Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

NYHET Publicerad

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.

Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Regeringen vill begränsa, eller helst stoppa, möjligheten för aktiebolag och andra aktörer med vinstsyfte att bedriva skolverksamhet. Genom att omvandla de vinstdrivande friskolorna till icke-vinstdrivande menar företrädare för regeringen att det inte bara går att bevara valfriheten, utan också att nå tre andra övergripande mål: högre kunskapsresultat, mer elevblandning och bättre resursutnyttjande.

Men inget tyder på att de tre målen kommer att uppnås genom att ombilda skolföretagen till en ägandeform utan vinstsyfte, t.ex. en stiftelse, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (sk. SVB-bolag). Snarare pekar mycket mot att detta skulle leda till sämre kunskapsutveckling för eleverna, mindre likvärdighet och ett mindre effektiv skolväsende.

För det första når elever på friskolor högre resultat än elever på kommunala skolor i OECD:s senaste undersökning av femtonåriga elevers kunskaper, Pisa 2015. Efter kontroll för elevernas bakgrund minskar dock skillnaderna. Svenskt Näringsliv har bett forskaren Gabriel Heller-Sahlgren, verksam vid London School of Economics och IFN, att genomföra en fördjupad analys av resultaten.

I PISA 2015 är det för första gången möjligt att särskilja friskolor med olika ägandeformer. Det ger oss möjlighet att studera skillnader och likheter mellan friskolor med och utan vinstsyfte. Resultaten ger nya perspektiv på frågan om vinst i välfärden. Som alltid är verkligheten mer komplicerad än vad som framgår i den polariserade debatten.

Om man använder OECD:s metod uppnår icke-vinstdrivande friskolor sämre resultat än kommunala skolor. De drar därför ned friskolornas genomsnittliga Pisa-resultat. Om något har vinstdrivande skolor ett övertag gentemot kommunala skolor, men på den punkten är inte resultaten statistiskt säkerställda. Inget tyder i vilket fall på att det skulle vara skolföretagen som ligger bakom den negativa resultatutvecklingen i svensk skola.

För det andra är de skolor med minst blandning av elever med olika socioekonomisk bakgrund icke-vinstdrivande. Av toppskiktet skolor - den översta procenten där nästan alla föräldrar har akademisk utbildning och nästan inga barn har invandrarbakgrund - är mer än hälften stiftelser och ideella föreningar. Övriga är musik- och kulturskolor (vinstdrivande fristående och kommunala).

Mycket riktigt särskiljer sig friskolorna utan vinstsyfte även i Pisa 2015. Eleverna har föräldrar med högre utbildningsnivå och högre inkomster. Andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär hälften så stor som i kommunala skolor – samtidigt som friskolorna med vinstsyfte har högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor.

För det tredje är friskolor, och då i synnerhet vinstdrivande friskolor, mer effektiva i sitt resursutnyttjande än kommunala skolor. En genomgång från forskningsinstitutet IFAU, baserad på statistik från Skolverket, visar att fristående skolor i genomsnitt får lägre skolpeng än de kommunala skolorna. Det skiljer 10 000 kronor per elev, något som kan förklara den lägre lärartätheten i friskolor. I forskningsrapporter och Skolinspektionens granskningar är det just skolkoncernernas arbete med kvalitet och effektivitet som lyfts fram. Allt tyder därför på att de vinstdrivande friskolorna utnyttjar resurserna mer effektiva än de kommunala.

Vi vill att eleverna ska nå högre kunskapsresultat, att skolan ska vara mer blandad och att resurserna ska användas så effektivt som möjligt. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rad reformer:

  • Bättre ledarskap i skolan. Det behövs färre nivåer i den kommunala hierarkin, ett större mandat för rektorerna, men också ett tydligare ansvarsutkrävande för skolledare som inte håller måttet. Både rektorer och lärare måste avlastas onödiga administrativa uppgifter.
     
  • Skärpta kvalitetskrav på såväl kommunala som fristående skolor. På samma sätt som fristående huvudmän borde kommunerna kunna förlora tillståndet att bedriva skolverksamhet. Det blir en slags lämplighetsprövning av kommunala huvudmän som missköter sig.
     
  • Det finns ett egenvärde i att elever från olika bakgrund möts i skolan. Genom ett aktivt skolval och mer information kan fler föräldrar förmås välja skola och därmed bryta boendesegregationen. Samtidigt måste populära skolor få möjlighet att expandera så att fler elever får chansen att gå där. Men vi avvisar tankarna på särskilda kvoter baserade på elevernas bakgrund och föräldrarnas inkomst. Förutom att sådana kvoter sannolikt strider mot diskrimineringslagstiftningen uppmuntrar de taktikval och strategiskt agerande. Ett fritt skolval är bättre än ett styrt.
     
  • Staten måste ta ett större ansvar för skolans finansiering och tydligare fördela de ekonomiska resurserna efter behov. De lärare och skolledare som tar sig an skolorna med störst utmaningar ska få ett tydligt löneincitament. Detta måste kombineras med åtgärder för att komma tillrätta med arbetsmiljön – i klartext mer ordning och arbetsro. Det finns också stor förbättringspotential i lärarutbildningen.
     
  • Skolkoncernerna arbetar framgångsrikt med ledning, styrning, kvalitet och effektivitet. De fokuserar verksamheten mot kunskapsmålen – en stor skillnad mot det ”målregn” som ofta präglar den kommunala skolan. Skolföretagens välorganiserade arbete med uppföljning, analys och åtgärder är något den kommunala skolan borde ta efter, inte minst för att frigöra resurser till elever med större behov.

Vi värnar en mångfald av aktörer inom den svenska skolan – offentliga, vinstdrivande och icke vinstdrivande. Gabriel Heller-Sahlgrens nya, fördjupade, analys visar hur absurd vinstdebatten är. För den som är genuint intresserad av att höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten är inte svaret att rikta udden mot de vinstdrivande friskolorna. Skolval ger möjlighet att bryta segregation och utanförskap. Sverige har en världsunik modell, där alla elever och föräldrar oavsett plånbokens tjocklek, har möjlighet att välja skola. Den modellen ska utvecklas, inte avvecklas.

Artikeln publicerades på DN Debatt 6/4

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vårdföretagare: "Socialdemokraterna sätter kniven i ryggen på oss"

VÄLFÄRD Sjukvårdsföretagen lämnas utanför förslaget om vinstbegränsning – men bara tills vidare. Den 3 september meddelade regeringen att förslaget om vinsttak för välfärden ska gälla friskolor och omsorgsföretag. Men sjukvårdsföretagen kan inte andas ut – de ska behandlas i en separat utredning som kan dra ut ännu längre på tiden.
NYHET Publicerad:

”Jag kan inte göra allt – men jag kan göra något”

VÄLFÄRD Lora Leijoned är skattejuristen som efter att ha blivit sjuk på grund av stress bestämde sig för att själv försöka göra något för att stoppa den galopperande stressen i samhället. För ett och ett halvt år sedan startade hon Din Vårdcentral i Nyköping som på kort tid fått många nya patienter.
NYHET Publicerad:

Skolhjältens tips: Byt ut dåliga lärare

LEDARSKAP Malla Taipale har använt sina erfarenheter från friskolevärlden för att rädda flera krisdrabbade kommunala skolor med stor framgång. Hennes strategi som ny rektor är bland annat att byta ut dåliga lärare. ”Se till att de inte undervisar – elever har rätt till bra utbildning”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud miljardsmäll för samhället

DEBATT Regeringen vill förbjuda vinster i välfärden, men den borde istället undvika förluster. Om sjukfrånvaron skulle vara densamma i den privata välfärden som inom de offentligt drivna verksamheterna, blir kostnadsökningen 1,2 miljarder kronor. Ambitionen borde därför vara att förbättra både kvalitet och arbetsmiljö i de viktiga välfärdsbranscherna, skriver Carola Lemne, vd, och Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Fel om vinsttak i Morgonstudion

KOMMENTAR Företrädare för tre arbetsgivarförbund och Friskolornas riksförbund anser att statsminister Stefan Löfven rör ihop begreppen kring vinsttak för välfärdsföretag. Talespersonerna träffar gärna statsministern och redogör för effekterna.
NYHET Publicerad:

Öppet brev till Stefan Löfven

GÄSTKRÖNIKA Efter 20 år som lärare i den kommunala skolan i Sundsvall bestämde sig Jan Nordin och tio kollegor för att starta en friskola. De satsade egna pengar och tog personliga lån. Efter 15 år är Skvaderns gymnasieskola en av Sundsvalls mest populära skolor. Men hade regeringens vinstförslag varit verklighet hade det inte blivit någon ny skola, konstaterar Jan Nordin i en krönika.
NYHET Publicerad:

"Brukarna riskerar att få sämre omsorg"

GÄSTKRÖNIKA Förslaget om en vinstbegränsning hotar många företag, men det hotar även brukarnas lagliga rätt till valfrihet och ett fullvärdigt liv, skriver välfärdsföretagaren Peter Lundin.
NYHET Publicerad:

Vinstförslaget skadligt för hela företagarsverige

VÄLFÄRD Regeringen har kommit överens med Vänsterpartiet om att lägga fram ett förslag mot vinster i välfärden gällande omsorgs- och skolföretag. Välfärdsexpert Anders Morin är starkt kritisk. "Förslaget är skadligt för hela företagarsverige eftersom det är ett stort ingrepp i näringsfriheten".
NYHET Publicerad:

Varför pratas det bara pengar, istället för kvalitet?

GÄSTKRÖNIKA Varför fokuserar vi på vinster istället för kvalitet i välfärden? För mig är det här med kvalitet så självklart, är kunden inte nöjd så väljer han eller hon någon annan utförare. Men vinsten behöver vi för utbildningar, oförutsedda händelser och för att kunna växa och ha kraft att anställa. Det leder i sin tur till mer pengar i välfärden via skattsedeln, skriver Maria Eriksson, ES Hemservice.
NYHET Publicerad:

Assistansbranschen hårt pressad av sena utbetalningar

REGELKRÅNGEL Försäkringskassans nya ersättningsregler orsakar ekonomiskt kaos bland assistansbolagen. Tre av tio företag får vänta över 45 dagar på ersättning från Försäkringskassan enligt en undersökning från Vårdföretagarna. Anne Strandberg, vd Strandbergs assistans, är en av de drabbade. ”Jag får panikkänslor över att inte veta om jag kommer att kunna betala lönerna i tid”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Rättens dom sänke för privata vårdgivare

OSUND KONKURRENS ”Att landstinget saknar förmåga att åtgärda sina ekonomiska underskott ska inte behöva drabba oss privata vårdgivare och alla våra patienter. Förvaltningsrättens dom innebär att landstinget nu fortsätter pumpa in skattepengar i de egna vårdcentralerna utan att kvaliteten förbättras. Men vi blir utan motsvarande ersättning”. Det säger Jonas Alexandersson, vd för Humanresurs i Örnsköldsvik.
NYHET Publicerad:

"Regeringen förstår inte vad vinstförslaget innebär"

VÄLFÄRD Välfärdsutredningens förslag om vinstreglering är förödande för de privata företagen i välfärden och det drabbar ytterst vårdtagarna. Det menar de privata vårdföretagarna Hans Boberg i Hoting och Ruth Berglund i Östersund. De menar att regeringens förståelse för deras situation är lika med noll.
NYHET Publicerad:

Regeringens förslag leder till kaos i välfärden

KOMMENTAR Regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet om att föreslå ett vinsttak inom skolan och omsorgen är en extremt allvarlig och negativ åtgärd. Det kommer att leda till skol- och omsorgskaos, enligt Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

Privata äldreboenden tvingas bli kommunala med nya regler

VÄLFÄRD Nya tillståndsregler gör att det som är olagligt för privata äldreboenden blir lagligt för kommunala. Det kan leda till att kommuner tvingas ta över äldreboenden, trots att de saknar resurser. Orättvist och förbryllande, tycker vårdföretag. Även kommuner är tagna på sängen.
NYHET Publicerad:

Sex förslag till bättre välfärd

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv vill ha en diskussion om framtidens välfärd. Ett bidrag är ett sex-punktsprogram för skärpta kvalitetskrav för såväl offentliga som privata utförare, skriver Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

"Regeringen viker sig för Jonas Sjöstedt"

DEBATT "Stefan Löfven har missat chansen att stärka kvaliteten i välfärden, och istället vikt sig helt för Jonas Sjöstedt." Det skriver representanter för Friskolornas Riksförbund, Almega, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna, i en debattartikel i Svd Debatt. De presenterar förslag som effektivt skulle bidra till en högre kvalitet i välfärden.
NYHET Publicerad:

"Märkligt att gå vidare med Reepaluförslaget"

VÄLFÄRD Regeringen och Vänsterpartiet kommer att gå vidare med Reepalus vinstförslag. Näringslivet och företagare reagerar med ilska. ”Jag undrar om man verkligen vet vad som kommer att hända om det går igenom", säger Elisabet Hagert, företagare. 
NYHET Publicerad:

"Skrämmande besked från regeringen"

VÄLFÄRD Beskedet om att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet tänker gå vidare med ett förslag om vinstförbud i välfärden är ett ingrepp i äganderätten, säger vd Carola Lemne. Överenskommelsen är ett tecken på bristande ledarskap från regeringens sida, enligt henne.
NYHET Publicerad:

"Jag blir bedrövad över att debatten är så djupt okunnig"

VÄLFÄRD Kubikskolan har lyckats skapa integration och en positiv utveckling där kommunen tidigare övervägde nedläggning. Vd Lars Dalesjö har fler idéer men avvaktar på grund av vinstdebatten. ”Att det är mer okej med dålig kvalitet som kostar mer, än med bra kvalitet som kostar mindre, är konstig logik.”
NYHET Publicerad:

Reepalu rundar centrala frågor

KOMMENTAR Reepalu-utredningens andra del presenterar en våghalsig slutsats. Bästa sättet att stärka kvaliteten i välfärden är inte att mäta och följa upp just kvaliteten utan att begränsa möjligheterna att ta ut vinst. Alla svenskar borde kunna kräva att all välfärdsverksamhet har hög kvalitet, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor.