”Bryt tabut kring enkla jobb”

NYHET Publicerad

INTEGRATION Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.

x

Lyckad matchning. På förskolan S-E Björnen arbetar Mirjana Stojkovic som lunch- och mellanmålsvärd.

Lee Wermelin

"Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna", säger Lee Wermelin som skapat ett praktikkoncept som sprider sig på förskolorna.

Under tio år drev Lee Wermelin den kooperativa förskolan där hennes tre barn gick. En dag när hon hoppade in i stället för en i personalen som var sjuk blev hon helt ställd. Hon upptäckte att de utbildade pedagogerna ägnade två timmar varje dag åt praktiskt köksarbete i samband med måltiderna. Och under den tiden var barngrupperna underbemannade.

Lee Wermelin ordnade då så att förskolan via arbetsförmedlingen kunde ta in en praktikant. Men det ville inte personalen eftersom arbetsförmedlingen alltid pressar ut praktikanterna i barngrupperna.

– Om praktikanterna inte kan språket eller vet hur arbetet går till i förskolan blir de bara en belastning för pedagogerna som handleder dem. Det fungerar inte.

I stället såg hon till att praktikplatsen avgränsades till ett eget område, lunch- och mellanmålsvärd. På så sätt är det inget måste att kunna svenska, men det går ändå snabbt att komma in i jobbet.

– Det är ett enkelt, repetitivt och trevligt jobb i en omtänksam miljö med barn, och kollegor som är glada att få avlastning. Efter bara en vecka var kvinnan vi tog in en jättetillgång.

Många vinnare

Den som är lunch- och mellanmålsvärd på förskolan idag har varit där i fyra år med en så kallad trygghetsanställning, vilket innebär att arbetsförmedlingen står för i stort sett hela lönen.

Konceptet har många vinnare. Barnen har pedagogerna hos sig hela tiden, pedagogerna får jobba med det de är utbildade för, och kvinnorna som kommer in får ett riktigt, viktigt och meningsfullt arbete där de blir mycket uppskattade. Dessutom innebär det en samhällsvinst att kvinnorna mår bättre.

För den här gruppen, ofta är lite äldre språksvaga invandrarkvinnor varav många är analfabeter, är det en bra matchning, förklarar hon.

– De har skött ett hem i hela sitt liv, och det är en väldigt bra kompetens för den som ska sköta hemmet i daghemmet. De är stolta och noggranna.

Lee Wermelin, med en bakgrund som managementkonsult och vd i rekryteringsbranschen, arbetar nu heltid på ideell bas med att hjälpa andra förskolor att pröva en lunch- och mellanmålsvärd. Hon erbjuder sig också att guida dem genom arbetsförmedlingens snåriga system. Hittills har 50 förskolor nappat och av dem har redan 38 praktiker övergått i ettåriga bidragsfinansierade anställningar.

– Lösningen är att designa arbeten som fungerar och ger direkt nytta. De här kvinnorna behöver ett jobb med ett tydligt avgränsat ansvar för att göra ett bra jobb, och känna sig trygga och uppskattade.

"En smärtgräns för vad det är värt"

Kollektivavtalen inom barnomsorgen skiljer på förskollärare och övriga. För den senare gruppen, som omfattar allt från barnskötare till städare, ligger ingångslönen på runt 18 000 kronor och det är mycket pengar för en extraresurs som utför relativt okvalificerade arbetsuppgifter.

– Problemet med de enkla jobben är att det finns en smärtgräns för vad det är värt. En arbetsgivare som betalar de 18 000 kronorna helt själv kanske inte väljer en analfabet som inte kan svenska.

Hon tror att få företag kan tänka sig att betala 300 000 kronor om året för någon som håller snyggt trevligt i köket och fyller på papper på toaletterna, men kanske är det värt 100 000 kronor. Och när företaget har vant sig är det mer naturligt att betala en högre lön för att personen ska stanna.

– Får vi fler företag och organisationer att förstå att det fungerar kan de jobba effektivare, tjäna mer pengar och ha råd att betala mer. Betalningsviljan kommer först när någon är på plats.

Minskar stressen och höjer kvaliteten

Men det räcker inte med sänkta ingångslöner – Lee Wermelin efterlyser specialdesignade jobb med lägre lön och lägre krav, som till exempel en flykting utan utbildning kan välja. Efter något år kanske de kan komma in på den ”riktiga” arbetsmarknaden och tjäna mer.

– Rätt hanterat är alla som kommer till Sverige en naturtillgång men vi måste vara beredda att göra insatser som inte betalar sig förrän om några år.

Om fler kan ägna sig åt sin huvudsakliga kompetens, och avlastas de enklare uppgifterna, minskar stressen samtidigt som kvaliteten blir högre.

– Vi måste bryta det tabu som finns kring enkla jobb. Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna, säger Lee Wermelin.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Närhet ger nöjda assistanskunder

VÄLFÄRD Lyhördhet, flexibilitet och närhet till kunderna. Carina Funck startade ett eget företag för att få den assistans hon ville ha till sin son men inte hittade någonstans. Nu driver hon Wisby Assistans som är en av Gotlands största privata arbetsgivare.
NYHET Publicerad:

Digital manick avlastar vården

DIGITAL HÄLSA Långa väntetider och höga kostnader ökar behovet av effektivisering i vården. Som ett led i det har Coala Life utvecklat en manick för att göra ett enkelt EKG på sig själv och få resultatet i mobilen. Vid tecken på en hjärtsjukdom kan sjukvården koppla upp sig direkt och ta del av värdena.
NYHET Publicerad:

Utanförskap hotar vid dålig språkintroduktion

SEMINARIUM 36 000 ungdomar läser språkintroduktionsprogram på gymnasiet för att kunna gå nationella program. Men resultaten är för dåliga och ungdomarna riskerar att fastna i utanförskap. "Vi behöver vara nytänkande och våga testa saker för att förbättra resultatet", säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Ubi jobbar 160 procent – utvisas

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sedan Ubi kom som asylsökande från Sydostasien för knappt två år sedan, har han jobbat mer än heltid hos två arbetsgivare. Nu har han fått avslag på sin asylansökan och tvingas lämna landet. ”Utöver den personliga sorgen, så är det brutalt för verksamheten att han bara försvinner från en dag till en annan”, säger hans arbetsgivare Josefin Elmer, ägare till O´ Learys i Mora.
NYHET Publicerad:

Samverkan ger nyanlända jobb i Sunne 

INTEGRATION Sunne är den kommun som är näst bäst i landet på att få nyanlända i arbete. Bakom framgången ligger ett bra företagsklimat, nära samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv, och att företagare vill och vågar ta in personer som inte kan perfekt svenska.
NYHET Publicerad:

Svenskar överskattar välfärdsföretagens vinster

VÄLFÄRD ”Jag sade till min före detta klasskamrat Reepalu att om kommunerna bara blir bättre på att driva skola och omsorg så försvinner alla välfärdsföretagens vinster automatiskt.” Det är företagen Rune Anderssons motförslag till regeringens planer på att begränsa vinstuttag.
NYHET Publicerad:

"Vinstdebatten är enormt provocerande"

VÄLFÄRD Förslaget om ett vinsttak för välfärdsföretag är provocerande, anser Sara Löfgren, vd på To Care i Stockholm, som avblåste starten av en tredje vårdcentral när Reepalus förslag blev känt. Att begränsa redan små marginaler är ”förödande för branschen och demokratin”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Tydligt att få har förstått”

VINSTDEBATTEN På förskolan Verbala Stigar valde grundarna att informera personal och föräldrar om konsekvenserna för dem om förslaget om ett vinsttak skulle bli verklighet. ”Ingen hade förstått att vi faktiskt skulle behöva stänga”, säger Camilla Lindgren på företaget.
NYHET Publicerad:

Vassare integration ger 400 miljoner i vinst

DEBATTARTIKEL Svenskt Näringsliv presenterar en ny rapport med två reformförslag för att få nyanlända i arbete. Tillsammans kan de leda till 400 miljoner kronor i samhällsekonomisk vinst. "Integrationen är en ödesfråga för Sverige", skriver Mikaela Almerud, expert utbildning och kompetensförsörjning och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Otillräckligt från LO

ARBETSMARKNADEN "Svenskt Näringsliv med samtliga förbund är redo att medverka till att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Men åter igen visar LO att de inte kan samla sig bakom verkningsfulla reformer", säger Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Tunga aktörer kritiserar Reepaluförslag

VÄLFÄRD Remisstiden för att svara på Reepaluutredningens förslag om ett vinsttak i välfärden gick ut för en vecka sedan. Intresset har varit rekordstort och alla spontana remissvar gjorde att Finansdepartementets servrar gick ner. Bland de starkt kritiska finns näringslivets tyngsta aktörer.
NYHET Publicerad:

1,1 miljoner jobb tack vare visstidsanställning

ARBETSMARKNAD Allmän visstid är inkörsporten till arbetsmarknaden för arbetslösa och på sikt finns möjligheter att få ett fast jobb. Bland medlemsföretagen är anställningsformen en grundförutsättning för tillväxt. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

"Klart en privat förskola måste få gå med vinst”

VÄLFÄRD Reepalus förslag om en vinstbegränsning i välfärden är befängt, menar Stefan Leskinen, som har barn på Solberga Förskolor. Han anser det vara självklart att företagen behöver ekonomiskt utrymme för en buffert. "Ägarna tar stora risker. Det är klart att företagen måste ha all rätt i världen att göra vinst", säger han.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv avvisar Reepaluutredningens förslag

KOMMENTAR "Förslagen skulle återmonopolisera den svenska välfärden med stora negativa effekter för både brukare och skattebetalare". Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till Reepaluutredningen.
NYHET Publicerad:

Reepalu stoppar förskolans expansion

VÄLFÄRD Solberga Förskolor har 50 barn i kö och erbjuder de mest generösa öppettiderna i kommunen. Förhoppningen är att expandera med det lyckade konceptet, men hotet om en vinstbegränsning hänger som mörka moln på himlen. "Det vore mycket bättre om vi kunde använda den energin för att bygga ut och förbättra verksamheten", säger ägaren Maria-Pia Karlsson.
NYHET Publicerad:

Specialistklinik fyller vårdgap

KOMPETENS Remeo startade för att avlasta intensivvården från patienter som har nått stabilt tillstånd men som inte är friska nog för en vanlig vårdavdelning. Idag fyra år senare har kliniken byggt upp en unik kompetens kring vård och rehabilitering av patienter med komplicerade andningsproblem.