”Bryt tabut kring enkla jobb”

NYHET Publicerad

ENKLA JOBB Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.

Förskolan S-E Björnen - Mirjana Stojkovic (3)

Lyckad matchning. På förskolan S-E Björnen arbetar Mirjana Stojkovic som lunch- och mellanmålsvärd.

Lee Wermelin

"Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna", säger Lee Wermelin som skapat ett praktikkoncept som sprider sig på förskolorna.

Under tio år drev Lee Wermelin den kooperativa förskolan där hennes tre barn gick. En dag när hon hoppade in i stället för en i personalen som var sjuk blev hon helt ställd. Hon upptäckte att de utbildade pedagogerna ägnade två timmar varje dag åt praktiskt köksarbete i samband med måltiderna. Och under den tiden var barngrupperna underbemannade.

Lee Wermelin ordnade då så att förskolan via arbetsförmedlingen kunde ta in en praktikant. Men det ville inte personalen eftersom arbetsförmedlingen alltid pressar ut praktikanterna i barngrupperna.

– Om praktikanterna inte kan språket eller vet hur arbetet går till i förskolan blir de bara en belastning för pedagogerna som handleder dem. Det fungerar inte.

I stället såg hon till att praktikplatsen avgränsades till ett eget område, lunch- och mellanmålsvärd. På så sätt är det inget måste att kunna svenska, men det går ändå snabbt att komma in i jobbet.

– Det är ett enkelt, repetitivt och trevligt jobb i en omtänksam miljö med barn, och kollegor som är glada att få avlastning. Efter bara en vecka var kvinnan vi tog in en jättetillgång.

Många vinnare

Den som är lunch- och mellanmålsvärd på förskolan idag har varit där i fyra år med en så kallad trygghetsanställning, vilket innebär att arbetsförmedlingen står för i stort sett hela lönen.

Konceptet har många vinnare. Barnen har pedagogerna hos sig hela tiden, pedagogerna får jobba med det de är utbildade för, och kvinnorna som kommer in får ett riktigt, viktigt och meningsfullt arbete där de blir mycket uppskattade. Dessutom innebär det en samhällsvinst att kvinnorna mår bättre.

För den här gruppen, ofta är lite äldre språksvaga invandrarkvinnor varav många är analfabeter, är det en bra matchning, förklarar hon.

– De har skött ett hem i hela sitt liv, och det är en väldigt bra kompetens för den som ska sköta hemmet i daghemmet. De är stolta och noggranna.

Lee Wermelin, med en bakgrund som managementkonsult och vd i rekryteringsbranschen, arbetar nu heltid på ideell bas med att hjälpa andra förskolor att pröva en lunch- och mellanmålsvärd. Hon erbjuder sig också att guida dem genom arbetsförmedlingens snåriga system. Hittills har 50 förskolor nappat och av dem har redan 38 praktiker övergått i ettåriga bidragsfinansierade anställningar.

– Lösningen är att designa arbeten som fungerar och ger direkt nytta. De här kvinnorna behöver ett jobb med ett tydligt avgränsat ansvar för att göra ett bra jobb, och känna sig trygga och uppskattade.

"En smärtgräns för vad det är värt"

Kollektivavtalen inom barnomsorgen skiljer på förskollärare och övriga. För den senare gruppen, som omfattar allt från barnskötare till städare, ligger ingångslönen på runt 18 000 kronor och det är mycket pengar för en extraresurs som utför relativt okvalificerade arbetsuppgifter.

– Problemet med de enkla jobben är att det finns en smärtgräns för vad det är värt. En arbetsgivare som betalar de 18 000 kronorna helt själv kanske inte väljer en analfabet som inte kan svenska.

Hon tror att få företag kan tänka sig att betala 300 000 kronor om året för någon som håller snyggt trevligt i köket och fyller på papper på toaletterna, men kanske är det värt 100 000 kronor. Och när företaget har vant sig är det mer naturligt att betala en högre lön för att personen ska stanna.

– Får vi fler företag och organisationer att förstå att det fungerar kan de jobba effektivare, tjäna mer pengar och ha råd att betala mer. Betalningsviljan kommer först när någon är på plats.

