Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

NYHET Publicerad

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Regeringen vill begränsa, eller helst stoppa, möjligheten för aktiebolag och andra aktörer med vinstsyfte att bedriva skolverksamhet. Genom att omvandla de vinstdrivande friskolorna till icke-vinstdrivande menar företrädare för regeringen att det inte bara går att bevara valfriheten, utan också att nå tre andra övergripande mål: högre kunskapsresultat, mer elevblandning och bättre resursutnyttjande.

Men inget tyder på att de tre målen kommer att uppnås genom att ombilda skolföretagen till en ägandeform utan vinstsyfte, t.ex. en stiftelse, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (sk. SVB-bolag). Snarare pekar mycket mot att detta skulle leda till sämre kunskapsutveckling för eleverna, mindre likvärdighet och ett mindre effektiv skolväsende.

För det första når elever på friskolor högre resultat än elever på kommunala skolor i OECD:s senaste undersökning av femtonåriga elevers kunskaper, Pisa 2015. Efter kontroll för elevernas bakgrund minskar dock skillnaderna. Svenskt Näringsliv har bett forskaren Gabriel Heller-Sahlgren, verksam vid London School of Economics och IFN, att genomföra en fördjupad analys av resultaten.

I PISA 2015 är det för första gången möjligt att särskilja friskolor med olika ägandeformer. Det ger oss möjlighet att studera skillnader och likheter mellan friskolor med och utan vinstsyfte. Resultaten ger nya perspektiv på frågan om vinst i välfärden. Som alltid är verkligheten mer komplicerad än vad som framgår i den polariserade debatten.

Om man använder OECD:s metod uppnår icke-vinstdrivande friskolor sämre resultat än kommunala skolor. De drar därför ned friskolornas genomsnittliga Pisa-resultat. Om något har vinstdrivande skolor ett övertag gentemot kommunala skolor, men på den punkten är inte resultaten statistiskt säkerställda. Inget tyder i vilket fall på att det skulle vara skolföretagen som ligger bakom den negativa resultatutvecklingen i svensk skola.

För det andra är de skolor med minst blandning av elever med olika socioekonomisk bakgrund icke-vinstdrivande. Av toppskiktet skolor - den översta procenten där nästan alla föräldrar har akademisk utbildning och nästan inga barn har invandrarbakgrund - är mer än hälften stiftelser och ideella föreningar. Övriga är musik- och kulturskolor (vinstdrivande fristående och kommunala).

Mycket riktigt särskiljer sig friskolorna utan vinstsyfte även i Pisa 2015. Eleverna har föräldrar med högre utbildningsnivå och högre inkomster. Andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär hälften så stor som i kommunala skolor – samtidigt som friskolorna med vinstsyfte har högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor.

För det tredje är friskolor, och då i synnerhet vinstdrivande friskolor, mer effektiva i sitt resursutnyttjande än kommunala skolor. En genomgång från forskningsinstitutet IFAU, baserad på statistik från Skolverket, visar att fristående skolor i genomsnitt får lägre skolpeng än de kommunala skolorna. Det skiljer 10 000 kronor per elev, något som kan förklara den lägre lärartätheten i friskolor. I forskningsrapporter och Skolinspektionens granskningar är det just skolkoncernernas arbete med kvalitet och effektivitet som lyfts fram. Allt tyder därför på att de vinstdrivande friskolorna utnyttjar resurserna mer effektiva än de kommunala.

Vi vill att eleverna ska nå högre kunskapsresultat, att skolan ska vara mer blandad och att resurserna ska användas så effektivt som möjligt. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rad reformer:

  • Bättre ledarskap i skolan. Det behövs färre nivåer i den kommunala hierarkin, ett större mandat för rektorerna, men också ett tydligare ansvarsutkrävande för skolledare som inte håller måttet. Både rektorer och lärare måste avlastas onödiga administrativa uppgifter.
     
  • Skärpta kvalitetskrav på såväl kommunala som fristående skolor. På samma sätt som fristående huvudmän borde kommunerna kunna förlora tillståndet att bedriva skolverksamhet. Det blir en slags lämplighetsprövning av kommunala huvudmän som missköter sig.
     
  • Det finns ett egenvärde i att elever från olika bakgrund möts i skolan. Genom ett aktivt skolval och mer information kan fler föräldrar förmås välja skola och därmed bryta boendesegregationen. Samtidigt måste populära skolor få möjlighet att expandera så att fler elever får chansen att gå där. Men vi avvisar tankarna på särskilda kvoter baserade på elevernas bakgrund och föräldrarnas inkomst. Förutom att sådana kvoter sannolikt strider mot diskrimineringslagstiftningen uppmuntrar de taktikval och strategiskt agerande. Ett fritt skolval är bättre än ett styrt.
     
