Dags att tala klarspråk om hållbar utveckling

NYHET Publicerad

Världen har förändrats mycket under den senaste 10-årsperioden. Utvecklingen är väldigt positiv i många avseenden, jag tänker framförallt på kalla krigets slut och att fler och flerländer nu rör sig i en demokratisk riktning. Världens befolkning får det nu allt bättre. De barn som föds i dag har större chans att överleva, än de som föddes för 10 år sedan. Människor lever längre när det får det bättre och därför ökar nu medellivslängden i världen. Men det finns fortfarande allt för många människor på vår jord som lever i stor fattigdom; de plågas av svält, krig och sjukdomar.

FNs toppmöte i Johannesburg ska handla om hållbar utveckling, men i den svenska debatten verkar det som om detta fortfarande huvudsakligen är en miljöfråga. Det är olyckligt, hållbar utveckling handlar om att vi som lever nu ska kunna tillgodose dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. FN borde därför anstränga sig för att på ett tydligt och kraftfullt sätt klarlägga vad det är som krävs för en hållbar utveckling.

För att en utveckling ska kunna anses vara hållbar krävs att tillväxten och produktionen utformas så att ekosystemens förmåga till egen produktion inte skadas genom överutnyttjande eller genom utsläpp av skadliga ämnen. Utvecklingen måste ske med social hänsyn, genom en tillväxt som ger många arbete, tillgång till utbildning och möjlighet att skapa sig bättre liv. För att utvecklingen ska vara hållbar krävs också hänsyn till ekonomiska faktorer. Näringslivet måste kunna göra vinst för att investeringar, introduktion av ny teknik och tillväxt ska bli möjlig.

Lösningen ligger inte i att generellt sett höja biståndet till de fattiga länderna, inte heller om att fördela den rika världens tillgångar ”rättvist” över världen. Det handlar inte heller om att drastiskt minska levnadsstandarden i den rika världen. Det handlar om något helt annat. Vad är det som skapar välstånd? Vad är det som gör att vissa länder fortfarande verkar vara fastlåsta i en evig fattigdom, medan andra raskt utvecklas till blomstrande och välmående samhällen?



Vad fordras för en hållbar utveckling?

Runt om i världen ser vi nu exempel på länder där fattigdomen gradvis minskar, där medellivslängden ökar och där spädbarnsdödligheten minskar. Varför? Hur kommer det sig att tillgången till rent vatten, goda bostäder, elektricitet och medicinsk vård blir allt bättre i stora delar av världen? Hur kommer det sig att de hälsofarliga utsläppen i de flesta västländer minskat kraftigt under de senaste 20-30 åren? Detta är långt ifrån en tillfällighet, utan ett resultat av den politik som förs. Det finns vissa enkla grundförutsättningar som måste uppfyllas för att utvecklingen ska kunna bli hållbar. Demokrati och marknadsekonomi är ett fundament i denna utveckling. Marknadsekonomi innebär att det finns tydliga regler som anger ramarna för hur samhället ska fungera. Det är statens ansvar att säkerställa att sådana regler finns och att de efterlevs. Kunskap och medvetenhet är viktigt, det finns alltför många exempel där brist på kunskap och medvetenhet fått allvarliga konsekvenser. Demokrati och fri opinionsbildning är därför av stor betydelse.

Regeringarna har ett ansvar för att bygga upp demokratiska institutioner, värna mänskliga rättigheter och säkerställa marknadsekonomins funktionssätt. Tyvärr finns det fortfarande många exempel på regeringar som inte klarar att fullgöra dessa grundläggande uppgifter. Många länder visar bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och har ännu inte skapat fungerande demokratiska institutioner. Marknadsekonomin är satt på undantag genom statliga ingrepp och långtgående korruption. I dessa länder kan aldrig utvecklingen bli hållbar.

Regeringar har också ett ansvar för det globala miljöskyddet. Lagstiftning och regler måste vara likvärdiga, EU kräver exempelvis att de nya länderna som söker medlemskap måste införa modern miljölagstiftning av samma typ som finnsi övriga EU.

