Privata äldreboenden tvingas bli kommunala med nya regler

Flera hundra företag som driver äldreboenden på entreprenad kan tvingas lämna tillbaka sina verksamheter till kommunen, som i sin tur kan tvingas driva dem vidare, i vissa fall mot sin vilja. Det är resultatet av det nya regelverk som trädde i kraft den 15 april i år. Regelverket har klubbats igenom i riksdagen på mycket kort tid och både kommuner och vårdföretagare har blivit tagna på sängen.

De nya reglerna kräver att vårdentreprenörer som utför äldreomsorg på kommunens uppdrag ska söka och erhålla tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). För att få tillstånd krävs bland annat att byggnaden lever upp till målen.

Men det märkliga är att det bara är privata vårdgivare som behöver tillstånd. Kommunala utförare behöver inte leva upp till samma krav eftersom tillståndsplikten inte gäller dem.

Regelverk bör gälla alla

– Vi välkomnar ett regelverk som säkerställer kvalitativ vård. Men man undrar varför lagstiftaren inte tycker att kommunerna behöver leva upp till samma regler, säger Eva-Lotta Sandberg, som är affärsområdeschef för äldreomsorg på vårdföretaget Humana.

Humana har äldreboenden i hela södra Sverige upp till Gävle. När de själva startar eget boende i egen regi så har de redan tidigare behövt söka tillstånd för sin verksamhet och dessa verksamheter kommer även fortsättningsvis att uppfylla kraven. Däremot kan det bli problem med de boenden de övertagit av kommunen på entreprenad.

– I entreprenader har vi ibland tagit över boenden av kommunen. Dessa boenden finns i byggnader som kommunen äger och/eller förvaltar. Det är dessa som vi nu ska söka tillstånd för och om vi får avslag så måste kommunen ta tillbaka verksamheten. Och då blir den helt plötsligt godkänd och kan fortsätta som innan, eftersom kommunen inte omfattas av reglerna, säger Eva-Lotta Sandberg.

Vad händer med de vårdbehövande?

Det är inte regelverket i sig som bekymrar Eva-Lotta Sandberg, utan orättvisan i att det inte gäller alla verksamheter. Hon undrar varför vården inte ska vara likvärdig för alla.

– Jag tänker i första hand på de vårdbehövande. I en bransch där människors hälsa sätts i första rummet är det oerhört viktigt med ett tydligt regelverk. Men det ska gälla alla äldreboende, oavsett vem som driver dem.

Hon är också bekymrad över de hur vårdbehövande kan komma att drabbas av den osäkerhet som den långa väntetiden innebär medan IVO provar ärendena.

– Tillståndsprövningar kommer att dra ut på tiden. Vad ska vi säga till den äldre människan och hennes anhöriga under den tid det råder osäkerhet huruvida kommunen eller vi ska driva verksamheten?

Nya boenden kan bli försenade

Privata vårdföretaget Aleris, med vårdverksamheter i Sverige, Norge och Danmark, är även de förbluffade över att det som är olagligt under privat vård är lagligt under kommunal.

– Min första tanke var att det är bra att vi har tydliga regler. Ordning och reda är bra. Men när jag insåg att det inte gäller kommunerna tyckte jag att det hela var mycket märkligt, säger Kristin Ahne, affärsområdeschef för äldreomsorg vid Aleris.

Hon oroar sig också över den anstormning av tillståndsansökningar som nu kan komma att drabba Inspektionen för vård och omsorg, vilken kan komma att förlänga handläggningstiderna för tillstånden till nya boenden i egen regi.

– Det är redan nu hög belastning på IVO med långa köer och ärenden som drar ut på tiden. Om vi inte får tillstånd i tid till våra nya boenden så kan vi inte öppna. Det kommer att drabba de vårdbehövande och deras anhöriga, undrar Kristin Ahne.

Mindre företag svårast drabbade

Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna anger att närmare 400 verksamheter kan få svårt att leva upp till de nya reglerna, framförallt vad gäller lokalfrågan.

– IVO kommer få ett mycket omfattande arbete vilket kommer drabba de vårdbehövande i slutändan. Vi får också signaler från kommuner som inte har möjlighet och resurser att överta driften av många äldreboenden, säger Sabina Joyau, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

De vårdföretagare som får den hårdaste smällen är de mindre entreprenörerna som driver endast ett eller några få boenden.

– Eftersom regelverket har röstats igenom i riksdagen på ovanligt kort tid så finns det en stor informationsbrist i landet. Vi frågade våra medlemsföretag om de var välinformerade om de nya reglerna. Många av dem har ännu inte blivit kontaktade av kommunerna, säger Sabina Joyau.

Henrik Sjögren