  • Staten måste ta ett större ansvar för skolans finansiering och tydligare fördela de ekonomiska resurserna efter behov. De lärare och skolledare som tar sig an skolorna med störst utmaningar ska få ett tydligt löneincitament. Detta måste kombineras med åtgärder för att komma tillrätta med arbetsmiljön – i klartext mer ordning och arbetsro. Det finns också stor förbättringspotential i lärarutbildningen.
     
  • Skolkoncernerna arbetar framgångsrikt med ledning, styrning, kvalitet och effektivitet. De fokuserar verksamheten mot kunskapsmålen – en stor skillnad mot det ”målregn” som ofta präglar den kommunala skolan. Skolföretagens välorganiserade arbete med uppföljning, analys och åtgärder är något den kommunala skolan borde ta efter, inte minst för att frigöra resurser till elever med större behov.

Vi värnar en mångfald av aktörer inom den svenska skolan – offentliga, vinstdrivande och icke vinstdrivande. Gabriel Heller-Sahlgrens nya, fördjupade, analys visar hur absurd vinstdebatten är. För den som är genuint intresserad av att höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten är inte svaret att rikta udden mot de vinstdrivande friskolorna. Skolval ger möjlighet att bryta segregation och utanförskap. Sverige har en världsunik modell, där alla elever och föräldrar oavsett plånbokens tjocklek, har möjlighet att välja skola. Den modellen ska utvecklas, inte avvecklas.

Artikeln publicerades på DN Debatt 6/4

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dubbla budskap när Löfven säljer Sverige med friskolor

EU Regeringen använder privata friskolor som ett säljargument för att Stockholm ska få EU:s läkemedelsinstitution. Skolorna har inte tillfrågats om de vill vara med i sammanhanget. Den sittande regeringen måste bestämma sig för vilken inställning de har till landets friskolor, säger Peter Bergström, vd för Futuraskolan.
NYHET Publicerad:

"Privata vårdgivare driver vårdens digitalisering"

DEBATT Det pågår en digital revolution inom vården som leds av de privata vårdgivarna. Om inte vinstsyftande företag varit en del av sjukvården skulle flera innovationer inte ha gjorts, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Regeringen, sluta sprida myter om välfärden"

DEBATT Argumentet att vinstsyfte i välfärden går ut över kvaliteten är falskt. Tvärtom så riskeras kvalitet, mångfald och dynamik av en vinstreglering. Svenskt Näringsliv har med berörda branschorganisationer tagit fram sex programpunkter för att stärka kvaliteten i välfärden. Det skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Småkommuner drabbas hårt av Reepaluförslag

VÄLFÄRD 60 arbetstillfällen riskerar att försvinna från Essunga kommun om Schedevi Psykiatri måste lägga ned sin verksamhet på grund av vinsttaket. "Vi känner stor oro för framtiden", säger vd Joachim Hilding.
NYHET Publicerad:

Skolans effektivitet under lupp

VÄLFÄRD Ett långsiktigt kvalitetsarbete med klara mål, elevfokus och resurser som används där de gör mest nytta, är tre faktorer som bidrar till mer effektiva skolkommuner. Det visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Vinstdebatten fick henne att sälja livsverket

VÄLFÄRDSFÖRETAGARE Hon startade ett unikt affärskoncept och 15 förskolor. Efter 15 år valde välfärdsföretagaren Solveig Sunnebo att sälja sitt bolag på grund av vinstdebatten. ”Hur mycket energi ska jag behöva lägga på att få folk att inse att jag bara vill väl? ”, säger hon.
NYHET Publicerad:

"Självklarhet att få välja sin vårdgivare"

VÄLFÄRD Landstinget i Södermanland har frågat Lora Leijoned om hon är intresserad av att öppna fler vårdcentraler. Med förslaget om vinstbegränsning i bakhuvudet ställer hon sig avvaktande till förfrågan.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

"Statsministern tror att han kan trolla igenom ett vinstförbud"

VÄLFÄRD Mellby Gård AB är numera AcadeMedias största ägare. Köpet gjordes mitt i en intensiv välfärdsdebatt. ”Det faller på sin orimlighet att det blir verklighet av hotet med vinstförbud. Skolan är bland det viktigaste vi har i ett samhälle, den vill vi vara med och utveckla”, säger Johan Andersson, vd Mellby Gård.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagare: "Socialdemokraterna sätter kniven i ryggen på oss"

VÄLFÄRD Sjukvårdsföretagen lämnas utanför förslaget om vinstbegränsning, men bara tills vidare. Förslaget om vinsttak för välfärden ska gälla friskolor och omsorgsföretag. Men sjukvårdsföretagen kan inte andas ut – de ska behandlas i en separat utredning som kan dra ut ännu längre på tiden.
NYHET Publicerad:

”Jag kan inte göra allt – men jag kan göra något”

VÄLFÄRD Lora Leijoned är skattejuristen som efter att ha blivit sjuk på grund av stress bestämde sig för att själv försöka göra något för att stoppa den galopperande stressen i samhället. För ett och ett halvt år sedan startade hon Din Vårdcentral i Nyköping som på kort tid fått många nya patienter.
NYHET Publicerad:

Skolhjältens tips: Byt ut dåliga lärare

LEDARSKAP Malla Taipale använder sina erfarenheter från friskolevärlden för att rädda krisdrabbade kommunala skolor med stor framgång. Hennes strategi som ny rektor är bland annat att byta ut dåliga lärare. ”Se till att de inte undervisar, elever har rätt till bra utbildning”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud miljardsmäll för samhället

DEBATT Regeringen vill förbjuda vinster i välfärden, men den borde istället undvika förluster. Om sjukfrånvaron skulle vara densamma i den privata välfärden som inom de offentligt drivna verksamheterna, blir kostnadsökningen 1,2 miljarder kronor. Ambitionen borde därför vara att förbättra både kvalitet och arbetsmiljö i de viktiga välfärdsbranscherna, skriver Carola Lemne, vd, och Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Fel om vinsttak i Morgonstudion

KOMMENTAR Företrädare för tre arbetsgivarförbund och Friskolornas riksförbund anser att statsminister Stefan Löfven rör ihop begreppen kring vinsttak för välfärdsföretag. Talespersonerna träffar gärna statsministern och redogör för effekterna.
NYHET Publicerad:

Öppet brev till Stefan Löfven

GÄSTKRÖNIKA Efter 20 år som lärare i den kommunala skolan i Sundsvall bestämde sig Jan Nordin och tio kollegor för att starta en friskola. De satsade egna pengar och tog personliga lån. Efter 15 år är Skvaderns gymnasieskola en av Sundsvalls mest populära skolor. Men hade regeringens vinstförslag varit verklighet hade det inte blivit någon ny skola, konstaterar Jan Nordin i en krönika.
NYHET Publicerad:

"Brukarna riskerar att få sämre omsorg"

GÄSTKRÖNIKA Förslaget om en vinstbegränsning hotar många företag, men det hotar även brukarnas lagliga rätt till valfrihet och ett fullvärdigt liv, skriver välfärdsföretagaren Peter Lundin.
NYHET Publicerad:

Vinstförslaget skadligt för hela företagarsverige

VÄLFÄRD Regeringen har kommit överens med Vänsterpartiet om att lägga fram ett förslag mot vinster i välfärden gällande omsorgs- och skolföretag. Välfärdsexpert Anders Morin är starkt kritisk. "Förslaget är skadligt för hela företagarsverige eftersom det är ett stort ingrepp i näringsfriheten".
NYHET Publicerad:

Varför pratas det bara pengar, istället för kvalitet?

GÄSTKRÖNIKA Varför fokuserar vi på vinster istället för kvalitet i välfärden? För mig är det här med kvalitet så självklart, är kunden inte nöjd så väljer han eller hon någon annan utförare. Men vinsten behöver vi för utbildningar, oförutsedda händelser och för att kunna växa och ha kraft att anställa. Det leder i sin tur till mer pengar i välfärden via skattsedeln, skriver Maria Eriksson, ES Hemservice.
NYHET Publicerad:

Assistansbranschen hårt pressad av sena utbetalningar

REGELKRÅNGEL Försäkringskassans nya ersättningsregler orsakar ekonomiskt kaos bland assistansbolagen. Tre av tio företag får vänta över 45 dagar på ersättning från Försäkringskassan enligt en undersökning från Vårdföretagarna. Anne Strandberg, vd Strandbergs assistans, är en av de drabbade. ”Jag får panikkänslor över att inte veta om jag kommer att kunna betala lönerna i tid”, säger hon.