Vinstdebatt: Kristian Pedersen, expert inom offentlig upphandling, Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt, och Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap.
Foto: Karin Myrén

Vinstdebatt mellan Kristian Pedersen, expert inom offentlig upphandling, Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala, och Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

Reepalu bortser från grundlagen

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Professorer varnar för att Reepalus förslag hotar rättsliga grundprinciper. Under ett seminarium framfördes att politiska beslut som tas för lättvindigt är ett hot mot rättsstaten. ”Det är en väldigt politiserad utredning från början till slut”, säger Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt.

Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala

Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala

Kristian Pedersen, advokat och expert inom offentlig upphandling

Kristian Pedersen, advokat och expert inom offentlig upphandling

I veckan ordnade Svenskt Näringsliv ett seminarium med rubriken ”Är det dags för en ny konstitutionell debatt i Sverige?”. Det tog avstamp i Reepaluutredningens förslag om vinstbegränsningar i välfärden för att diskutera den konstitutionella rättens ställning i Sverige.

Från många håll, bland annat från flera remissinstanser, har det ifrågasatts om Reepaluförslaget är förenligt med svensk grundlag, EU-rätt och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Framför allt är det näringsfriheten och äganderätten som är i fokus. Det är inte meningen att man ska gå in och nagga på grundlagens skyddsbestämmelser, konstaterade Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Reglerna om näringsfrihet går in på själva rättsstatens existens, Utan respekt för dem är vi på ett sluttande plan på väg till ättestupa. Börjar man slira på de här sakerna finns det i princip inga begränsningar för hur långt man kan gå sedan, säger han.

På plats fanns också Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet och advokat Kristian Pedersen, expert inom offentlig upphandling. De oroades alla av att utredningen lägger så liten vikt vid de juridiska aspekterna.

Bland annat ifrågasätter de problembeskrivningen och de fakta som ligger till grund för förslaget. Lars Henriksson konstaterade att den ger intrycket att privat verksamhet ligger bakom allt ont och att det föranleder specifika åtgärder.

– Det är märkligt att alternativet att höja kvalitetskraven avfärdas med att det inte går att ställa högre krav än vad som redan gjorts. Många vet att det är svårt, men att säga att det är omöjligt är att driva det lite väl långt.

Och att utredningen påstår att åtgärderna inte är ingripande och påverkar näringsfriheten, och att verksamheterna som avses inte är av ekonomisk natur, stämmer inte, konstaterar Lars Henriksson.

– De här företagen är ekonomiska. Det är ingen social verksamhet det handlar om.

Förslaget skulle innebära en tillbakagång från den liberalisering som skett på en marknad som nu har anpassat sig nya förutsättningar.

– Ett grundläggande problem är att det är en långt mycket större åtgärd att ta tillbaka en rättighet, till exempel att driva en viss rörelse, än att ge en rättighet. Det är samma sak som med körkort eller läkarlegitimationer. Att utfärda det är en sak, men att återkalla är en helt annan.

Under sin presentation gav Lars Henriksson svar på de tre steg som ska gås igenom när nya lagar diskuteras, i det här fallet för att inte inskränka näringsfriheten:

Är det ändamålsenligt och lämpligt? Löser det problemet om det ens finns något?

– I Reepalu-förslaget finns inget stöd för de åtgärder som är påkallade. De motiveras av en allmän oro för att det skulle kunna uppstå intressekonflikter. Så är det i de flesta branscher men det är ju ingen idé att hugga av huvudet för att bota huvudvärken.

Det ska vara nödvändigt. Är åtgärderna ägnade att lösa de påstådda problemen? Löser de problemen om de finns?

– Det finns inget som helst stöd för det.

Behöver man gå så här långt eller finns det mindre ingripande åtgärder?

– Ett exempel är ju att höja kvalitetskraven. Men det har ju utredningen sagt att det inte går, även om ingen vet varför. Det slirar lite här.

Karin Åhman poängterade att diskussionen kring Reepaluförslaget ytterst handlar om hur en ny regering kan ändra förutsättningar, i det här fallet ekonomiska spelregler, som en tidigare regering har skapat genom att liberalisera en marknad.

– Jag anser att man har dragit fel slutsatser av hur de konstitutionella rättsreglerna ser ut och behandlat dem felaktigt. Analysen som görs är otillräcklig med tanke på vad som står på spel för de som drabbas av ett sådant här förslag.

Hon konstaterade att utredningen är ”väldigt politiserad från början till slut”, och att juridiken inte har spelat så stor roll. Hon irriteras över att regeringsformen och konventionen inte visas tillräcklig respekt.

– Det känns som en återgång till 70-talet. Vi har kommit längre, säger Karin Åhman.

Kristian Pedersen talade om de frågor som behöver gås igenom vid den här typen av lagstiftning utifrån EU-rättens perspektiv.

– Omfattas branschen överhuvudtaget av EU-rätten? Är det en ekonomisk verksamhet? Det är svårt att säga något annat i det här fallet.

– Finns det ett bestämt gränsöverskridande intresse? Ja, eftersom det finns utländska företag som är verksamma i Sverige och svenskägda välfärdsföretag som verkar i andra länder.

Kristian Pedersen anser att utredningen för lättvindigt avfärdar de hinder och begränsningar som EU-rätten sätter upp, och att fakta inte stämmer.

– Det är en ganska vagt beskriven problembild som handlar om en framtida risk för bristande förtroende för välfärdssystemet i Sverige och då går det knappast att hänvisa till tvingande hänsyn till ett allmänt intresse.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kritiker hugger klorna i välfärdsutredning

VÄLFÄRD Kritiken är hård och ilskan stor över regeringens välfärdsutredning från såväl små omsorgsföretag som internationella vårdkoncerner. Att gå vidare med en utredning som inte har något stöd i riksdagen är häpnadsväckande, anser en företagare.
NYHET Publicerad:

Reepalu tar inte kvalitetsfrågorna på allvar

VINSTUTREDNING Välfärdsutredningen är fast i den felaktiga föreställningen att vinstsyfte går ut över kvaliteten i välfärden. Ilmar Reepalu hade chansen att föreslå konkreta åtgärder för stärkt kvalitet, men tog den inte, skriver välfärdsekonom Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Reepalu bortser från grundlagen

VÄLFÄRD Professorer varnar för att Reepalus förslag hotar rättsliga grundprinciper. Under ett seminarium framfördes att politiska beslut som tas för lättvindigt är ett hot mot rättsstaten.”Det är en väldigt politiserad utredning från början till slut”, säger Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt.
NYHET Publicerad:

Svenskar överskattar välfärdsföretagens vinster

VÄLFÄRD ”Jag sade till min före detta klasskamrat Reepalu att om kommunerna bara blir bättre på att driva skola och omsorg så försvinner alla välfärdsföretagens vinster automatiskt.” Det är företagen Rune Anderssons motförslag till regeringens planer på att begränsa vinstuttag.
NYHET Publicerad:

"Vinstdebatten är enormt provocerande"

VÄLFÄRD Förslaget om ett vinsttak för välfärdsföretag är provocerande, anser Sara Löfgren, vd på To Care i Stockholm, som avblåste starten av en tredje vårdcentral när Reepalus förslag blev känt. Att begränsa redan små marginaler är ”förödande för branschen och demokratin”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Tydligt att få har förstått”

VINSTDEBATTEN På förskolan Verbala Stigar valde grundarna att informera personal och föräldrar om konsekvenserna för dem om förslaget om ett vinsttak skulle bli verklighet. ”Ingen hade förstått att vi faktiskt skulle behöva stänga”, säger Camilla Lindgren på företaget.
NYHET Publicerad:

Lemne tackar för företagarnas remissvar

WEBB-TV Tiden för att svara på välfärdsutredningen har precis gått ut. Mellan 400 och 500 svar har inkommit från individuella företag. ”Det är fullständigt unikt. Jag tycker att det är fantastiskt. Jag tror också att det visar hur viktigt det är för hela näringslivet”, säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Remissrace för att stoppa Reepalus vinsttak

