Globala värdekedjor – vad är det och hur påverkas förutsättningarna för konkurrenskraft?
Ångmaskintekniken sänkte transportkostnaderna kraftigt under 1800-talet och lade grunden för det som brukar benämnas ”den första frikopplingen”. Det blev möjligt att separera platsen för produktion och konsumtion. Länder och regioner specialiserades i branscher och sektorer i huvudsak nationellt vilket var ett mönster som i stor sett gällde fram till slutet av 1980-talet.
Med snabba framsteg i informations- och kommunikationsteknologi möjliggjordes efter 1980-talet ”den andra frikopplingen” som gör det möjligt att geografiskt separera olika steg inom en produktionskedja. Vilket är en viktig hörnsten i fenomenet som vi brukar kalla globalisering.
Globala värdekedjor är ett fenomen som diskuteras allt mer. I grunden handlar det om att produktionen av en vara eller tjänst i allt större utsträckning kan fragmenteras och förläggas till olika geografiska platser och länder. För att ta ett exempel sker tillverkningen av länders exportvaror ofta på allt fler ställen i världen – det sker en tilltagagande vertikal specialisering. Att analysera länders bruttoexport blir därför mindre intressant.
Globala värdekedjor förändrar på många sätt förutsättningarna för länder i en global ekonomi.
Den fjärde rapporten i serien ”Lönens inverkan på Sveriges internationella konkurrenskraft” beskriver framväxten av globala värdekedjor och vad dessa betyder för hur vi skall se på länders konkurrenskraft. Den redovisar också senaste data över Sveriges position i den nya globala ekonomin. Slutligen studerar rapporten lönekostnadens roll i en ekonomi som alltmer består av globala värdekedjor.
Rapporten är skriven på uppdrag av Svenskt Näringsliv av Martin Andersson, professor i industriell ekonomi. Den kommer att presenteras på ett diskussionsseminarium.
Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, modererar. Mats Kinnwall, Chefekonom på Teknikföretagen och Sebastian de Toro, vid LO kommenterar rapporten.
Kaffe serveras från kl 09.30
Välkommen