Fri företagsamhet - bra för världen

Det är genom framgångsrika företag som hundratals miljoner människor som tidigare levde i extrem fattigdom numera lever under betydligt gynnsammare villkor. Det finns fortfarande de som tror att tillväxt i sig alltid genererar miljöförstöring och ökade sociala klyftor. Men det är ett förlegat synsätt. Visst har åtskilliga företag under tidigare decennier inte visat tillräcklig miljöhänsyn, ofta på grund av aningslöshet eller avsaknad av regelsystem. Men i dag finns kunskapen och en helt annan medvetenhet, hos företagsledare, allmän opinion och lagstiftare. I marknadsekonomin strävar företagen efter att använda tillgängliga resurser på det mest effektiva sättet. Denna dynamik innebär att det hela tiden utvecklas ny och bättre teknik. Det går att producera mer nyttigheter med en mindre insats av råvaror och energi. Varor och produkter blir mer ”intelligenta” och tillverkas för att inte skapa onödiga påfrestningar på miljön.

Handelsutbyte mellan länder bidrar till att världens gemensamma resurser används på det mest optimala sättet och är därför ett viktigt bidrag till hållbar utveckling. Erfarenheter visar att multinationella företag i tredje världen ofta agerar på ett sätt som förbättrar både samhälls- och näringslivsklimatet i de länder där de är verksamma.

Alla vet att fattigdomen och lidandet är störst i de länder som präglas av slutenhet, bristande respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, samt dåliga villkor för den fria företagsamheten. Men tyvärr fortsätter det internationella samfundet att behandla korrupta och odemokratiska regimer med silkesvantar, när man istället borde tydliggöra att de regimer som styr dessa länder har ett ofrånkomligt ansvar för landets utveckling. Utvecklingen kan aldrig bli hållbar i de länder där de mänskliga rättigheterna sätts på undantag, huvuddelen av statsbudgeten går till militären och den fria företagsamheten inte har en chans att verka.

Det sannolikt viktigaste bidraget till hållbar utveckling är att öppna upp de länder som idag mer eller mindre är stängda för den fria företagsamheten och avskaffa de handelshinder som försvårar för u-länderna att handla med den rika delen av världen.

” Många länder visar bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och har ännu inte skapat fungerande demokratiska institutioner!

1 Grafen som beskriver utsläppen bygger på tillgängligt utsläpp av växthusgaser (koldioxid, metan, nitrösa gaser), ozonnedbrytande gaser (CFC, HCFC) sura gaser (svaveloxid, kväveoxid), lokala stoftutsläpp, övergödande utsläpp (fosfor, kväve och BOD) metaller (Hg, Cd, Pb, As, Cr, Cu, Ni) och miljögifter (dioxin, AOX) från svenska källor. Utsläppen har viktats i enlighet med värderingsmetoder som används inom LCA-området.

Under 1980-talet drev SAF en kampanj på temat ”Fri företagsamhet - bra för Sverige”. På FNs toppmöte i Johannesburg borde parollen istället vara ”Fri företagsamhet - bra för världen”.

1960-talet: Mycket gynnsam ekonomisk utveckling i Sverige. Miljödebatten inleds.

1969: Miljölagstiftningen introduceras.

1980-talet: Ökad miljömedvetenhet bland konsumenter.

1990-talet: Ökad fokus på miljödriven affärsutveckling, internationella miljöstandarder utvecklas.

Ekonomisk tillväxt utan miljöförstöring

En fråga som både Sverige och EU har drivit inför FNs toppmöte om hållbar utveckling är hur man ska kunna frikoppla miljöförstöring från ekonomisk tillväxt. Detta är en nyckelfråga i den internationella utvecklingen. Det är länder med hög standard och historiskt sett god tillväxt som har lyckats med en sådan frikoppling. Sverige är i detta avseende ett bra exempel, se tabell ovan (bifogad pdf-fil).

Det handlar om en kombination av ekonomisk tillväxt, välståndsuppbyggnad och miljömedvetenhet. Den ekonomiska tillväxten har lagt grund för ett välstånd, vilket i sin tur banat väg för en miljömedvetenhet.

Marknadsekonomin har en inbyggd spärr mot slöseri, de mest effektiva lösningarna blir de som vinner i längden. Trots att både produktion och konsumtion har ökat kraftig så har belastningen på miljön gradvis minskat. Förklaringen ligger i att man nu kan producera ”mer för mindre”. Det går åt mindre energi och råvaror per producerad enhet. Farliga kemikalier har successivt bytts ut mot mindre farliga. Produktionsprocesser förbättras och de skadliga utsläppen minskar. Produkterna har fått bättre miljöprestanda, bl a genom fokus på lägre energiförbrukning och återvinning. Det är den ekonomiska tillväxten som har skapat ett utrymme för dessa ständiga förbättringar. När det går bra för företagen så skapas utrymme för investeringar. Investeringar innebär per definition miljöförbättringar. Ny teknik är nästan undantagslöst bättre än äldre teknik. Investeringarna ger ökad produktivitet, samtidigt som energiförbrukningen minskar och utsläppen minskar.

Diagram – se bif pdf-fil Frikoppling av miljöförstöring från ekonomisk tillväxt i Sverige 1945 - 2000

Näringslivet tar frågorna på allvar

Det är mycket som har hänt sedan Riokonferensen. Under 1990-talet har näringslivet tydligt visat att man tar miljö- och sociala frågor på allvar. I Sverige ser vi detta genom att fler och fler företag på ett framgångsrikt sätt integrerar miljöhänsyn i sin affärsutveckling. Produkter och produktionsmetoder utvecklas i mer miljövänlig riktning. Tio år är en kort tidsperiod om man ser det utifrån det perspektiv som många företag har i sin långsiktiga affärsplanering. Därför är det häpnadsväckande att se den stora förändring som skett. Det visar på företagsamhetens oerhörda dynamik och förändringsförmåga. Näringslivet har under dessa år utvecklat väl fungerande system för miljöledning, miljömärkning och miljörapportering.

För tio år sedan fanns knappt dessa begrepp, nu är de vardagsmat för de allra flesta företag. Nyckelbegrepp är medvetenhet och systematik. Företagens medvetenhet om såväl miljö- som sociala frågor har ökat kraftigt under senare år. För att säkerställa att dessa frågor sköts på ett professionellt sätt har företagen både knutit till sig nödvändig expertis och systematiserat arbetet och rapporteringen. Sverige är det land i världen som har flesta miljöcertifierade företag, relaterat till vår BNP, se tabell nedan – se bif pdf-fil.

Företagets varumärke har idag en mycket stor betydelse. Varumärket är en viktig tillgång för företaget, under förutsättning att varumärket förknippas med rätt saker. För utvecklingsinriktade företag är det därför en ren överlevnadsfråga att se till att varumärket inte belastas med problem och skandaler. Det har därför också blivit allt vanligare att företag inför egna regelverk som ska säkerställa att även underleverantörerna följer företagets standards.

Tabell - Antal verksamheter som miljöcertifierats i enlighet med internationella miljöledningsstandarder.

(Antal ISO 14001/EMAS per BNP, miljarder euros enligt OECD, 2001) / Jan 2002 Källa: ISO World, OECD

Det växer nu fram en rik flora av etiska koder och riktlinjer. Det förs också fram önskemål från politiskt håll om att företag ska ansluta sig till olika system. Det finns en fara i att ”piska in” företagen i ett visst system. Arbetet med sociala och etiska frågor är, precis som miljöarbetet, ett långsiktigt förändringsarbete.

Det går således inte att lösa några problem genom att skriva på olika deklarationer, utan det enda som har betydelse är vad som konkret uträttas. Det är därför viktigt att varje företag utifrån sina egna specifika förutsättningar tar ställning till dessa frågor och också löser detta på det sätt som passar det enskilda företaget bäst. Vi har inom Svenskt Näringsliv sammanställt de etiska koder, främst internationella sådana, i en bok som heter ”Globala affärer”. Där redovisar vi också hur några företag arbetar med dessa frågor. För företagen fungerar boken som ett stöd och som inspiration. Boken visar vilka metoder som finns, men också den snabba utveckling som skett på området.

För 10 år sedan utmålades industrin som den stora boven då det gällde miljöfrågor. Nu har pendeln svängt och FN ställer nu sin förhoppning till att den internationella företagsamheten ska ta på sig en roll som väktare av demokrati och mänskliga rättigheter. Förvisso arbetar många företag aktivt och framåtsyftande med dessa frågor, inte minst i fattiga länder. Men företagens arbete fråntar på intet sätt regeringarna från deras ansvar. Inför FNs toppmöte i Johannesburg behövs därför en diskussion om våra olika roller; vilken roll har staten och vilken roll har näringslivet? Det är viktigt att klarlägga vad som är regeringarnas ansvar och vad som är företagens ansvar, det måste finnas en rågång mellan staten och företagens respektive ansvar.

För näringslivet är frågan om hållbar utveckling en nyckelfråga. Svenskt Näringsliv kommer på olika sätt bidra i denna debatt och också visa hur och varför företagens arbete är ett så viktigt bidrag i arbetet för en hållbar utveckling.

Fler liknande nyheter