Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

NYHET Publicerad

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Regeringen vill begränsa, eller helst stoppa, möjligheten för aktiebolag och andra aktörer med vinstsyfte att bedriva skolverksamhet. Genom att omvandla de vinstdrivande friskolorna till icke-vinstdrivande menar företrädare för regeringen att det inte bara går att bevara valfriheten, utan också att nå tre andra övergripande mål: högre kunskapsresultat, mer elevblandning och bättre resursutnyttjande.

Men inget tyder på att de tre målen kommer att uppnås genom att ombilda skolföretagen till en ägandeform utan vinstsyfte, t.ex. en stiftelse, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (sk. SVB-bolag). Snarare pekar mycket mot att detta skulle leda till sämre kunskapsutveckling för eleverna, mindre likvärdighet och ett mindre effektiv skolväsende.

För det första når elever på friskolor högre resultat än elever på kommunala skolor i OECD:s senaste undersökning av femtonåriga elevers kunskaper, Pisa 2015. Efter kontroll för elevernas bakgrund minskar dock skillnaderna. Svenskt Näringsliv har bett forskaren Gabriel Heller-Sahlgren, verksam vid London School of Economics och IFN, att genomföra en fördjupad analys av resultaten.

I PISA 2015 är det för första gången möjligt att särskilja friskolor med olika ägandeformer. Det ger oss möjlighet att studera skillnader och likheter mellan friskolor med och utan vinstsyfte. Resultaten ger nya perspektiv på frågan om vinst i välfärden. Som alltid är verkligheten mer komplicerad än vad som framgår i den polariserade debatten.

Om man använder OECD:s metod uppnår icke-vinstdrivande friskolor sämre resultat än kommunala skolor. De drar därför ned friskolornas genomsnittliga Pisa-resultat. Om något har vinstdrivande skolor ett övertag gentemot kommunala skolor, men på den punkten är inte resultaten statistiskt säkerställda. Inget tyder i vilket fall på att det skulle vara skolföretagen som ligger bakom den negativa resultatutvecklingen i svensk skola.

För det andra är de skolor med minst blandning av elever med olika socioekonomisk bakgrund icke-vinstdrivande. Av toppskiktet skolor - den översta procenten där nästan alla föräldrar har akademisk utbildning och nästan inga barn har invandrarbakgrund - är mer än hälften stiftelser och ideella föreningar. Övriga är musik- och kulturskolor (vinstdrivande fristående och kommunala).

Mycket riktigt särskiljer sig friskolorna utan vinstsyfte även i Pisa 2015. Eleverna har föräldrar med högre utbildningsnivå och högre inkomster. Andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär hälften så stor som i kommunala skolor – samtidigt som friskolorna med vinstsyfte har högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor.

För det tredje är friskolor, och då i synnerhet vinstdrivande friskolor, mer effektiva i sitt resursutnyttjande än kommunala skolor. En genomgång från forskningsinstitutet IFAU, baserad på statistik från Skolverket, visar att fristående skolor i genomsnitt får lägre skolpeng än de kommunala skolorna. Det skiljer 10 000 kronor per elev, något som kan förklara den lägre lärartätheten i friskolor. I forskningsrapporter och Skolinspektionens granskningar är det just skolkoncernernas arbete med kvalitet och effektivitet som lyfts fram. Allt tyder därför på att de vinstdrivande friskolorna utnyttjar resurserna mer effektiva än de kommunala.

Vi vill att eleverna ska nå högre kunskapsresultat, att skolan ska vara mer blandad och att resurserna ska användas så effektivt som möjligt. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rad reformer:

  • Bättre ledarskap i skolan. Det behövs färre nivåer i den kommunala hierarkin, ett större mandat för rektorerna, men också ett tydligare ansvarsutkrävande för skolledare som inte håller måttet. Både rektorer och lärare måste avlastas onödiga administrativa uppgifter.
     
  • Skärpta kvalitetskrav på såväl kommunala som fristående skolor. På samma sätt som fristående huvudmän borde kommunerna kunna förlora tillståndet att bedriva skolverksamhet. Det blir en slags lämplighetsprövning av kommunala huvudmän som missköter sig.
     
  • Det finns ett egenvärde i att elever från olika bakgrund möts i skolan. Genom ett aktivt skolval och mer information kan fler föräldrar förmås välja skola och därmed bryta boendesegregationen. Samtidigt måste populära skolor få möjlighet att expandera så att fler elever får chansen att gå där. Men vi avvisar tankarna på särskilda kvoter baserade på elevernas bakgrund och föräldrarnas inkomst. Förutom att sådana kvoter sannolikt strider mot diskrimineringslagstiftningen uppmuntrar de taktikval och strategiskt agerande. Ett fritt skolval är bättre än ett styrt.
     
  • Staten måste ta ett större ansvar för skolans finansiering och tydligare fördela de ekonomiska resurserna efter behov. De lärare och skolledare som tar sig an skolorna med störst utmaningar ska få ett tydligt löneincitament. Detta måste kombineras med åtgärder för att komma tillrätta med arbetsmiljön – i klartext mer ordning och arbetsro. Det finns också stor förbättringspotential i lärarutbildningen.
     
  • Skolkoncernerna arbetar framgångsrikt med ledning, styrning, kvalitet och effektivitet. De fokuserar verksamheten mot kunskapsmålen – en stor skillnad mot det ”målregn” som ofta präglar den kommunala skolan. Skolföretagens välorganiserade arbete med uppföljning, analys och åtgärder är något den kommunala skolan borde ta efter, inte minst för att frigöra resurser till elever med större behov.

Vi värnar en mångfald av aktörer inom den svenska skolan – offentliga, vinstdrivande och icke vinstdrivande. Gabriel Heller-Sahlgrens nya, fördjupade, analys visar hur absurd vinstdebatten är. För den som är genuint intresserad av att höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten är inte svaret att rikta udden mot de vinstdrivande friskolorna. Skolval ger möjlighet att bryta segregation och utanförskap. Sverige har en världsunik modell, där alla elever och föräldrar oavsett plånbokens tjocklek, har möjlighet att välja skola. Den modellen ska utvecklas, inte avvecklas.

Artikeln är tidigare publicerad:

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vilseledande om privata välfärdsföretag

VÄLFÄRD Socialdemokraterna har publicerat rapporten, ”De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng”, inför kommande valrörelse. Slutsatsen från Svenskt Näringsliv, är att den inte för debatten framåt.
NYHET Publicerad:

Pedagoghund får oroliga elever att slappna av

NYTÄNKANDE En dag i veckan följer pedagoghunden Stella med matte, specialpedagogen Marie Drugge, till jobbet på Klaragymnasiet i Karlstad. Med en hund i rummet blir samtalen med eleverna bättre – lugnare, roligare och bättre. ”En hund når fram på ett helt annat sätt”, säger Marie Drugge.
NYHET Publicerad:

På Villa Arelid är det gästerna som styr

VÄLFÄRD De som bor på korttidsboendet Villa Arelid kallas för gäster och här är det deras behov som styr. ”Vi är till för dem – de är inte till för oss. Det är vi som ska ge dem stöd i livet och då är det viktigt att ha rätt perspektiv”, säger grundaren Elisabeth Mila.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare vill samarbeta mer

HEMTJÄNST Bra hemtjänst handlar om personalens och ledningens inställning, anser Anette Andersson. När hon inte längre stod ut med kommunens tröghet och ineffektivitet startade hon hemtjänstföretaget Primula på Gotland. Nu brottas hon med synen på välfärdsföretagare.
NYHET Publicerad:

Mobilapp får fler elever att äta lunch

INNOVATION I VÄLFÄRDEN Sedan företaget Mitt Gastronomi inte längre lagar skolmat i blindo har svinnet halverats och kvaliteten på skolmaten ökat. Bakom succén finns en mobilapp där eleverna förbeställer sin lunch. Nu äter fler elever lunch och presterar därmed bättre i skolan.
NYHET Publicerad:

Humana: Vi har sparat nästan en miljard åt skattebetalarna 2017

VÄLFÄRDEN Närmare en miljard kronor räknar företaget Humana AB med att ha sparat skattebetalarna år 2017 genom att erbjuda bättre och billigare vård och omsorg i förhållande till offentliga alternativ. De stora besparingarna sker inom personlig assistans.
NYHET Publicerad:

Svenskarna får lite vård för skattepengarna

WEBB-TV Svensk hälso-och sjukvård kostar skattebetalarna 235 miljarder kronor varje år. Men trots de höga kostnaderna får svenskarna ut relativt lite vård för pengarna, visar en rapport från OECD. Välfärdsexperten Robert Thorburn efterlyser en debatt om effektiviteten i svensk sjukvård.
NYHET Publicerad:

"Nyköpings kommun utnyttjar den privata hemtjänsten"

OSUND KONKURRENS Nyköping kommuns hemtjänst går rejält back. Kommunen pumpar in extra skattepengar. Men denna uppbackning får inte de privata hemtjänstföretagen. Trots väsentligt mindre pengar fortsätter brukarna strömma till de privata.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Lönsamhet och kvalitet går hand i hand

VINST I VÄLFÄRDEN Eftersom lönsamma skolföretag har hög utbildningskvalitet, så vore en vinstreglering missriktad som ett sätt att stärka kvaliteten. Den slutsatsen drar forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

"Företagande kan ge jättelyft för välfärden"

OMSORG Många välfärdsföretag drivs av engagerade kvinnor. Om de i stället för att tryckas ner av vinstdebatten fick bättre förutsättningar, så skulle branschen lyfta, anser hemtjänstföretagaren Ulrika Odh.
NYHET Publicerad:

Elever får bättre fokus med en kvarts läsning

KVALITET Att inleda varje lektion med en stunds läsning har gett eleverna på Procivitas skola i Lund ett bättre ordförråd och ökad koncentrationsförmåga. Nyckeln till att skolan är bra på att tänka i nya banor tror rektorn Camilla Lind är att alla som anställs bör ha jobbat med något utanför skolans värld.
NYHET Publicerad:

"Förslaget gör företag sårbara"

VÄLFÄRD Regeringen har gjort förändringar i Reepalus förslag, men de är mycket små. Inga företag kommer att tvingas gå med förlust, men marginalerna blir så små att många får svårt att överleva, förklarar Robert Thorburn.
NYHET Publicerad:

Lemne: "Lösningen i välfärden är mångfald, inte monopolkaos"

VÄLFÄRD Nu lägger regeringen och Vänsterpartiet sitt skarpa lagförslag om vinster i välfärden på riksdagens bord. Det skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ulla Andersson (V) i en debattartikel. "Lösningen i välfärden är mångfald, inte en återgång till gamla tiders monopolkaos", säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

”Reepaluutredningen innebär tvångsnedläggning av min förskola”

FÖRETAGSAMHETEN I elva år har Helena Dyrén drivit sin förskola och fått mycket uppskattning från både föräldrar och kommunen. Men nu går hennes och många andra friförskolor en osäker framtid till mötes. ”Blir Reepaluutredningen verklighet gör jag konkurs”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Rapport: Välfärdsföretagare allt färre

FÖRETAGSAMHETEN Antalet nya företagare i välfärdssektorn sjunker, samtidigt ökar gruppen som lägger ner verksamheten. Främsta förklaringen är vinstdebatten. I skottgluggen hamnar framför allt företagsamma kvinnor, visar ny statistik.  
NYHET Publicerad:

Stor risk att företag lägger ned om vinsttaket genomförs

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Nio av tio elever, brukare och anställda inom privatdriven välfärd finns i bolag som kan tvingas att lägga ned om regeringens förslag blir verklighet. Det skriver Svenskt Näringslivs vice vd Caroline af Ugglas och Anders Morin, ansvarig välfärdsfrågor.