Minskar stressen och höjer kvaliteten

Men det räcker inte med sänkta ingångslöner – Lee Wermelin efterlyser specialdesignade jobb med lägre lön och lägre krav, som till exempel en flykting utan utbildning kan välja. Efter något år kanske de kan komma in på den ”riktiga” arbetsmarknaden och tjäna mer.

– Rätt hanterat är alla som kommer till Sverige en naturtillgång men vi måste vara beredda att göra insatser som inte betalar sig förrän om några år.

Om fler kan ägna sig åt sin huvudsakliga kompetens, och avlastas de enklare uppgifterna, minskar stressen samtidigt som kvaliteten blir högre.

– Vi måste bryta det tabu som finns kring enkla jobb. Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna, säger Lee Wermelin.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Klart en privat förskola måste få gå med vinst”

VÄLFÄRD Reepalus förslag om en vinstbegränsning i välfärden är befängt, menar Stefan Leskinen, som har barn på Solberga Förskolor. Han anser det vara självklart att företagen behöver ekonomiskt utrymme för en buffert. "Ägarna tar stora risker. Det är klart att företagen måste ha all rätt i världen att göra vinst", säger han.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv avvisar Reepaluutredningens förslag

KOMMENTAR "Förslagen skulle återmonopolisera den svenska välfärden med stora negativa effekter för både brukare och skattebetalare". Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till Reepaluutredningen.
NYHET Publicerad:

Reepalu stoppar förskolans expansion

VÄLFÄRD Solberga Förskolor har 50 barn i kö och erbjuder de mest generösa öppettiderna i kommunen. Förhoppningen är att expandera med det lyckade konceptet, men hotet om en vinstbegränsning hänger som mörka moln på himlen. "Det vore mycket bättre om vi kunde använda den energin för att bygga ut och förbättra verksamheten", säger ägaren Maria-Pia Karlsson.
NYHET Publicerad:

Specialistklinik fyller viktigt vårdgap

KOMPETENS Remeo startade för att avlasta intensivvården från patienter som har nått stabilt tillstånd men som inte är friska nog för en vanlig vårdavdelning. Idag fyra år senare har kliniken byggt upp en unik kompetens kring vård och rehabilitering av patienter med komplicerade andningsproblem.
NYHET Publicerad:

Trygg start ger bättre lärare

SKOLA I höst startar Tibble Gymnasium en traineeutbildning för nyutexaminerade lärare. Det ska göra att elever på skolan får möta nya lärare som är bättre förberedda och lugna i sin start. Vd:n Niklas Pålsson tror också att det på sikt höjer lärarnas status. 
NYHET Publicerad:

”Bryt tabut kring enkla jobb”

ENKLA JOBB Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.
NYHET Publicerad:

Moderatledarens recept för fler jobb

ARBETSMARKNAD Inför en ny lärlingslik anställningsform, skapa 150 000 enkla jobb och lägg ner Arbetsförmedlingen. Det är moderatledaren Anna Kinberg Batras recept för att få fler i arbete och lyfta svensk ekonomi.  Men för att skapa förutsättningar för jobbskapande måste företagsklimatet vässas, anser hon.
NYHET Publicerad:

Systematik gör det lätt att göra rätt

VÄLFÄRDEN Humanas äldreboenden har de senaste åren jobbat systematiskt med hur personalen bemöter de äldre och deras anhöriga. Ett bevis för framgångarna är toppbetygen i Socialstyrelsens senaste öppna jämförelse mellan landets äldreboenden.
NYHET Publicerad:

”Vi gör vården bättre varje dag”

VÄLFÄRDEN Privata vårdgivare bidrar med innovation, kvalitet och effektivisering i vården. Men det sätter Reepalus förslag stopp för. ”Förslaget är i princip ett yrkesförbud eftersom det blir omöjligt för privata vårdgivare att finnas över huvud taget”, säger Erland Olsson, vd på företaget Sofrosyne.
NYHET Publicerad:

Nio år för att få ett jobb

KOMMENTAR Det tar alldeles för lång tid för en flykting att få ett jobb och tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Tröskeln till arbetsmarknaden blir allt högre, skriver Jonas Frycklund, ekonom, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Höga vinstkrav på statliga bolag

