Brott mot EU-rätt om Lex Laval rivs upp

I Socialdemokraternas tiopunktsprogram inför valet säger man att det alltid ska vara möjligt att tvinga fram ett svenskt kollektivavtal, något som inte är tillåtet enligt Lex Laval. I samband med Svenskt Näringslivs rapportsläpp hölls ett seminarium där Lars Gellner, rapportförfattare och arbetsrättsjurist, pekade på att Sverige åtagit sig att följa EU-rätten.
− Det tycker jag man ska ha i minnet när man läser fackliga och vissa politiska krav att riva upp Lex Laval utan att sätta något i dess ställe. Då är vi tillbaka till före 2010, innan Lex Laval trädde i kraft. Vi kan inte ha ett vakuum eftersom att vi då bryter mot EU-rätten och kan vi ställas inför EU-domstolen för fördragstrots, sade han.

EU-dom bakom ändringar

Under seminariet gavs en bakgrundsbeskrivning till Lex Laval. 2004 kom det lettiska företaget Laval till Vaxholm för att bygga om en skola. Fackliga organisationer krävde att företaget skulle teckna byggavtalet, något Laval inte gick med på. Detta ledde till stridsåtgärder och företagets konkurs.

Efter en anmälan gick fallet vidare till Arbetsdomstolen, som i sin tur skickade det vidare till EU-domstolen. 2007 slogs det fast att fackets agerande stred mot EU-rätten.

– Efter domen ändrade vi vår lagstiftning så att den blev förenlig med Lavaldomen, det är de ändringarna som kallas för Lex Laval, sade Lars Gellner.

Ändringarna infördes i svensk lag 2010. Sedan dess får stridsåtgärder vidtas om villkoren facket kräver motsvarar villkoren i ett svenskt kollektivavtal. Villkoren som krävs måste också rymmas inom den så kallade hårda kärnan, en katalog av förmåner som står i EU:s utstationeringsdirektiv. Slutligen är stridsåtgärder tillåtna om villkoren som krävs är bättre än de som redan följer av utstationeringsdirektivet.

– Om den utländska arbetsgivaren har med sig ett kollektivavtal och lönenivån i det avtalet inte når upp till svensk minimilönenivå får man med stridsåtgärder tvinga på arbetsgivaren ett svenskt avtal med svenska minimilöner. Men om man redan har, i kollektivavtalet från hemlandet, en minst lika hög lön som vi har i våra egna avtal, då får man inte tränga undan dem, sade Lars Gellner.

Bättre förutsägbarhet

I rapporten ges en mer utförlig beskrivning av historiken bakom Lex Laval och hur reglerna ser ut idag. Enligt rapporten lever Sverige i stort upp till EU-rättens krav, förutom på en punkt.

Ett krav från EU-rätten är att det ska finnas förutsägbarhet vid utstationering av arbetskraft till andra länder. I Sverige är det Arbetsmiljöverkets ansvar att informera om kollektivavtalen i landet. Problemet är att för få avtal är inskickade till myndigheten.

– Det här är en skyldighet som åligger fackliga organisationer, men enligt vår uppfattning sköter man sig inte riktigt. Där vill vi ha en lagändring som skärper ansvaret för fackliga organisationer helt enkelt för att utländska arbetsgivare inte ska vilseledas av vilka villkor de är tvungna att iaktta under vistelsen i Sverige, sade Lars Gellner.

Sparar krångel

Med på seminariet var även Carin Stoeckmann som är vd för Byggmästarn i Skåne.

– När vi tar in underentreprenörer, oavsett om de är svenska eller utländska, har vi en skyldighet att sätta upp ett regelverk, som vi tycker ska gälla på arbetsplatsen utöver lag och föreskrift. Sen ska alla aktörer följa detta och gör man inte det åker man ut, sade hon.

Hon tycker att det är bra att arbetsgivare som är utstationerade inte tvingas att alltid anta svenska kollektivavtal. Det sparar bland annat mycket krångel för mindre företag som vill utföra tjänster i andra länder, men garanterar ändå att vissa kriterier i avtalen uppfylls.

– Jag som har ett litet företag ser det byråkratiska och krångliga i att göra tjänster i ett visst land under en period om jag måste lära mig hela kollektivavtalet som gäller där, sade hon.