har de senaste åren jobbat systematiskt med hur personalen bemöter de äldre och deras anhöriga. Ett bevis för framgångarna är toppbetygen i Socialstyrelsens senaste öppna jämförelse mellan landets äldreboenden.
NYHET Publicerad:

”Vi gör vården bättre varje dag”

VÄLFÄRDEN Privata vårdgivare bidrar med innovation, kvalitet och effektivisering i vården. Men det sätter Reepalus förslag stopp för. ”Förslaget är i princip ett yrkesförbud eftersom det blir omöjligt för privata vårdgivare att finnas över huvud taget”, säger Erland Olsson, vd på företaget Sofrosyne.
NYHET Publicerad:

Höga vinstkrav på statliga bolag

VÄLFÄRD Privata välfärdsföretag har ett vinsttak på runt sju procent. Det gäller inte för statliga bolag. Regeringens avkastningskrav på utbildningsbolaget Lernia och Apoteket är cirka 30 procent, visar beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Reepalus förslag innebär ett totalt vinstförbud

VÄLFÄRD När Ilmar Reepalu presenterade Välfärdsutredningens förslag till vinstreglering var en utgångspunkt att företagande i välfärden fortsatt skulle vara möjligt. Vi kan idag med hjälp av en unik studie, som vi låtit revisionsbolaget PWC göra, visa att så inte är fallet, skriver Caroline af Ugglas och Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Vinstsyfte bra för välfärdens arbetsmiljö

DEBATT En ny rapport från Försäkringskassan visar att sjukfrånvaron är betydligt lägre i privat driven vård, skola och omsorg än i offentligt driven verksamhet. Att därför motarbeta privata företag i välfärden blir kontraproduktivt, skriver två av Svenskt Näringslivs experter i en debattartikel.
NYHET Publicerad:

Vinsttak urholkar vård och omsorg

VÄLFÄRD Forskare varnar för konsekvenserna av Reepaluutredningens förslag. Investeringar i byggnader och maskiner främjas medan resurser på att kompetensutveckla personalen missgynnas. ”Ett vinsttak tar bort fördelarna med vinstdrivande verksamhet utan att ge bättre kvalitet”, säger ekonomiprofessorn Per Strömberg.
NYHET Publicerad:

Prestigepris till vårdcentral för ny arkitektur

VÄLFÄRD I konkurrens med vårdbyggnader världen över har vårdcentralen Nötkärnan i Bergsjön vunnit ett arkitektpris för sin nya byggnad. Men hade tongångarna som idag hörs från Reepaluutredningen funnits när bygget startade 2013 hade det aldrig blivit av, enligt läkaren Christer Andersson.
NYHET Publicerad:

”Håller vi inte nere sjukskrivningarna går vi i konkurs”

VÄLFÄRD Privata välfärdsföretag har betydligt lägre sjukskrivningsgrad än inom det offentliga. Det visar nya siffror från Försäkringskassan. ”Om vi inte skapar en bra arbetsplats får vi högre sjukskrivningstal och då går vi i konkurs”, säger Jane Lindell Ljunggren, vd för omsorgsföretaget Hattstugan.
NYHET Publicerad:

Vintern slår ut Försäkringskassans datasystem

REGELKRÅNGEL Företagaren Fredric Käll har vittnat om problemen när Försäkringskassan går från förskotts- till efterskottsbetalningar i ersättningen till assistansföretagen. Nu visar det sig att myndighetens system inte ens klarade av övergången från sommar till vintertid. ”Ingen hade tänkt på detta”, säger en frustrerad Käll som oroas över företagets överlevnad.
NYHET Publicerad:

Ja till strängare krav – men vinstreglering är fel väg 

KOMMENTAR Anders Morin, välfärdsexpert, ger både ris och ros när han recenserar Moderaternas förslag till nya regler för välfärdssektorn. Det är rätt att införa nationella kvalitetsmål och det måste gå fortare att stänga verksamhet som inte har tillräckligt hög kvalitet. Men det blir både skadligt och meningslöst med en sanktion för företag som inte uppfyller kvalitetskrav, anser han.
NYHET Publicerad:

Kraven för låga anser välfärdsföretagare

VÄLFÄRD Många välfärdsföretag sätter upp egna krav på sig själva för att säkert kunna leverera goda resultat med hög kvalitet. "Jag fascineras över hur få krav som ställs på oss leverantörer från det offentliga", säger Tobias Karlström, vd på utbildningsföretaget Medlearn.
NYHET Publicerad:

Privata sjukvårdsförsäkringar förstärker vården

KOMMENTAR På senare tid har privata sjukvårdsförsäkringar ifrågasatts. Därför finns skäl att klargöra de privata sjukvårdsförsäkringarnas roll och vilken nytta de medför, även för den offentligt finansierade vården, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Kavat Vård på nya äventyr – igen

ÄLDREOMSORG Viltsafari, spa och shoppingutflykter. Äldreboendena Muraren och Krögaren utgår från hur de äldre vill ha sin dag. ”Det handlar om att våga testa idéer”, säger Helena Rådberg på Kavat Vård som driver verksamheten. Snart öppnar företaget ett äldreboende som riktar sig till utsatta personer.
NYHET Publicerad:

Helsingborg tänker nytt om förskolor

NYETABLERING Behovet av förskolor ökar snabbt i Helsingborg. Staden provar därför ett helt nytt grepp. Tre privata aktörer anvisas mark och bygger egna förskolor som de utformar själva och där de kan påverka kostnaderna. "Det blir mer komplett", säger Pär-Ola Pettersson som ska driva en av förskolorna.
NYHET Publicerad:

Regeländring tvingar företag att ta miljonlån

REGELKRÅNGEL Försäkringskassans nya rutiner riskerar att slå ut delar av assistansbranschen. Ersättningen kommer från och med oktober att betalas ut i efterskott istället för i förskott. Det innebär att företagen står utan ersättning under oktober månad. ”Jag tvingas ta ett banklån på 14 miljoner kronor för att kunna betala ut lön”, säger Fredric Käll, vd för assistansbolaget Vivida.
NYHET Publicerad:

”Vi är inte av uppfattningen att det kommer som en chock”

REGELKRÅNGEL Försäkringskassan hävdar att de har informerat om ersättningsskiftet under en lång tid, och att det därför inte kommer att innebära att de slår undan benen på assistansföretag. ”Vi är inte av den uppfattningen”, säger Christine Liljendahl, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
NYHET Publicerad:

Han bytte vaktbolag mot hemtjänst

VÄLFÄRD Jim Merkéll fick upp ögonen för bristerna inom hemtjänsten när hans mormor en dag inte klarade sig själv längre. Det gjorde att han lämnade bevakningsbranschen och startade hemtjänstföretaget Vionord. Här insåg han snabbt att ”peka-med-hela-handen” inte var någon framgångsrik strategi.