Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att drabba yrkesarbetare med normala inkomster i samhällets alla branscher, och leda till ökad – inte minskad – sjukfrånvaro. Regeringen bör ta till sig av den allvarliga kritiken från remissinstanserna och dra tillbaka förslaget om en vårdskatt, som alla förlorar på.

bäck-hellenius

Regeringen väljer att gå vidare med vårdskatteförslaget, och har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att straffbeskatta de medarbetare som får privat hälso- och sjukvård betalad av sin arbetsgivare. I sin brådska med att få till stånd denna vårdskatt redan från den 1 juli 2018 bortser regeringen helt från den allvarliga kritik som lämnats från remissinstanserna mot förslaget.

Företagen köper vårdtjänster för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron – företagen gör detta av eget intresse, inte för att ge medarbetarna en förmån. Med tillgång till tidig medicinsk bedömning och behandling kan sjukfrånvaron hållas nere på företagen. Det ger lägre kostnader för sjukfrånvaro och mindre produktionsstörningar, vilket i sin tur gör företagen mer konkurrenskraftiga. Att företagen arbetar aktivt med och prioriterar insatser för god arbetsmiljö och hälsa hänger nära samman med företagens lönsamhet och överlevnad. Att förmånsbeskatta de anställda för dessa insatser är orimligt och kontraproduktivt.

Arbetsgivarbetald vård är ingen gräddfil för höginkomsttagare. I en partsgemensam rapport från LO, PTK och Svenskt Näringsliv framgår att 60 procent av företagen köper privat medicinsk behandling, såsom läkare, psykolog, sjukgymnast, för sina anställda. Av samma rapport framkommer att drygt 40 procent av företagen tecknar sjukvårdsförsäkring för alla sina anställda. Svaren är samstämmiga mellan fack och företag, i alla branscher och över hela landet.

Av en annan nyligen publicerad rapport (Vem har privat sjukvårdsförsäkring – en deskriptiv analys, av Mårten Palme 2017) framgår dessutom att hälften av de anställda som har sjukvårdsförsäkring tecknad av arbetsgivaren är låg- och medelinkomsttagare. Det bekräftar resultaten från den partsgemensamma rapporten om att arbetsgivare tecknar försäkring för anställda i alla inkomstlägen, för såväl arbetare som tjänstemän.

Gör regeringen verklighet av vårdskatten kommer den att drabba yrkesarbetare med normala inkomster som arbetar i samhällets alla branscher.

Vårdskatten innebär svåra gränsdragningsproblem – arbetsgivare köper medicinsk behandling och utredning till sina anställda direkt från privata vårdgivare, inom ramen för sin företagshälsovård eller genom försäkring. Förslaget ger upphov till svåra gränsdragningsproblem när skattefria insatser ska skiljas från den hälso- och sjukvård som ska förmånsbeskattas.

Det måste finnas en förutsägbarhet om vilka privata medicinska behandlingar som ska beskattas och vilka som är undantagna. Annars blir besluten om insatser ofta svåra. Exempelvis kan arbetstagarens beslut om att acceptera en av arbetsgivaren föreslagen insats vara helt beroende av om förmånsbeskattning kan aktualiseras. Det är, som en tidigare statlig offentlig utredning konstaterat, inte rimligt att arbetsgivaren, arbetstagaren och den privata vårdgivaren vid varje konsultation ska bedöma om en behandling är skattefri eller inte.

Enligt regeringens lagrådsremiss ska dessa svåra gränsdragningsfrågor nu lösas genom rättstillämpningen. Det innebär att grundläggande frågor om gränsdragningen för skattskyldighet inte kommer att vara besvarade den 1 juli 2018. Det innebär i sin tur en oacceptabel och rättsosäker situation både för anställda och arbetsgivare. Till detta kommer de hinder som gällande patientsekretess skapar mot arbetsgivares möjlighet att få information som identifierar anställda och den behandling de fått ta del av som ska förmånsbeskattas.

Det ska bli mycket intressant att se hur Lagrådet ser på dessa brister. Lagrådet kanske än en gång får anledning att konstatera att ett lagstiftningsärende inte uppfyller grundlagens beredningskrav.

Företagen köper privata vårdtjänster för att få tillgång till adekvat vård i rimlig tid – tillgänglighets- och kapacitetsproblem i den offentliga vården gör att allt fler väntar allt längre på vård. För många företag, särskilt små och medelstora företagen, är tillgången till privat hälso- och sjukvård central för att kunna ta tillvara sjukskrivnas arbetsförmåga och underlätta en tidig återgång i arbete. Regeringen menar i sin lagrådsremiss att ”i den utsträckning små företag och arbetsplatser anser sig ha ett större behov av privata sjukvårdsförsäkringar kan man tänka sig att lönekompensation i något större utsträckning kommer att förekomma på mindre arbetsplatser”. Regeringens antaganden om att företagen kommer att kompensera de anställda för vårdskatten är orimlig och osannolik.

Förmånsbeskattning av hälso- och sjukvård motverkar regeringens mål om en låg och stabil sjukfrånvaro – när vårdinsatser ska beskattas finns risk för att anställda motsätter sig dessa insatser, med bland annat sämre hälsa och ökad sjukfrånvaro som följd.

Regeringens lagrådsremiss innehåller förslag som skapar allvarlig osäkerhet inom beskattningen. Viktiga frågor om vilka hälso- och sjukvårdstjänster som ska beskattas och vilka som ska vara skattefria, hur de ska värderas och på vilket sätt patientsekretessen ska kunna upprätthållas och inte kringgås, besvaras inte av regeringen i lagrådsremissen.

Om förslaget genomförs kommer det att leda till ökad – inte minskad – sjukfrånvaro. Inte minst små företag kommer att drabbas av förslaget. De är ofta mycket sårbara för längre sjukfrånvaro hos enskilda medarbetare. Förslaget kommer med stor sannolikhet att leda till att färre företag kommer ha möjlighet att erbjuda privat hälso- och sjukvård till alla sina anställda. Sjukfrånvaron kommer öka och tillgängligheten i den offentligt finansierade vården försämras. Alla förlorar och ingen vinner på förslaget.

Förslaget är helt igenom feltänkt och kontraproduktivt. Regeringen bör ta till sig av den allvarliga kritiken från remissinstanserna och dra tillbaka förslaget om en vårdskatt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Flygande start för ME:s nya youtubefilm

YRKESVAL På mindre än tre dygn fick filmen om livet som maskinförare som producerats av youtubestjärnan Hampus Hedström och Maskinentreprenörerna över 80 000 visningar. Och intresset håller sig.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Skarp kritik mot S förslag om pensioner

PENSION Socialdemokraterna har presenterat ett förslag om höjda pensioner. Att arbetsgivarna ska stå för notan möts med huvudskakningar från företagare. Nu riktar även ledamöter i riksdagens pensionsgrupp skarp kritik mot förslaget.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Lågt förtroende för trygghetssystemen hos företagare

TRYGGHETSSYSTEMEN Mer än varannan företagare räknar inte med att få tillräcklig ekonomisk kompensation via trygghetssystemen. Fyra av tio tror inte att de får det ekonomiska stöd de behöver om de blir föräldrar, visar en rapport från Swedbank. "Resultaten är alarmerande", säger Johan Kreicbergs, företagarekonom på banken.
NYHET Publicerad:

Kritiserade rehabiliteringsplaner återinförs

REHABPLANER Obligatoriska rehabiliteringsplaner återinförs från 1 juli. Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, är kritisk mot att regeringen vill återinföra något som tidigare visat sig verkningslöst.
NYHET Publicerad:

Sjukförsäkringen ska hjälpa fler tillbaka till arbete

VALSPECIAL Växande psykisk ohälsa och allt fler långa sjukskrivningar utmanar socialförsäkringssystemet, enligt moderaterna. Johan Forssell (M) pekar på att Sverige trots en frisk befolkning har en hög sjukskrivning.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.