Planerat vinstförbud stryper välfärden

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Regeringens planerade vinstreglering är ett ingrepp i den privata företagsamheten och äganderätten. Blir förslaget verkliget kommer det att leda till färre nyinvesteringar och företagsnedläggningar samtidigt som det skrämmer bort de som vill starta företag i välfärdsbranschen. Det skriver Carola Lemne, vd, och Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, i en kommentar.

Nyligen blev det känt att regeringens så kallade välfärdsutredning planerar att föreslå en vinstreglering: Inga företag inom välfärdsbranschen ska få ha en lönsamhetsnivå som är högre än vad regeringen anser ”normal” för branschen.

Företag med en lönsamhet som överstiger denna nivå måste försämra lönsamheten – eller tvingas avveckla verksamheten. Tanken är tydligen att eventuella ”övervinster” ska konfiskeras och hamna i en statlig fondlösning.

I praktiken ska alltså staten bestämma vilken ränta på eget kapital som företagen i välfärdssektorn ska ha. Detta är ett ingrepp i den privata företagsamheten och äganderätten som saknar motstycke sedan löntagarfondsfrågan på 70-talet.

Det är dessutom ett angrepp på hela företagsamheten. Den signal som sänds ut skapar en osäkerhet om de grundläggande spelreglerna för företagande i Sverige.

Vilken bransch står näst på tur att få lönsamheten reglerad? Vilka ytterligare ingrepp i den privata äganderätten kommer härnäst?

Resultatet blir sämre företagsklimat och sämre konkurrenskraft för Sverige som investeringsland.

Det lönsamhetsmått som används i modellen är avkastningsnivån på investerat kapital. Detta lönsamhetsmått räknas fram utifrån en beräknad vägd ”normal” kapitalkostnad för hela branschen. Modellen innehåller godtyckliga bedömningar och har stora brister. Den har tidigare använts för reglering av monopolföretag, men har alltmer övergivits på grund av bristerna.

Den definition av så kallade övervinster som görs är också märklig och direkt felaktig. Den leder till att alla företag som uppvisar en lönsamhet som är högre än den av staten bedömda ”normala” lönsamhetsnivån för branschen, det vill säga alla välskötta företag med en lönsamhet över ”normal” nivå, skulle göra övervinster.

Om förslaget blir verklighet får det mycket allvarliga effekter:

Ett effektivt stopp för nyföretagande. Att starta nya företag innebär oftast ett mycket stort eget ekonomiskt risktagande för entreprenören. Om det inte finns möjlighet att få ekonomisk ersättning för den risken kommer inte företag att startas. Förslaget strider helt mot nyföretagandets logik.

Drastiskt sämre möjligheter att finansiera utveckling och nya investeringar. Regleringen skulle motverka att vinstmedel samlas i företaget och därmed att investeringar viktiga för välfärden görs. 

Sämre drivkrafter för effektiva verksamheter. Har man väl uppnått så kallad normal lönsamhetsnivå saknas skäl att fortsätta förbättra verksamheten. Välskötta företag med en lönsamhet över så kallad normal nivå kommer i sådant fall att ställas inför perversa incitament – på vilka sätt ska lönsamheten sänkas? 

Effektiva och innovativa företag utvecklas inte. Sådana företag och deras ägare kan inte få ekonomisk ersättning för sina prestationer. Risken är uppenbar att effektiva och innovativa företag lämnar marknaden eftersom en lönsamhet över den av staten bestämda nivån kan komma att konfiskeras.

Färre utövare och sämre valfrihet. Om förslaget genomförs kommer företag att tvingas till nedläggning. Få nya företag kommer att startas. En konsekvens blir kraftigt begränsad valfrihet. 

Om IKEA hade mött motsvarande reglering i möbelbranschen hade företaget med all sannolikhet inte kunnat växa och bli det konkurrenskraftiga företag vars produkter konsumenter världen över har stor nytta och glädje av. Intjänade vinstmedel till nya investeringar hade begränsats till vad staten sett som ”normalt” för möbelbutiker. Drivkraften att ligga på topp innovations- och effektivitetsmässigt hade inte funnits.    

Den föreslagna regleringen framstår som än mer obegriplig eftersom de privata utförarna enligt tillgängliga data presterar lika bra eller bättre kvalitetsmässigt på nästan alla områden inom välfärden.

Till detta kommer att de privata utförarna får samma eller lägre ersättning som de offentliga utförarna. Dessutom betalar de bolagsskatt. Att enbart anlita offentliga utförare skulle därför med all sannolikhet bli dyrare för skattebetalarna.

Förklaringen till denna till synes obegripliga politik handlar om att ingen ska få tjäna pengar på att äga eller driva företag i välfärden. Att detta är ett bättre alternativ för individerna, företagen, den offentliga sektorn och samhället spelar ingen roll.

Om förslaget läggs fram är det en tydlig avsikt om att återinföra planekonomin i välfärdssektorn. Det vore ett säkert recept för lägre kvalitet, sämre resursutnyttjande, och mindre valfrihet – precis tvärtemot vad välfärden behöver.

Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik Svenskt Näringsliv

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Reepalu rundar centrala frågor

KOMMENTAR Reepalu-utredningens andra del presenterar en våghalsig slutsats. Bästa sättet att stärka kvaliteten i välfärden är inte att mäta och följa upp just kvaliteten utan att begränsa möjligheterna att ta ut vinst. Alla svenskar borde kunna kräva att all välfärdsverksamhet har hög kvalitet, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Kvalitetsstyrning bästa sättet att utveckla välfärden

ALMEDALEN Reepaluutredningen hävdar att det inte går att mäta kvalitet i välfärden. Det stämmer inte, säger forskarna Lars G Mattsson, tv, och Lars Sörqvist.
NYHET Publicerad:

En lösning för varje elev

SKOLA Kan man ge en elev lätt bränd korv, pommes frites och brunsås till lunch varje dag? ”Ja, om det gör att eleven kommer till skolan, lär sig saker och mår bra”, säger Navid Ghannad som driver Pusselbitens skola för barn med autism. Här skräddarsys verksamheten efter varje elevs behov.
NYHET Publicerad:

Sajt gör valfriheten enkel 

ÄLDREOMSORG Äldre och deras anhöriga upplever det ofta som krångligt att flytta till ett äldreboende eller få hemtjänst. ”Vi vill göra det enklare att hitta det som passar varje individ”, säger Fanny Falkenberg, en av initiativtagarna till sajten Seniorval.se, som är en guide genom den snåriga processen.
NYHET Publicerad:

Kritiker hugger klorna i välfärdsutredning

VÄLFÄRD Kritiken är hård och ilskan stor över regeringens välfärdsutredning från såväl små omsorgsföretag som internationella vårdkoncerner. Att gå vidare med en utredning som inte har något stöd i riksdagen är häpnadsväckande, anser en företagare.
NYHET Publicerad:

Reepalu tar inte kvalitetsfrågorna på allvar

VINSTUTREDNING Välfärdsutredningen är fast i den felaktiga föreställningen att vinstsyfte går ut över kvaliteten i välfärden. Ilmar Reepalu hade chansen att föreslå konkreta åtgärder för stärkt kvalitet, men tog den inte, skriver välfärdsekonom Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Assistansföretagare: "Vi behövs för valfriheten"

VÄLFÄRD Lyhördhet, flexibilitet och närhet till kunderna. Carina Funck startade ett eget företag för att få den assistans hon ville ha till sin son men inte hittade någonstans. Nu driver hon Wisby Assistans som är en av Gotlands största privata arbetsgivare.
NYHET Publicerad:

Digital manick avlastar vården

DIGITAL HÄLSA Långa väntetider och höga kostnader ökar behovet av effektivisering i vården. Som ett led i det har Coala Life utvecklat en manick för att göra ett enkelt EKG på sig själv och få resultatet i mobilen. Vid tecken på en hjärtsjukdom kan sjukvården koppla upp sig direkt och ta del av värdena.
NYHET Publicerad:

Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Reepalu bortser från grundlagen

VÄLFÄRD Professorer varnar för att Reepalus förslag hotar rättsliga grundprinciper. Under ett seminarium framfördes att politiska beslut som tas för lättvindigt är ett hot mot rättsstaten.”Det är en väldigt politiserad utredning från början till slut”, säger Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt.
NYHET Publicerad:

Svenskar överskattar välfärdsföretagens vinster

VÄLFÄRD ”Jag sade till min före detta klasskamrat Reepalu att om kommunerna bara blir bättre på att driva skola och omsorg så försvinner alla välfärdsföretagens vinster automatiskt.” Det är företagen Rune Anderssons motförslag till regeringens planer på att begränsa vinstuttag.
NYHET Publicerad:

"Vinstdebatten är enormt provocerande"

VÄLFÄRD Förslaget om ett vinsttak för välfärdsföretag är provocerande, anser Sara Löfgren, vd på To Care i Stockholm, som avblåste starten av en tredje vårdcentral när Reepalus förslag blev känt. Att begränsa redan små marginaler är ”förödande för branschen och demokratin”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Tydligt att få har förstått”

VINSTDEBATTEN På förskolan Verbala Stigar valde grundarna att informera personal och föräldrar om konsekvenserna för dem om förslaget om ett vinsttak skulle bli verklighet. ”Ingen hade förstått att vi faktiskt skulle behöva stänga”, säger Camilla Lindgren på företaget.
NYHET Publicerad:

Tunga aktörer kritiserar Reepaluförslag

VÄLFÄRD Remisstiden för att svara på Reepaluutredningens förslag om ett vinsttak i välfärden gick ut för en vecka sedan. Intresset har varit rekordstort och alla spontana remissvar gjorde att Finansdepartementets servrar gick ner. Bland de starkt kritiska finns näringslivets tyngsta aktörer.
NYHET Publicerad:

Lemne tackar för företagarnas remissvar

WEBB-TV Tiden för att svara på välfärdsutredningen har precis gått ut. Mellan 400 och 500 svar har inkommit från individuella företag. ”Det är fullständigt unikt. Jag tycker att det är fantastiskt. Jag tror också att det visar hur viktigt det är för hela näringslivet”, säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Klart en privat förskola måste få gå med vinst”

VÄLFÄRD Reepalus förslag om en vinstbegränsning i välfärden är befängt, menar Stefan Leskinen, som har barn på Solberga Förskolor. Han anser det vara självklart att företagen behöver ekonomiskt utrymme för en buffert. "Ägarna tar stora risker. Det är klart att företagen måste ha all rätt i världen att göra vinst", säger han.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv avvisar Reepaluutredningens förslag

KOMMENTAR "Förslagen skulle återmonopolisera den svenska välfärden med stora negativa effekter för både brukare och skattebetalare". Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till Reepaluutredningen.