Övervinster i välfärdssektorn en myt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Att motivera en vinstreglering med övervinster som inte finns är populism. Det leder till sämre resursutnyttjande och välfärd, samtidigt som det skadar företagsklimatet och välfärdssektorn. Debatten borde i stället handla om hur kvaliteten kan säkras och utvecklas, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.

Välfärdsutredningen överväger enligt enmansutredaren Ilmar Reepalu att föreslå ett vinsttak för alla företag i välfärdssektorn. För en vecka sedan – den 13 september – tog den expert, Joachim Landström, som skrivit den underlagsrapport som Välfärdsutredningen avser att bygga sitt förslag på, i DN-debatt avstånd från sin egen rapport.

I underlagsrapporten beräknas att det finns betydande så kallade övervinster i välfärdssektorn. I rapporten anges att övervinsterna skulle vara sammanlagt 15 miljarder kronor för tiden 2005-2013. Landström tar nu avstånd från dessa beräkningar och anser dem vara missvisande.

Ändå fortsätter regeringen genom dess ansvarige minister Ardalan Shekarabi, som om ingenting har hänt, att hävda att det finns 15 miljarder kronor i övervinster under dessa år. Detta är inte bara missvisande och direkt felaktigt, det är även ren och skär populism.

Den grundläggande orsaken till varför Landström tar avstånd från sin egen underlagsrapport är att det i denna inte tas hänsyn till att det stora värdet i välfärdsföretagen finns i sådana tillgångar som inte redovisas i balansräkningen. Det gäller sådana tillgångar som värdet av att företaget har många kunder eller brukare, bra varumärke, duktig personal, väl fungerande processer etcetera.

När dessa värden beaktas blir lönsamheten för välfärdsbolagen betydligt lägre än vad som redovisas i underlagsrapporten. De uppnådda resultaten för företagen respektive år måste således sättas i relation till det verkliga värdet på det investerade kapitalet, inte på det bokförda värdet. 

Att så görs är viktigt därför att de som riskerar sitt kapital i verksamheten, det vill säga ägarna och de som överväger att investera i företag i välfärden, måste ju värdera avkastningen av att ha sitt kapital i ett välfärdsföretag jämfört alternativa placeringar. På samma sätt gör en pensionssparare när denne ska värdera hur värdet av pensionsplaceringarna kan förräntas på bästa sätt.

Vad bör välfärdsutredningen och regeringen göra nu?
Lägg ner tanken på reglering av vinsterna. Detta leder fel. Vi hamnar i en regleringsekonomi där näringslivets förtroende för politiken skadas permanent. De effektiva och innovativa företagen lämnar sektorn. Investeringar och nyföretagande påverkas mycket negativt. Än mer regleringar av prissättning mellan företag, löner o s v måste också till för att ”kontrollera” att vinsttaket följs.

Det finns tilläggsdirektiv till välfärdsutredningen som handlar om att främja kvalitetsutveckling och stärka kvalitetskontrollen, både för privata och offentliga utförare. Detta bör utredningen - och ansvarig minister Ardalan Shekarabi - lägga förslag om.

De privata – i allmänhet vinstsyftande – företagen i välfärdssektorn får generellt sett lägre eller högst samma ersättning från kommuner och landsting som offentliga utförare. Dessutom betalar de bolagsskatt. Att enbart anlita offentliga utförare skulle därför bli dyrare för skattebetalarna. Detta, i kombination med att de privata utförarna enligt tillgängliga data presterar lika bra eller bättre kvalitetsmässigt på nästan alla områden inom välfärden, gör att planerna på en vinstreglering blir obegripliga. 

Det är inte oetiskt att företag går med vinst. Tvärtom behövs vinsten för att utveckla verksamheterna, få ekonomiskt solida företag och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas.

Däremot är det oetiskt att tillhandahålla en icke godtagbar kvalitet i välfärden. Sådana avarter har förekommit, både i offentliga och privata verksamheter. Detta är oacceptabelt och ska med kraft motverkas.

Det är hur kvaliteten kan säkras och utvecklas som diskussionen borde handla om. Att motivera införandet av en vinstreglering, som skulle orsaka bestående skador för såväl företagsklimatet som välfärdssektorn, med övervinster som inte finns, är däremot politisk populism som skulle leda till sämre resursutnyttjande och sämre välfärd. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Idag den 21 juni har Europeiska rådet enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

”S-utspel allvarligt slag mot valfriheten”

KOMMENTAR Socialdemokraternas utspel idag om att stoppa etableringen av nya vinstdrivna friskolor innebär ett allvarligt slag mot valfriheten. Det anser Anders Morin, välfärdspolitisk expert. ”Det är ett effektivt sätt att ytterligare stärka koncentrationen inom skolan”, säger han.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Nej till vinstbegränsning – en seger för mångfald

VÄLFÄRD Riksdagen har röstat nej till regeringens förslag om vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorn. Carola Lemne, vd, ser det som en seger för valfriheten.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Privatanställda vänder offentlig sektor ryggen

VÄLFÄRD Privata arbetsgivare uppskattas av sina medarbetare. Bara hälften skulle söka sig till offentlig sektor om den privata arbetsgivaren försvann. Det framgår av en undersökning som SCB gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Vilseledande om privata välfärdsföretag

VÄLFÄRD Socialdemokraterna har publicerat rapporten, ”De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng”, inför kommande valrörelse. Slutsatsen från Svenskt Näringsliv, är att den inte för debatten framåt.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Svenskarna får lite vård för skattepengarna

WEBB-TV Svensk hälso-och sjukvård kostar skattebetalarna 235 miljarder kronor varje år. Men trots de höga kostnaderna får svenskarna ut relativt lite vård för pengarna, visar en rapport från OECD. Välfärdsexperten Robert Thorburn efterlyser en debatt om effektiviteten i svensk sjukvård.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Nyköpings kommun utnyttjar den privata hemtjänsten"

OSUND KONKURRENS Nyköping kommuns hemtjänst går rejält back. Kommunen pumpar in extra skattepengar. Men denna uppbackning får inte de privata hemtjänstföretagen. Trots väsentligt mindre pengar fortsätter brukarna strömma till de privata.