Planerat vinstförbud stryper välfärden

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Regeringens planerade vinstreglering är ett ingrepp i den privata företagsamheten och äganderätten. Blir förslaget verkliget kommer det att leda till färre nyinvesteringar och företagsnedläggningar samtidigt som det skrämmer bort de som vill starta företag i välfärdsbranschen. Det skriver Carola Lemne, vd, och Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, i en kommentar.

Nyligen blev det känt att regeringens så kallade välfärdsutredning planerar att föreslå en vinstreglering: Inga företag inom välfärdsbranschen ska få ha en lönsamhetsnivå som är högre än vad regeringen anser ”normal” för branschen.

Företag med en lönsamhet som överstiger denna nivå måste försämra lönsamheten – eller tvingas avveckla verksamheten. Tanken är tydligen att eventuella ”övervinster” ska konfiskeras och hamna i en statlig fondlösning.

I praktiken ska alltså staten bestämma vilken ränta på eget kapital som företagen i välfärdssektorn ska ha. Detta är ett ingrepp i den privata företagsamheten och äganderätten som saknar motstycke sedan löntagarfondsfrågan på 70-talet.

Det är dessutom ett angrepp på hela företagsamheten. Den signal som sänds ut skapar en osäkerhet om de grundläggande spelreglerna för företagande i Sverige.

Vilken bransch står näst på tur att få lönsamheten reglerad? Vilka ytterligare ingrepp i den privata äganderätten kommer härnäst?

Resultatet blir sämre företagsklimat och sämre konkurrenskraft för Sverige som investeringsland.

Det lönsamhetsmått som används i modellen är avkastningsnivån på investerat kapital. Detta lönsamhetsmått räknas fram utifrån en beräknad vägd ”normal” kapitalkostnad för hela branschen. Modellen innehåller godtyckliga bedömningar och har stora brister. Den har tidigare använts för reglering av monopolföretag, men har alltmer övergivits på grund av bristerna.

Den definition av så kallade övervinster som görs är också märklig och direkt felaktig. Den leder till att alla företag som uppvisar en lönsamhet som är högre än den av staten bedömda ”normala” lönsamhetsnivån för branschen, det vill säga alla välskötta företag med en lönsamhet över ”normal” nivå, skulle göra övervinster.

Om förslaget blir verklighet får det mycket allvarliga effekter:

Ett effektivt stopp för nyföretagande. Att starta nya företag innebär oftast ett mycket stort eget ekonomiskt risktagande för entreprenören. Om det inte finns möjlighet att få ekonomisk ersättning för den risken kommer inte företag att startas. Förslaget strider helt mot nyföretagandets logik.

Drastiskt sämre möjligheter att finansiera utveckling och nya investeringar. Regleringen skulle motverka att vinstmedel samlas i företaget och därmed att investeringar viktiga för välfärden görs. 

Sämre drivkrafter för effektiva verksamheter. Har man väl uppnått så kallad normal lönsamhetsnivå saknas skäl att fortsätta förbättra verksamheten. Välskötta företag med en lönsamhet över så kallad normal nivå kommer i sådant fall att ställas inför perversa incitament – på vilka sätt ska lönsamheten sänkas? 

Effektiva och innovativa företag utvecklas inte. Sådana företag och deras ägare kan inte få ekonomisk ersättning för sina prestationer. Risken är uppenbar att effektiva och innovativa företag lämnar marknaden eftersom en lönsamhet över den av staten bestämda nivån kan komma att konfiskeras.

Färre utövare och sämre valfrihet. Om förslaget genomförs kommer företag att tvingas till nedläggning. Få nya företag kommer att startas. En konsekvens blir kraftigt begränsad valfrihet. 

Om IKEA hade mött motsvarande reglering i möbelbranschen hade företaget med all sannolikhet inte kunnat växa och bli det konkurrenskraftiga företag vars produkter konsumenter världen över har stor nytta och glädje av. Intjänade vinstmedel till nya investeringar hade begränsats till vad staten sett som ”normalt” för möbelbutiker. Drivkraften att ligga på topp innovations- och effektivitetsmässigt hade inte funnits.    

Den föreslagna regleringen framstår som än mer obegriplig eftersom de privata utförarna enligt tillgängliga data presterar lika bra eller bättre kvalitetsmässigt på nästan alla områden inom välfärden.

Till detta kommer att de privata utförarna får samma eller lägre ersättning som de offentliga utförarna. Dessutom betalar de bolagsskatt. Att enbart anlita offentliga utförare skulle därför med all sannolikhet bli dyrare för skattebetalarna.

Förklaringen till denna till synes obegripliga politik handlar om att ingen ska få tjäna pengar på att äga eller driva företag i välfärden. Att detta är ett bättre alternativ för individerna, företagen, den offentliga sektorn och samhället spelar ingen roll.

Om förslaget läggs fram är det en tydlig avsikt om att återinföra planekonomin i välfärdssektorn. Det vore ett säkert recept för lägre kvalitet, sämre resursutnyttjande, och mindre valfrihet – precis tvärtemot vad välfärden behöver.

Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik Svenskt Näringsliv

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

S, V & MP skapar monopolkaos i välfärden

VÄLFÄRD "Regeringen och Vänsterpartiet fullföljer sina planer på att försöka förbjuda företag och innovationer i välfärden. Om de lyckas kommer det att resultera i ett monopolkaos och sänka hela välfärdssektorn", säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till Ardalan Shekarabis (S) och Ali Esbatis (V) debattartikel i DN.
NYHET Publicerad:

Privat vs. offentlig välfärd – hur ser kvalitetsskillnaderna ut?