VÄLFÄRD 160 remissvar har kommit in på Svenskt Näringslivs specialsajt Svara Reepalu. Merparten av dem är emot Reepaluutredningens förslag, som beskrivs som ”orimligt”, ”företagsföraktande”, ”ett hårt slag i magen för alla småföretagare i branschen” och ”en skada för alla”.
NYHET Publicerad:

"Vi kommer tvingas att lägga ned"

HALLÅ DÄR.... Elisabeth Björnsdotter Rahm, verksamhetschef på Medicinkonsulten Hälsocentral. Du och din man Tomas driver den enda privata hälsocentralen i Västerbotten som inte ligger i Umeå eller Skellefteå. Ni har lämnat in ett remissvar där ni avstyrker Repaluu-utredningens förslag om att införa ett vinsttak.
NYHET Publicerad:

Vinsttak sätter stopp för nysatsningar

VÄLFÄRD Ett vinsttak sätter käppar i hjulet för Kavat Vårds framtid. Det konstaterar Helena Rådberg, vice vd Kavat Vård, efter att ha provat Svenskt Näringslivs räknesnurra. ”Första tanken var att det här kan inte vara möjligt. Vi får göra 0.87 procent i vinst. I princip ingenting”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Effektivisering i välfärden bättre än vinstförbud

SAMHÄLLSEKONOMI Effektivisera den kommunala välfärdssektorn. Det kan spara 41,5 miljarder kronor fram till år 2020, enligt en ny rapport. Men arbetet måste påbörjas nu eftersom välfärdens problem är akuta och finansieringsglappet stort. ”Att regeringen samtidigt hotar med ett vinstförbud för välfärdsföretag är skrämmande och dumt”, sa chefsekonom Bettina Kashefi, i samband det att rapporten presenterades.
NYHET Publicerad:

Handelsprofessor anser vinsttak vara korkat

VÄLFÄRDEN Under ett seminarium levererades hård kritik mot regeringens planer på ett vinsttak för välfärdsföretagare. ”Som ekonom tycker jag att förslaget är så korkat att vi borde sluta diskutera det”, sade professor Per Strömberg. Inte heller den socialdemokratiska profilen Lars Stjernkvist tror på förslaget.
NYHET Publicerad:

Vinsttak stoppar litet vårdföretag från att växa

VÄLFÄRD Om Reepalus vinsttak blir verklighet skulle välfärdsföretagaren Erland Olsson behöva minska rörelseresultatet med 75 procent. Konsekvensen blir att byta bransch. ”Det går inte att ha tillväxtambitioner med Reepalus vinsttak”, säger han.
NYHET Publicerad:

Räkna ut hur Reepalus vinsttak slår

VÄLFÄRDEN Många välfärdsföretagare är osäkra på vad Ilmar Reepalus vinstförslag innebär i praktiken. För att skapa klarhet har Svenskt Näringsliv tagit fram en räknesnurra. ”Det är ganska skrämmande att se hur lite det blir över om Reepalu får bestämma”, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Forskare sågar vinsttak

RAPPORT Läckaget av skattemedel är försumbart och företagens vinster går inte ut över kvaliteten i välfärdstjänsterna. Det är två av slutsatserna i en ny rapport där konsekvenserna av ett så kallat vinsttak analyseras.
NYHET Publicerad:

Kritiken växer mot Reepalu-utredningen

VÅRD OCH OMSORG Bland företagsorganisationer och företagare väcker planerna på vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorn ont blod. "Ställ höga krav på oss. Men förslag om vinsttak är ett allvarligt ingrepp i svenskt företagande och borde läggas i papperskorgen direkt", säger Academedias vd Marcus Strömberg.
NYHET Publicerad:

Reepaluutredning ett slag mot företagsamheten

VÅRD- OCH OMSORG "Ilmar Reepalus utredning föreslår allvarliga försämringar av den svenska välfärden. Om de genomförs skadas hundratusentals kunder, medarbetare och ägare i väl fungerande, seriösa företag." Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne.