Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

NYHET Publicerad

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Regeringen vill begränsa, eller helst stoppa, möjligheten för aktiebolag och andra aktörer med vinstsyfte att bedriva skolverksamhet. Genom att omvandla de vinstdrivande friskolorna till icke-vinstdrivande menar företrädare för regeringen att det inte bara går att bevara valfriheten, utan också att nå tre andra övergripande mål: högre kunskapsresultat, mer elevblandning och bättre resursutnyttjande.

Men inget tyder på att de tre målen kommer att uppnås genom att ombilda skolföretagen till en ägandeform utan vinstsyfte, t.ex. en stiftelse, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (sk. SVB-bolag). Snarare pekar mycket mot att detta skulle leda till sämre kunskapsutveckling för eleverna, mindre likvärdighet och ett mindre effektiv skolväsende.

För det första når elever på friskolor högre resultat än elever på kommunala skolor i OECD:s senaste undersökning av femtonåriga elevers kunskaper, Pisa 2015. Efter kontroll för elevernas bakgrund minskar dock skillnaderna. Svenskt Näringsliv har bett forskaren Gabriel Heller-Sahlgren, verksam vid London School of Economics och IFN, att genomföra en fördjupad analys av resultaten.

I PISA 2015 är det för första gången möjligt att särskilja friskolor med olika ägandeformer. Det ger oss möjlighet att studera skillnader och likheter mellan friskolor med och utan vinstsyfte. Resultaten ger nya perspektiv på frågan om vinst i välfärden. Som alltid är verkligheten mer komplicerad än vad som framgår i den polariserade debatten.

Om man använder OECD:s metod uppnår icke-vinstdrivande friskolor sämre resultat än kommunala skolor. De drar därför ned friskolornas genomsnittliga Pisa-resultat. Om något har vinstdrivande skolor ett övertag gentemot kommunala skolor, men på den punkten är inte resultaten statistiskt säkerställda. Inget tyder i vilket fall på att det skulle vara skolföretagen som ligger bakom den negativa resultatutvecklingen i svensk skola.

För det andra är de skolor med minst blandning av elever med olika socioekonomisk bakgrund icke-vinstdrivande. Av toppskiktet skolor - den översta procenten där nästan alla föräldrar har akademisk utbildning och nästan inga barn har invandrarbakgrund - är mer än hälften stiftelser och ideella föreningar. Övriga är musik- och kulturskolor (vinstdrivande fristående och kommunala).

Mycket riktigt särskiljer sig friskolorna utan vinstsyfte även i Pisa 2015. Eleverna har föräldrar med högre utbildningsnivå och högre inkomster. Andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär hälften så stor som i kommunala skolor – samtidigt som friskolorna med vinstsyfte har högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor.

För det tredje är friskolor, och då i synnerhet vinstdrivande friskolor, mer effektiva i sitt resursutnyttjande än kommunala skolor. En genomgång från forskningsinstitutet IFAU, baserad på statistik från Skolverket, visar att fristående skolor i genomsnitt får lägre skolpeng än de kommunala skolorna. Det skiljer 10 000 kronor per elev, något som kan förklara den lägre lärartätheten i friskolor. I forskningsrapporter och Skolinspektionens granskningar är det just skolkoncernernas arbete med kvalitet och effektivitet som lyfts fram. Allt tyder därför på att de vinstdrivande friskolorna utnyttjar resurserna mer effektiva än de kommunala.

Vi vill att eleverna ska nå högre kunskapsresultat, att skolan ska vara mer blandad och att resurserna ska användas så effektivt som möjligt. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rad reformer:

  • Bättre ledarskap i skolan. Det behövs färre nivåer i den kommunala hierarkin, ett större mandat för rektorerna, men också ett tydligare ansvarsutkrävande för skolledare som inte håller måttet. Både rektorer och lärare måste avlastas onödiga administrativa uppgifter.
     
  • Skärpta kvalitetskrav på såväl kommunala som fristående skolor. På samma sätt som fristående huvudmän borde kommunerna kunna förlora tillståndet att bedriva skolverksamhet. Det blir en slags lämplighetsprövning av kommunala huvudmän som missköter sig.
     
  • Det finns ett egenvärde i att elever från olika bakgrund möts i skolan. Genom ett aktivt skolval och mer information kan fler föräldrar förmås välja skola och därmed bryta boendesegregationen. Samtidigt måste populära skolor få möjlighet att expandera så att fler elever får chansen att gå där. Men vi avvisar tankarna på särskilda kvoter baserade på elevernas bakgrund och föräldrarnas inkomst. Förutom att sådana kvoter sannolikt strider mot diskrimineringslagstiftningen uppmuntrar de taktikval och strategiskt agerande. Ett fritt skolval är bättre än ett styrt.
     
  • Staten måste ta ett större ansvar för skolans finansiering och tydligare fördela de ekonomiska resurserna efter behov. De lärare och skolledare som tar sig an skolorna med störst utmaningar ska få ett tydligt löneincitament. Detta måste kombineras med åtgärder för att komma tillrätta med arbetsmiljön – i klartext mer ordning och arbetsro. Det finns också stor förbättringspotential i lärarutbildningen.
     
  • Skolkoncernerna arbetar framgångsrikt med ledning, styrning, kvalitet och effektivitet. De fokuserar verksamheten mot kunskapsmålen – en stor skillnad mot det ”målregn” som ofta präglar den kommunala skolan. Skolföretagens välorganiserade arbete med uppföljning, analys och åtgärder är något den kommunala skolan borde ta efter, inte minst för att frigöra resurser till elever med större behov.

Vi värnar en mångfald av aktörer inom den svenska skolan – offentliga, vinstdrivande och icke vinstdrivande. Gabriel Heller-Sahlgrens nya, fördjupade, analys visar hur absurd vinstdebatten är. För den som är genuint intresserad av att höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten är inte svaret att rikta udden mot de vinstdrivande friskolorna. Skolval ger möjlighet att bryta segregation och utanförskap. Sverige har en världsunik modell, där alla elever och föräldrar oavsett plånbokens tjocklek, har möjlighet att välja skola. Den modellen ska utvecklas, inte avvecklas.

Artikeln är tidigare publicerad:

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Norrbottningar går från offentlig vård till privat

VÄLFÄRD Allt fler invånare  i Norrbotten vänder offentlig sjukvård ryggen. Samtidigt listar privata vårdalternativet Norrahamn i Luleå 1 500 nya patienter om året.
NYHET Publicerad:

Nöjda lärare ger nöjda barn och föräldrar

FÖRSKOLA Med sin profil för bra mat, miljö och hälsa har Trädets förskola växt och frodats sedan starten. ”Ofta är det bemötandet och hur vi jobbar med barnen som uppskattas”, säger grundaren Erica Rautila. Snart är det dags att ta nästa steg och öppna förskola nummer två.
NYHET Publicerad:

Svenskar är mer positiva till vinster i välfärden

VÄLFÄRDEN Motståndet mot vinster i välfärden har varit en av de rödgröna partiernas hjärtefrågor i den politiska debatten. Men majoriteten av väljarna prioriterar inte den frågan. Det visar en mätning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Privata företag jobbar smartare i välfärden

KOMMENTAR: Svensk välfärd är under press. För att klara behoven krävs att privata företag i större utsträckning utför offentligt finansierade tjänster, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Gammal utredning bakom falska lönesiffror

VÄLFÄRD Socialdemokraterna lutar sig mot en gammal utredning när de sprider falska uppgifter om löneskillnader mellan friskolor och kommunala skolor.
NYHET Publicerad:

Kvinnliga välfärdsföretagare allt färre

WEBB-TV Kvinnliga företagare flyr välfärdssektorn, många avslutar verksamheten på grund av den politiska debatten om vinst i välfärden. Robert Thorburn, projektledare, förklarar mer i en ny film.
NYHET Publicerad:

Nedlagd byskola fick nytt liv – men hotas av politiken

VÄLFÄRD Ortsbefolkningen gick samman och återskapade byskolan som kommunen lade ner. Trots kommunens bristande tilltro till skolans bärkraft blomstrar nu verksamheten och barn och föräldrar trivs. Men hoten finns kvar – från regeringshåll.
NYHET Publicerad:

Ny undersökning: Väljarna och S i otakt om välfärden

VALET 2018 Vinster i välfärden är ingen avgörande valfråga. Tvärtom kan utspelen om att stoppa vinsterna göra att Socialdemokraterna förlorar väljare i valet den 9 september. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Små förskolor får nytt liv med gemensamma processer

VALFRIHET Nya regler och myndighetskrav gör det allt krångligare att driva små förskolor. För att fler små förskolor ska överleva stöttar Tivoliförskolor dem med administrationen. ”Enda möjligheten att klara det på sikt är att samla många under samma paraply”, säger Anders Grahn, verksamhetschef.
NYHET Publicerad:

Familjär hemtjänst lockar både personal och äldre

OMSORG Hemtjänstföretaget Allas vård och omsorg i Enköping växer så att det knakar. Antalet anställda har ökat från 6 till 40 sedan starten för två år sedan. Enligt vd:n Elvir Blazevic ligger företagets familjära känsla bakom en stor del av framgångarna.
NYHET Publicerad:

S stoppar tillkomsten av fler privata vårdcentraler

VÄLFÄRD Landstingen får rätt att stoppa etableringen av fler fristående vårdcentraler och en lag mot privatiseringen av landets akutsjukhus. Socialdemokraterna presenterade idag en rad förslag som ska ”skapa ordning och reda” i vården. ”Ett otroligt klåfingrigt utspel”, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Kommunerna måste bli effektivare – nu!

DEBATT Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Vi måste använda skattekronorna mer effektivt"

VÄLFÄRD Välfärden står inför enorma utmaningar. Men det finns utrymme för effektivisering, menar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. "Egentligen behöver vi inte mer pengar till välfärden. Vi måste bara bli mer effektiva", sa hon under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagarna: Kommunal trixar med siffrorna

VÄLFÄRD Den ideologiska striden om vinster i välfärden fortsätter. I en ny rapport presenterar fackförbundet Kommunal siffror som kritiker menar är missvisande. ”Det är inte seriöst att trixa med siffrorna på det här sättet”, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagare: ”Jakten på kvalitet till låga kostnader är vår livsluft”

VÄLFÄRD Sverige lider inte av resursbrist inom välfärden – snarare tvärt om. Likväl brottas vård, skola och omsorg med stora problem och effektivitetsbekymmer. Problemet är alltså inte brist på pengar – utan hur de används. Privata välfärdsföretag kan visa vägen, enligt ny rapport.
NYHET Publicerad:

”S-utspel allvarligt slag mot valfriheten”

KOMMENTAR Socialdemokraternas utspel idag om att stoppa etableringen av nya vinstdrivna friskolor innebär ett allvarligt slag mot valfriheten. Det anser Anders Morin, välfärdspolitisk expert. ”Det är ett effektivt sätt att ytterligare stärka koncentrationen inom skolan”, säger han.
NYHET Publicerad:

På Förskolan Viljan får barnen styra

VÄLFÄRD På Förskolan Viljan styrs verksamheten mycket av barnens nyfikenhet och kreativitet. Det kräver att det finns struktur och tydlighet i grunden, enligt grundaren Vesna Birkedahl. ”Att vi är så tydliga med hur vi vill jobba är en av våra absoluta framgångsfaktorer”.
NYHET Publicerad:

Barn och äldre umgås i vardagen med nytt koncept

OMSORG Kontakten mellan barn och äldre i samhället är inte lika självklar som förr. Det vill omsorgsjätten Norlandia ändra på. Från och med nu börjar företaget att bygga sina verksamheter med förskola och äldreboende i samma hus, med gemensamma lokaler och mötesplatser.
NYHET Publicerad:

Larmet: Miljarder saknas i välfärden

VÄLFÄRD Välfärdssektorn står inför stora finansiella utmaningar de närmaste åren, visar beräkningar från Finansdepartementet. För att möta behoven krävs det att både offentliga och privata aktörer samarbetar och att skattepengarna används mer effektivt, menar representanter från näringslivet.