KOMMENTAR Det är svårt att ge en entydig bild av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Bland annat därför att det beror på vem man frågar, skriver Robert Thorburn, projektledare inom välfärd. För att ge en bättre bild har han sammanställt en rad kvalitetsmätningar och länkar till mer information.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

TIDNINGEN ENTREPRENÖR Oron är stor bland svenska välfärdsföretagare som vittnar om hur Reepalus vinstförslag kommer att slå. Men hos norska paret Randi och Hans Jacob Sundby finns ingen oro alls. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige genom sitt företag Læringsverkstedet.
NYHET Publicerad:

Myt att skattemedel försvinner med privata välfärdsföretag

VÄLFÄRD Många tror att privata företag inom vård, skola och omsorg leder till att skattemedel försvinner från välfärden. Det är ett förenklat påstående, menar Robert Thorburn, Svenskt Näringsliv, som reder ut frågan i en film.
NYHET Publicerad:

Dubbla budskap när Löfven säljer Sverige med friskolor

EU Regeringen använder privata friskolor som ett säljargument för att Stockholm ska få EU:s läkemedelsinstitution. Skolorna har inte tillfrågats om de vill vara med i sammanhanget. Den sittande regeringen måste bestämma sig för vilken inställning de har till landets friskolor, säger Peter Bergström, vd för Futuraskolan.
NYHET Publicerad:

"Privata vårdgivare driver vårdens digitalisering"

DEBATT Det pågår en digital revolution inom vården som leds av de privata vårdgivarna. Om inte vinstsyftande företag varit en del av sjukvården skulle flera innovationer inte ha gjorts, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Regeringen, sluta sprida myter om välfärden"

DEBATT Argumentet att vinstsyfte i välfärden går ut över kvaliteten är falskt. Tvärtom så riskeras kvalitet, mångfald och dynamik av en vinstreglering. Svenskt Näringsliv har med berörda branschorganisationer tagit fram sex programpunkter för att stärka kvaliteten i välfärden. Det skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Småkommuner drabbas hårt av Reepaluförslag

VÄLFÄRD 60 arbetstillfällen riskerar att försvinna från Essunga kommun om Schedevi Psykiatri måste lägga ned sin verksamhet på grund av vinsttaket. "Vi känner stor oro för framtiden", säger vd Joachim Hilding.
NYHET Publicerad:

Skolans effektivitet under lupp

VÄLFÄRD Ett långsiktigt kvalitetsarbete med klara mål, elevfokus och resurser som används där de gör mest nytta, är tre faktorer som bidrar till mer effektiva skolkommuner. Det visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Vinstdebatten fick henne att sälja livsverket

VÄLFÄRDSFÖRETAGARE Hon startade ett unikt affärskoncept och 15 förskolor. Efter 15 år valde välfärdsföretagaren Solveig Sunnebo att sälja sitt bolag på grund av vinstdebatten. ”Hur mycket energi ska jag behöva lägga på att få folk att inse att jag bara vill väl? ”, säger hon.
NYHET Publicerad:

"Självklarhet att få välja sin vårdgivare"

VÄLFÄRD Landstinget i Södermanland har frågat Lora Leijoned om hon är intresserad av att öppna fler vårdcentraler. Med förslaget om vinstbegränsning i bakhuvudet ställer hon sig avvaktande till förfrågan.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

"Statsministern tror att han kan trolla igenom ett vinstförbud"

VÄLFÄRD Mellby Gård AB är numera AcadeMedias största ägare. Köpet gjordes mitt i en intensiv välfärdsdebatt. ”Det faller på sin orimlighet att det blir verklighet av hotet med vinstförbud. Skolan är bland det viktigaste vi har i ett samhälle, den vill vi vara med och utveckla”, säger Johan Andersson, vd Mellby Gård.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagare: "Socialdemokraterna sätter kniven i ryggen på oss"

VÄLFÄRD Sjukvårdsföretagen lämnas utanför förslaget om vinstbegränsning, men bara tills vidare. Förslaget om vinsttak för välfärden ska gälla friskolor och omsorgsföretag. Men sjukvårdsföretagen kan inte andas ut – de ska behandlas i en separat utredning som kan dra ut ännu längre på tiden.
NYHET Publicerad:

”Jag kan inte göra allt – men jag kan göra något”

VÄLFÄRD Lora Leijoned är skattejuristen som efter att ha blivit sjuk på grund av stress bestämde sig för att själv försöka göra något för att stoppa den galopperande stressen i samhället. För ett och ett halvt år sedan startade hon Din Vårdcentral i Nyköping som på kort tid fått många nya patienter.
NYHET Publicerad:

Skolhjältens tips: Byt ut dåliga lärare

LEDARSKAP Malla Taipale använder sina erfarenheter från friskolevärlden för att rädda krisdrabbade kommunala skolor med stor framgång. Hennes strategi som ny rektor är bland annat att byta ut dåliga lärare. ”Se till att de inte undervisar, elever har rätt till bra utbildning”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud miljardsmäll för samhället

DEBATT Regeringen vill förbjuda vinster i välfärden, men den borde istället undvika förluster. Om sjukfrånvaron skulle vara densamma i den privata välfärden som inom de offentligt drivna verksamheterna, blir kostnadsökningen 1,2 miljarder kronor. Ambitionen borde därför vara att förbättra både kvalitet och arbetsmiljö i de viktiga välfärdsbranscherna, skriver Carola Lemne, vd, och Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Fel om vinsttak i Morgonstudion

KOMMENTAR Företrädare för tre arbetsgivarförbund och Friskolornas riksförbund anser att statsminister Stefan Löfven rör ihop begreppen kring vinsttak för välfärdsföretag. Talespersonerna träffar gärna statsministern och redogör för effekterna.