NYHET6 april 2017

Reepalu bortser från grundlagen

Professorer varnar för att Reepalus förslag hotar rättsliga grundprinciper. Under ett seminarium framfördes att politiska beslut som tas för lättvindigt är ett hot mot rättsstaten. ”Det är en väldigt politiserad utredning från början till slut”, säger Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt.

Foto: Karin Myrén

I veckan ordnade Svenskt Näringsliv ett seminarium med rubriken ”Är det dags för en ny konstitutionell debatt i Sverige?”. Det tog avstamp i Reepaluutredningens förslag om vinstbegränsningar i välfärden för att diskutera den konstitutionella rättens ställning i Sverige.

Från många håll, bland annat från flera remissinstanser, har det ifrågasatts om Reepaluförslaget är förenligt med svensk grundlag, EU-rätt och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Framför allt är det näringsfriheten och äganderätten som är i fokus. Det är inte meningen att man ska gå in och nagga på grundlagens skyddsbestämmelser, konstaterade Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Reglerna om näringsfrihet går in på själva rättsstatens existens, Utan respekt för dem är vi på ett sluttande plan på väg till ättestupa. Börjar man slira på de här sakerna finns det i princip inga begränsningar för hur långt man kan gå sedan, säger han.

På plats fanns också Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet och advokat Kristian Pedersen, expert inom offentlig upphandling. De oroades alla av att utredningen lägger så liten vikt vid de juridiska aspekterna.

Bland annat ifrågasätter de problembeskrivningen och de fakta som ligger till grund för förslaget. Lars Henriksson konstaterade att den ger intrycket att privat verksamhet ligger bakom allt ont och att det föranleder specifika åtgärder.

– Det är märkligt att alternativet att höja kvalitetskraven avfärdas med att det inte går att ställa högre krav än vad som redan gjorts. Många vet att det är svårt, men att säga att det är omöjligt är att driva det lite väl långt.

Och att utredningen påstår att åtgärderna inte är ingripande och påverkar näringsfriheten, och att verksamheterna som avses inte är av ekonomisk natur, stämmer inte, konstaterar Lars Henriksson.

– De här företagen är ekonomiska. Det är ingen social verksamhet det handlar om.

Förslaget skulle innebära en tillbakagång från den liberalisering som skett på en marknad som nu har anpassat sig nya förutsättningar.

– Ett grundläggande problem är att det är en långt mycket större åtgärd att ta tillbaka en rättighet, till exempel att driva en viss rörelse, än att ge en rättighet. Det är samma sak som med körkort eller läkarlegitimationer. Att utfärda det är en sak, men att återkalla är en helt annan.

Under sin presentation gav Lars Henriksson svar på de tre steg som ska gås igenom när nya lagar diskuteras, i det här fallet för att inte inskränka näringsfriheten:

Är det ändamålsenligt och lämpligt? Löser det problemet om det ens finns något?

– I Reepalu-förslaget finns inget stöd för de åtgärder som är påkallade. De motiveras av en allmän oro för att det skulle kunna uppstå intressekonflikter. Så är det i de flesta branscher men det är ju ingen idé att hugga av huvudet för att bota huvudvärken.

Det ska vara nödvändigt. Är åtgärderna ägnade att lösa de påstådda problemen? Löser de problemen om de finns?

– Det finns inget som helst stöd för det.

Behöver man gå så här långt eller finns det mindre ingripande åtgärder?

– Ett exempel är ju att höja kvalitetskraven. Men det har ju utredningen sagt att det inte går, även om ingen vet varför. Det slirar lite här.

Karin Åhman poängterade att diskussionen kring Reepaluförslaget ytterst handlar om hur en ny regering kan ändra förutsättningar, i det här fallet ekonomiska spelregler, som en tidigare regering har skapat genom att liberalisera en marknad.

– Jag anser att man har dragit fel slutsatser av hur de konstitutionella rättsreglerna ser ut och behandlat dem felaktigt. Analysen som görs är otillräcklig med tanke på vad som står på spel för de som drabbas av ett sådant här förslag.

Hon konstaterade att utredningen är ”väldigt politiserad från början till slut”, och att juridiken inte har spelat så stor roll. Hon irriteras över att regeringsformen och konventionen inte visas tillräcklig respekt.

– Det känns som en återgång till 70-talet. Vi har kommit längre, säger Karin Åhman.

Kristian Pedersen talade om de frågor som behöver gås igenom vid den här typen av lagstiftning utifrån EU-rättens perspektiv.

– Omfattas branschen överhuvudtaget av EU-rätten? Är det en ekonomisk verksamhet? Det är svårt att säga något annat i det här fallet.

– Finns det ett bestämt gränsöverskridande intresse? Ja, eftersom det finns utländska företag som är verksamma i Sverige och svenskägda välfärdsföretag som verkar i andra länder.

Kristian Pedersen anser att utredningen för lättvindigt avfärdar de hinder och begränsningar som EU-rätten sätter upp, och att fakta inte stämmer.

– Det är en ganska vagt beskriven problembild som handlar om en framtida risk för bristande förtroende för välfärdssystemet i Sverige och då går det knappast att hänvisa till tvingande hänsyn till ett allmänt intresse.

Villkoren för privata välfärdsföretagVälfärd
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist