Kaos i välfärdsutredningen – experten backar från egen rapport

Välfärdsutredningen överväger enligt enmansutredaren Ilmar Reepalu att föreslå ett vinsttak för alla företag i välfärdssektorn. Den underlagsrapport som denna vinstreglering bygger på är utarbetad av Joachim Landström vid Uppsala universitet.

Idag skriver Landström på DN-debatt att ett genomförande av en reglering som bygger på denna underlagsrapport skulle innebära ett förstatligande av välfärdssektorn.
I rapporten tas inte hänsyn till att det stora värdet i välfärdsföretagen finns i tillgångar som inte redovisas i balansräkningen, som värdet av att företaget har många kunder eller brukare, bra varumärke, duktig personal, väl fungerande processer etc.

När hänsyn inte tas till detta konstaterar Landberg själv att effekten är direkt skadlig för privata företag. Hans sammantagna slutsats är att en sådan reglering i praktiken i det närmaste kan liknas vid ett förbud mot privat företagande i välfärdssektorn.
I underlagsrapporten anges att finns betydande så kallade övervinster i välfärdssektorn. Idag tar Landström avstånd från dessa beräkningar och anser dem vara missvisande.

Orsaken till att Landström ändå utarbetat en rapport, som enligt honom själv inte kan ligga till grund för en vinstreglering, är att Landström anger att utredningen styrt förutsättningarna på ett icke önskvärt sätt.

Vad bör utredningen göra nu?

Lägg ner tanken på reglering av vinsterna. Detta leder fel. Vi hamnar i en regleringsekonomi där näringslivets förtroende för politiken skadas permanent. De effektiva och innovativa företagen lämnar sektorn. Investeringar och nyföretagande påverkas mycket negativt. Än mer regleringar av prissättning mellan företag, löner o s v måste också till för att ”kontrollera” att vinsttaket följs.

Det finns tilläggsdirektiv till välfärdsutredningen som handlar om att främja kvalitetsutveckling och stärka kvalitetskontrollen, både för privata och offentliga utförare. Detta bör utredningen - och ansvarig minister Ardalan Shekarabi - lägga förslag om.

Det är inte oetiskt att företag går med vinst. Tvärtom behövs vinsten för att utveckla verksamheterna, få ekonomiskt solida företag och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas.

Däremot är det oetiskt att tillhandahålla en icke godtagbar kvalitet i välfärden. Sådana avarter har förekommit, både i offentliga och privata verksamheter. Detta är oacceptabelt och ska med kraft motverkas.