Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att drabba yrkesarbetare med normala inkomster i samhällets alla branscher, och leda till ökad – inte minskad – sjukfrånvaro. Regeringen bör ta till sig av den allvarliga kritiken från remissinstanserna och dra tillbaka förslaget om en vårdskatt, som alla förlorar på.

bäck-hellenius

Regeringen väljer att gå vidare med vårdskatteförslaget, och har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att straffbeskatta de medarbetare som får privat hälso- och sjukvård betalad av sin arbetsgivare. I sin brådska med att få till stånd denna vårdskatt redan från den 1 juli 2018 bortser regeringen helt från den allvarliga kritik som lämnats från remissinstanserna mot förslaget.

Företagen köper vårdtjänster för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron – företagen gör detta av eget intresse, inte för att ge medarbetarna en förmån. Med tillgång till tidig medicinsk bedömning och behandling kan sjukfrånvaron hållas nere på företagen. Det ger lägre kostnader för sjukfrånvaro och mindre produktionsstörningar, vilket i sin tur gör företagen mer konkurrenskraftiga. Att företagen arbetar aktivt med och prioriterar insatser för god arbetsmiljö och hälsa hänger nära samman med företagens lönsamhet och överlevnad. Att förmånsbeskatta de anställda för dessa insatser är orimligt och kontraproduktivt.

Arbetsgivarbetald vård är ingen gräddfil för höginkomsttagare. I en partsgemensam rapport från LO, PTK och Svenskt Näringsliv framgår att 60 procent av företagen köper privat medicinsk behandling, såsom läkare, psykolog, sjukgymnast, för sina anställda. Av samma rapport framkommer att drygt 40 procent av företagen tecknar sjukvårdsförsäkring för alla sina anställda. Svaren är samstämmiga mellan fack och företag, i alla branscher och över hela landet.

Av en annan nyligen publicerad rapport (Vem har privat sjukvårdsförsäkring – en deskriptiv analys, av Mårten Palme 2017) framgår dessutom att hälften av de anställda som har sjukvårdsförsäkring tecknad av arbetsgivaren är låg- och medelinkomsttagare. Det bekräftar resultaten från den partsgemensamma rapporten om att arbetsgivare tecknar försäkring för anställda i alla inkomstlägen, för såväl arbetare som tjänstemän.

Gör regeringen verklighet av vårdskatten kommer den att drabba yrkesarbetare med normala inkomster som arbetar i samhällets alla branscher.

Vårdskatten innebär svåra gränsdragningsproblem – arbetsgivare köper medicinsk behandling och utredning till sina anställda direkt från privata vårdgivare, inom ramen för sin företagshälsovård eller genom försäkring. Förslaget ger upphov till svåra gränsdragningsproblem när skattefria insatser ska skiljas från den hälso- och sjukvård som ska förmånsbeskattas.

Det måste finnas en förutsägbarhet om vilka privata medicinska behandlingar som ska beskattas och vilka som är undantagna. Annars blir besluten om insatser ofta svåra. Exempelvis kan arbetstagarens beslut om att acceptera en av arbetsgivaren föreslagen insats vara helt beroende av om förmånsbeskattning kan aktualiseras. Det är, som en tidigare statlig offentlig utredning konstaterat, inte rimligt att arbetsgivaren, arbetstagaren och den privata vårdgivaren vid varje konsultation ska bedöma om en behandling är skattefri eller inte.

Enligt regeringens lagrådsremiss ska dessa svåra gränsdragningsfrågor nu lösas genom rättstillämpningen. Det innebär att grundläggande frågor om gränsdragningen för skattskyldighet inte kommer att vara besvarade den 1 juli 2018. Det innebär i sin tur en oacceptabel och rättsosäker situation både för anställda och arbetsgivare. Till detta kommer de hinder som gällande patientsekretess skapar mot arbetsgivares möjlighet att få information som identifierar anställda och den behandling de fått ta del av som ska förmånsbeskattas.

Det ska bli mycket intressant att se hur Lagrådet ser på dessa brister. Lagrådet kanske än en gång får anledning att konstatera att ett lagstiftningsärende inte uppfyller grundlagens beredningskrav.

Företagen köper privata vårdtjänster för att få tillgång till adekvat vård i rimlig tid – tillgänglighets- och kapacitetsproblem i den offentliga vården gör att allt fler väntar allt längre på vård. För många företag, särskilt små och medelstora företagen, är tillgången till privat hälso- och sjukvård central för att kunna ta tillvara sjukskrivnas arbetsförmåga och underlätta en tidig återgång i arbete. Regeringen menar i sin lagrådsremiss att ”i den utsträckning små företag och arbetsplatser anser sig ha ett större behov av privata sjukvårdsförsäkringar kan man tänka sig att lönekompensation i något större utsträckning kommer att förekomma på mindre arbetsplatser”. Regeringens antaganden om att företagen kommer att kompensera de anställda för vårdskatten är orimlig och osannolik.

Förmånsbeskattning av hälso- och sjukvård motverkar regeringens mål om en låg och stabil sjukfrånvaro – när vårdinsatser ska beskattas finns risk för att anställda motsätter sig dessa insatser, med bland annat sämre hälsa och ökad sjukfrånvaro som följd.

Regeringens lagrådsremiss innehåller förslag som skapar allvarlig osäkerhet inom beskattningen. Viktiga frågor om vilka hälso- och sjukvårdstjänster som ska beskattas och vilka som ska vara skattefria, hur de ska värderas och på vilket sätt patientsekretessen ska kunna upprätthållas och inte kringgås, besvaras inte av regeringen i lagrådsremissen.

Om förslaget genomförs kommer det att leda till ökad – inte minskad – sjukfrånvaro. Inte minst små företag kommer att drabbas av förslaget. De är ofta mycket sårbara för längre sjukfrånvaro hos enskilda medarbetare. Förslaget kommer med stor sannolikhet att leda till att färre företag kommer ha möjlighet att erbjuda privat hälso- och sjukvård till alla sina anställda. Sjukfrånvaron kommer öka och tillgängligheten i den offentligt finansierade vården försämras. Alla förlorar och ingen vinner på förslaget.

Förslaget är helt igenom feltänkt och kontraproduktivt. Regeringen bör ta till sig av den allvarliga kritiken från remissinstanserna och dra tillbaka förslaget om en vårdskatt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Idag den 21 juni har Europeiska rådet enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Kritiserad vårdskatt omgärdad av oklarheter

SKATT Regeringens hårt kritiserade förslag om vårdskatt, som har antagits som lag, innehåller oklarheter och stora gränsdragningsproblem. Det tycker både arbetsgivare och Skatteverket. ”Det finns flera gränsdragningsfrågor som vi måste titta närmare på” säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
NYHET Publicerad:

Riksrevisionen kritiserar dagens prövning av psykisk ohälsa

SJUKSKRIVNING Sjukskrivningsprocessen och kraven på läkarintygen vid psykisk ohälsa har kritiserats av läkare och Försäkringskassan. Riksrevisionen har granskat processen och vill se ett samarbete mellan aktörerna i sjukprocessen. ”Det krävs samsyn om vilka krav som är rimliga att ställa och vilka uppgifter som är möjliga att få fram i ett läkarintyg vid psykisk ohälsa.” säger Tina Malmberg, Riksrevisionen.
NYHET Publicerad:

Strandhäll: ”Den bästa försäkringen är att fler har ett arbete att gå till”

VALSPECIAL En trygg försäkring vid sjukdom där människor får rätt hjälp och rätt stöd är, enligt Annika Strandhäll (S), socialminister, den viktigaste frågan och den största utmaningen framöver i sjukförsäkringen. Samtidigt menar hon och socialdemokraterna att det bästa för att trygga socialförsäkringarna långsiktigt är att fler har ett jobb att gå till.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Kritiken: ”Alliansen sviker företagarna”

VÅRDSKATT Allianspartierna lägger sig platt i frågan om att stoppa regeringens vårdskatt. Det innebär att anställda kommer beskattas för privat hälso- och sjukvård som betalas av arbetsgivaren. Ett beslut som får stark kritik från företagare. ”Det är ett oerhört starkt svek”, säger Hans-Åke Johansson, som driver företaget HÅJ Transporter.
NYHET Publicerad:

Centern: Alla måste jobba

Flera friska och i arbete är avgörande för finansieringen av trygghetssystemen, menar Solveig Zander (C), ledamot i socialförsäkringsutskottet. "Det är svårt för svenska folket att veta vad som gäller om man blir sjuk. Jag förstår inte vad regeringen håller på med".
NYHET Publicerad:

”Mångfalden bygger Lödde Plåt”

ARBETSMILJÖ Familjeföretaget Lödde Plåt är en arbetsgivare att luta sig mot, oavsett om man är frisk eller sjuk. Säkerhet, hälsa och välbefinnande är honörsord. "Vi har veckovisa möten som vi alltid inleder med att kolla om alla mår bra", säger Nicklas Nordbeck, operativ chef.
NYHET Publicerad:

Riksrevisionen: Inför en bortre tidsgräns för prövning av förtidspension

PENSION Riksrevisionen vill se en lagstiftad bortre tidsgräns när rätten till sjuk och aktivitetsersättning, tidigare kallad förtidspension, ska vara prövad. Samtidigt vill myndigheten att reglerna för förtidspension ses över, eftersom de bedöms vara för strikta. "Det är för att vi ser att de som inte ges ersättning har dåliga möjligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden", säger Pathric Hägglund, projektledare för Riksrevisonens granskning.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.