VÄLFÄRD Privata välfärdsföretag har ett vinsttak på runt sju procent. Det gäller inte för statliga bolag. Regeringens avkastningskrav på utbildningsbolaget Lernia och Apoteket är cirka 30 procent, visar beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för nyanlända företagare

ARBETSMARKNAD Utrikesfödda drar sig för att starta eget. Språkbarriär, låg utbildning, brist på stöd och byråkratiska system är hinder på vägen till det egna företaget och en försörjning. Ett undantag är syrier. De är mer benägna att starta företag än andra invandrargrupper.
NYHET Publicerad:

Reepalus förslag innebär ett totalt vinstförbud

VÄLFÄRD När Ilmar Reepalu presenterade Välfärdsutredningens förslag till vinstreglering var en utgångspunkt att företagande i välfärden fortsatt skulle vara möjligt. Vi kan idag med hjälp av en unik studie, som vi låtit revisionsbolaget PWC göra, visa att så inte är fallet, skriver Caroline af Ugglas och Anders Morin.
NYHET Publicerad:

LO sprider felaktigheter

KOMMENTAR LOs ledning har hävdat att Svenskt Näringsliv gjort en förhandlingsframställan till LO om enkla jobb. Dessutom hävdar LO att Svenskt Näringsliv skulle ha saknat mandat för en sådan förhandlingsframställan. Båda dessa påståenden är felaktiga, skriver Peter Jeppsson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Vinstsyfte bra för välfärdens arbetsmiljö

DEBATT En ny rapport från Försäkringskassan visar att sjukfrånvaron är betydligt lägre i privat driven vård, skola och omsorg än i offentligt driven verksamhet. Att därför motarbeta privata företag i välfärden blir kontraproduktivt, skriver två av Svenskt Näringslivs experter i en debattartikel.
NYHET Publicerad:

Vinsttak urholkar vård och omsorg

VÄLFÄRD Forskare varnar för konsekvenserna av Reepaluutredningens förslag. Investeringar i byggnader och maskiner främjas medan resurser på att kompetensutveckla personalen missgynnas. ”Ett vinsttak tar bort fördelarna med vinstdrivande verksamhet utan att ge bättre kvalitet”, säger ekonomiprofessorn Per Strömberg.
NYHET Publicerad:

Prestigepris till vårdcentral för ny arkitektur

VÄLFÄRD I konkurrens med vårdbyggnader världen över har vårdcentralen Nötkärnan i Bergsjön vunnit ett arkitektpris för sin nya byggnad. Men hade tongångarna som idag hörs från Reepaluutredningen funnits när bygget startade 2013 hade det aldrig blivit av, enligt läkaren Christer Andersson.
NYHET Publicerad:

”Håller vi inte nere sjukskrivningarna går vi i konkurs”

VÄLFÄRD Privata välfärdsföretag har betydligt lägre sjukskrivningsgrad än inom det offentliga. Det visar nya siffror från Försäkringskassan. ”Om vi inte skapar en bra arbetsplats får vi högre sjukskrivningstal och då går vi i konkurs”, säger Jane Lindell Ljunggren, vd för omsorgsföretaget Hattstugan.
NYHET Publicerad:

Vintern slår ut Försäkringskassans datasystem

REGELKRÅNGEL Företagaren Fredric Käll har vittnat om problemen när Försäkringskassan går från förskotts- till efterskottsbetalningar i ersättningen till assistansföretagen. Nu visar det sig att myndighetens system inte ens klarade av övergången från sommar till vintertid. ”Ingen hade tänkt på detta”, säger en frustrerad Käll som oroas över företagets överlevnad.
NYHET Publicerad:

Ja till strängare krav – men vinstreglering är fel väg 

KOMMENTAR Anders Morin, välfärdsexpert, ger både ris och ros när han recenserar Moderaternas förslag till nya regler för välfärdssektorn. Det är rätt att införa nationella kvalitetsmål och det måste gå fortare att stänga verksamhet som inte har tillräckligt hög kvalitet. Men det blir både skadligt och meningslöst med en sanktion för företag som inte uppfyller kvalitetskrav, anser han.