Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

NYHET Publicerad

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Regeringen vill begränsa, eller helst stoppa, möjligheten för aktiebolag och andra aktörer med vinstsyfte att bedriva skolverksamhet. Genom att omvandla de vinstdrivande friskolorna till icke-vinstdrivande menar företrädare för regeringen att det inte bara går att bevara valfriheten, utan också att nå tre andra övergripande mål: högre kunskapsresultat, mer elevblandning och bättre resursutnyttjande.

Men inget tyder på att de tre målen kommer att uppnås genom att ombilda skolföretagen till en ägandeform utan vinstsyfte, t.ex. en stiftelse, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (sk. SVB-bolag). Snarare pekar mycket mot att detta skulle leda till sämre kunskapsutveckling för eleverna, mindre likvärdighet och ett mindre effektiv skolväsende.

För det första når elever på friskolor högre resultat än elever på kommunala skolor i OECD:s senaste undersökning av femtonåriga elevers kunskaper, Pisa 2015. Efter kontroll för elevernas bakgrund minskar dock skillnaderna. Svenskt Näringsliv har bett forskaren Gabriel Heller-Sahlgren, verksam vid London School of Economics och IFN, att genomföra en fördjupad analys av resultaten.

I PISA 2015 är det för första gången möjligt att särskilja friskolor med olika ägandeformer. Det ger oss möjlighet att studera skillnader och likheter mellan friskolor med och utan vinstsyfte. Resultaten ger nya perspektiv på frågan om vinst i välfärden. Som alltid är verkligheten mer komplicerad än vad som framgår i den polariserade debatten.

Om man använder OECD:s metod uppnår icke-vinstdrivande friskolor sämre resultat än kommunala skolor. De drar därför ned friskolornas genomsnittliga Pisa-resultat. Om något har vinstdrivande skolor ett övertag gentemot kommunala skolor, men på den punkten är inte resultaten statistiskt säkerställda. Inget tyder i vilket fall på att det skulle vara skolföretagen som ligger bakom den negativa resultatutvecklingen i svensk skola.

För det andra är de skolor med minst blandning av elever med olika socioekonomisk bakgrund icke-vinstdrivande. Av toppskiktet skolor - den översta procenten där nästan alla föräldrar har akademisk utbildning och nästan inga barn har invandrarbakgrund - är mer än hälften stiftelser och ideella föreningar. Övriga är musik- och kulturskolor (vinstdrivande fristående och kommunala).

Mycket riktigt särskiljer sig friskolorna utan vinstsyfte även i Pisa 2015. Eleverna har föräldrar med högre utbildningsnivå och högre inkomster. Andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär hälften så stor som i kommunala skolor – samtidigt som friskolorna med vinstsyfte har högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor.

För det tredje är friskolor, och då i synnerhet vinstdrivande friskolor, mer effektiva i sitt resursutnyttjande än kommunala skolor. En genomgång från forskningsinstitutet IFAU, baserad på statistik från Skolverket, visar att fristående skolor i genomsnitt får lägre skolpeng än de kommunala skolorna. Det skiljer 10 000 kronor per elev, något som kan förklara den lägre lärartätheten i friskolor. I forskningsrapporter och Skolinspektionens granskningar är det just skolkoncernernas arbete med kvalitet och effektivitet som lyfts fram. Allt tyder därför på att de vinstdrivande friskolorna utnyttjar resurserna mer effektiva än de kommunala.

Vi vill att eleverna ska nå högre kunskapsresultat, att skolan ska vara mer blandad och att resurserna ska användas så effektivt som möjligt. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rad reformer:

  • Bättre ledarskap i skolan. Det behövs färre nivåer i den kommunala hierarkin, ett större mandat för rektorerna, men också ett tydligare ansvarsutkrävande för skolledare som inte håller måttet. Både rektorer och lärare måste avlastas onödiga administrativa uppgifter.
     
  • Skärpta kvalitetskrav på såväl kommunala som fristående skolor. På samma sätt som fristående huvudmän borde kommunerna kunna förlora tillståndet att bedriva skolverksamhet. Det blir en slags lämplighetsprövning av kommunala huvudmän som missköter sig.
     
  • Det finns ett egenvärde i att elever från olika bakgrund möts i skolan. Genom ett aktivt skolval och mer information kan fler föräldrar förmås välja skola och därmed bryta boendesegregationen. Samtidigt måste populära skolor få möjlighet att expandera så att fler elever får chansen att gå där. Men vi avvisar tankarna på särskilda kvoter baserade på elevernas bakgrund och föräldrarnas inkomst. Förutom att sådana kvoter sannolikt strider mot diskrimineringslagstiftningen uppmuntrar de taktikval och strategiskt agerande. Ett fritt skolval är bättre än ett styrt.
     
  • Staten måste ta ett större ansvar för skolans finansiering och tydligare fördela de ekonomiska resurserna efter behov. De lärare och skolledare som tar sig an skolorna med störst utmaningar ska få ett tydligt löneincitament. Detta måste kombineras med åtgärder för att komma tillrätta med arbetsmiljön – i klartext mer ordning och arbetsro. Det finns också stor förbättringspotential i lärarutbildningen.
     
  • Skolkoncernerna arbetar framgångsrikt med ledning, styrning, kvalitet och effektivitet. De fokuserar verksamheten mot kunskapsmålen – en stor skillnad mot det ”målregn” som ofta präglar den kommunala skolan. Skolföretagens välorganiserade arbete med uppföljning, analys och åtgärder är något den kommunala skolan borde ta efter, inte minst för att frigöra resurser till elever med större behov.

Vi värnar en mångfald av aktörer inom den svenska skolan – offentliga, vinstdrivande och icke vinstdrivande. Gabriel Heller-Sahlgrens nya, fördjupade, analys visar hur absurd vinstdebatten är. För den som är genuint intresserad av att höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten är inte svaret att rikta udden mot de vinstdrivande friskolorna. Skolval ger möjlighet att bryta segregation och utanförskap. Sverige har en världsunik modell, där alla elever och föräldrar oavsett plånbokens tjocklek, har möjlighet att välja skola. Den modellen ska utvecklas, inte avvecklas.

Artikeln publicerades på DN Debatt 6/4

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

En lösning för varje elev

SKOLA Kan man ge en elev lätt bränd korv, pommes frites och brunsås till lunch varje dag? ”Ja, om det gör att eleven kommer till skolan, lär sig saker och mår bra”, säger Navid Ghannad som driver Pusselbitens skola för barn med autism. Här skräddarsys verksamheten efter varje elevs behov.
NYHET Publicerad:

Sajt gör valfriheten enkel 

ÄLDREOMSORG Äldre och deras anhöriga upplever det ofta som krångligt att flytta till ett äldreboende eller få hemtjänst. ”Vi vill göra det enklare att hitta det som passar varje individ”, säger Fanny Falkenberg, en av initiativtagarna till sajten Seniorval.se, som är en guide genom den snåriga processen.
NYHET Publicerad:

Kritiker hugger klorna i välfärdsutredning

VÄLFÄRD Kritiken är hård och ilskan stor över regeringens välfärdsutredning från såväl små omsorgsföretag som internationella vårdkoncerner. Att gå vidare med en utredning som inte har något stöd i riksdagen är häpnadsväckande, anser en företagare.
NYHET Publicerad:

Reepalu tar inte kvalitetsfrågorna på allvar

VINSTUTREDNING Välfärdsutredningen är fast i den felaktiga föreställningen att vinstsyfte går ut över kvaliteten i välfärden. Ilmar Reepalu hade chansen att föreslå konkreta åtgärder för stärkt kvalitet, men tog den inte, skriver välfärdsekonom Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Närhet ger nöjda assistanskunder

VÄLFÄRD Lyhördhet, flexibilitet och närhet till kunderna. Carina Funck startade ett eget företag för att få den assistans hon ville ha till sin son men inte hittade någonstans. Nu driver hon Wisby Assistans som är en av Gotlands största privata arbetsgivare.
NYHET Publicerad:

Digital manick avlastar vården

DIGITAL HÄLSA Långa väntetider och höga kostnader ökar behovet av effektivisering i vården. Som ett led i det har Coala Life utvecklat en manick för att göra ett enkelt EKG på sig själv och få resultatet i mobilen. Vid tecken på en hjärtsjukdom kan sjukvården koppla upp sig direkt och ta del av värdena.
NYHET Publicerad:

Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Reepalu bortser från grundlagen

VÄLFÄRD Professorer varnar för att Reepalus förslag hotar rättsliga grundprinciper. Under ett seminarium framfördes att politiska beslut som tas för lättvindigt är ett hot mot rättsstaten.”Det är en väldigt politiserad utredning från början till slut”, säger Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt.
NYHET Publicerad:

Svenskar överskattar välfärdsföretagens vinster

VÄLFÄRD ”Jag sade till min före detta klasskamrat Reepalu att om kommunerna bara blir bättre på att driva skola och omsorg så försvinner alla välfärdsföretagens vinster automatiskt.” Det är företagen Rune Anderssons motförslag till regeringens planer på att begränsa vinstuttag.
NYHET Publicerad:

"Vinstdebatten är enormt provocerande"

VÄLFÄRD Förslaget om ett vinsttak för välfärdsföretag är provocerande, anser Sara Löfgren, vd på To Care i Stockholm, som avblåste starten av en tredje vårdcentral när Reepalus förslag blev känt. Att begränsa redan små marginaler är ”förödande för branschen och demokratin”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Tydligt att få har förstått”

VINSTDEBATTEN På förskolan Verbala Stigar valde grundarna att informera personal och föräldrar om konsekvenserna för dem om förslaget om ett vinsttak skulle bli verklighet. ”Ingen hade förstått att vi faktiskt skulle behöva stänga”, säger Camilla Lindgren på företaget.
NYHET Publicerad:

Tunga aktörer kritiserar Reepaluförslag

VÄLFÄRD Remisstiden för att svara på Reepaluutredningens förslag om ett vinsttak i välfärden gick ut för en vecka sedan. Intresset har varit rekordstort och alla spontana remissvar gjorde att Finansdepartementets servrar gick ner. Bland de starkt kritiska finns näringslivets tyngsta aktörer.
NYHET Publicerad:

Lemne tackar för företagarnas remissvar

WEBB-TV Tiden för att svara på välfärdsutredningen har precis gått ut. Mellan 400 och 500 svar har inkommit från individuella företag. ”Det är fullständigt unikt. Jag tycker att det är fantastiskt. Jag tror också att det visar hur viktigt det är för hela näringslivet”, säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Klart en privat förskola måste få gå med vinst”

VÄLFÄRD Reepalus förslag om en vinstbegränsning i välfärden är befängt, menar Stefan Leskinen, som har barn på Solberga Förskolor. Han anser det vara självklart att företagen behöver ekonomiskt utrymme för en buffert. "Ägarna tar stora risker. Det är klart att företagen måste ha all rätt i världen att göra vinst", säger han.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv avvisar Reepaluutredningens förslag

KOMMENTAR "Förslagen skulle återmonopolisera den svenska välfärden med stora negativa effekter för både brukare och skattebetalare". Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till Reepaluutredningen.
NYHET Publicerad:

Reepalu stoppar förskolans expansion

VÄLFÄRD Solberga Förskolor har 50 barn i kö och erbjuder de mest generösa öppettiderna i kommunen. Förhoppningen är att expandera med det lyckade konceptet, men hotet om en vinstbegränsning hänger som mörka moln på himlen. "Det vore mycket bättre om vi kunde använda den energin för att bygga ut och förbättra verksamheten", säger ägaren Maria-Pia Karlsson.
NYHET Publicerad:

Specialistklinik fyller vårdgap

KOMPETENS Remeo startade för att avlasta intensivvården från patienter som har nått stabilt tillstånd men som inte är friska nog för en vanlig vårdavdelning. Idag fyra år senare har kliniken byggt upp en unik kompetens kring vård och rehabilitering av patienter med komplicerade andningsproblem.