Bemanningskrav hinder för effektivare välfärdstjänster

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Ett för stort fokus på personaltäthet och krav på en viss bemanning leder fel. Andra faktorer, som professionellt ledarskap och förmågan till innovation, är minst lika viktiga för kvaliteten på välfärdstjänsterna. Det skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor, i en replik till Kommunal på Svd Näringsliv debatt.

Anders Morin

Anders Morin, Svenskt Näringsliv, ansvarig för välfärdspolitik.

Kristina Mårtensson och Torbjörn Dalin från Kommunal skriver i en replik den 7 april på min artikel på SvD Näringsliv debatt att ”det är rimligt att se över möjligheten till att införa bemanningskrav inom vissa delar av välfärden”. Detta är en positionsförflyttning jämfört med tidigare ställningstaganden, där man fastslagit att det ska finnas fastslagna krav på bemanning/personaltäthet i välfärden. Denna positionsförflyttning är välkommen, men fortsättningen av repliken utgör ändå en argumentation för bemanningskrav. Kommunal medger dock att sådana krav skulle bli dyra att finansiera.

Mårtensson och Dahlin pekar på undersökningar som anger att många av Kommunals medlemmar inom äldreomsorgen upplever stress och oro i sitt arbete och menar att detta beror på en otillräcklig bemanning.

Svenskt Näringsliv menar inte att bemanningsfrågan är oviktig när det gäller möjligheter att leverera god kvalitet i välfärdstjänsterna och vi säger inte heller att alla utförarenheter i välfärden är adekvat bemannade. Men ett ensidigt fokus på personaltäthet liksom generella bemanningskrav leder helt fel. Andra faktorer är också viktiga, inte minst ett professionellt ledarskap, en förankrad värdegrund och förmågan att ta tillvara och utveckla tekniska och organisatoriska innovationer. Centralt inom vård och omsorg är också till exempel att bemanningsplanering och schemaläggning görs utifrån de reella behoven.

Ett exempel på förändrade arbetssätt och behovsanpassad planering är den jämförelse som nyligen gjorts mellan två äldreboenden i Östersund med likvärdiga förutsättningar, ett privat drivet och ett kommunalt. Där framkom att självkostnaden var 26 procent lägre på det privata boendet. Skillnaden berodde främst på att bemanningen på det privata boendet anpassades till skilda behov över dygnet, där behovet – och bemanningen – var störst morgon och kväll. Såväl medarbetarnöjdheten som kvaliteten var lika hög eller högre i det privata boendet. (NHG 2015)

En viktig utmaning framöver handlar om att bättre ta tillvara teknisk utveckling, inklusive IT-utveckling. Förbättrade IT-system för informationssökande och kommunikation kan inte bara leda förbättrad kvalitet i vården och omsorgen utan även till minskad tidsåtgång, vilket gör att arbetstiden kan användas bättre. Nyttjande av teknisk utveckling, som sensorer för att övervaka patienters och sköra äldres tillstånd, stöd till äldre som t ex påminner vid utebliven medicinering etc.kan avlasta personal och dessutom leda till större egenmakt för patienten/brukaren och säkrare vård och omsorg.

Om generella bemanningskrav skulle införas riskerar detta att leda till att ineffektiva arbetssätt konserveras och att möjligheten för patienter och brukare till ökad självständighet genom nyttjande av tekniska innovationer går om intet.

Dessutom riskerar sådana krav att bli väldigt dyra, vilket Kommunal faktiskt bekräftar i sin replik.

Kommunal har själva beräknat att det ökade finansieringsbehovet till följd av befolkningsutvecklingen och en ökning av bemanningen med 10 procent motsvarar en kommunalskattehöjning med 7 kronor (sannolikt avses till 2040). Kommunal avstår dock från att analysera vad en sådan skattehöjning skulle få för konsekvenser. Här kan Långtidsutredningen åberopas som bedömer att det på längre sikt inte är möjligt att kontinuerligt höja skattenivån i Sverige för att klara det offentliga åtagandet eftersom incitamenten till arbete och investeringar försämras.

Försämrade incitament till arbete och investeringar påverkar tillväxt och välstånd negativt. För att undvika detta är det viktigt att resurserna till välfärdstjänsterna används effektivt. Nationella bemanningskrav skulle motverka detta.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Svenskar överskattar välfärdsföretagens vinster

VÄLFÄRD ”Jag sade till min före detta klasskamrat Reepalu att om kommunerna bara blir bättre på att driva skola och omsorg så försvinner alla välfärdsföretagens vinster automatiskt.” Det är företagen Rune Anderssons motförslag till regeringens planer på att begränsa vinstuttag.
NYHET Publicerad:

"Reepalus hot enormt provocerande"

VÄLFÄRD Förslaget om ett vinsttak för välfärdsföretag är provocerande, anser Sara Löfgren, vd på To Care i Stockholm, som avblåste starten av en tredje vårdcentral när Reepalus förslag blev känt. Att begränsa redan små marginaler är ”förödande för branschen och demokratin”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Tydligt att få har förstått”

VINSTDEBATTEN På förskolan Verbala Stigar valde grundarna att informera personal och föräldrar om konsekvenserna för dem om förslaget om ett vinsttak skulle bli verklighet. ”Ingen hade förstått att vi faktiskt skulle behöva stänga”, säger Camilla Lindgren på företaget.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Tunga aktörer kritiserar Reepaluförslag

VÄLFÄRD Remisstiden för att svara på Reepaluutredningens förslag om ett vinsttak i välfärden gick ut för en vecka sedan. Intresset har varit rekordstort och alla spontana remissvar gjorde att Finansdepartementets servrar gick ner. Bland de starkt kritiska finns näringslivets tyngsta aktörer.
NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, skriver chefsjurist Anders Thorstensson.
NYHET Publicerad:

"Klart en privat förskola måste få gå med vinst”

VÄLFÄRD Reepalus förslag om en vinstbegränsning i välfärden är befängt, menar Stefan Leskinen, som har barn på Solberga Förskolor. Han anser det vara självklart att företagen behöver ekonomiskt utrymme för en buffert. "Ägarna tar stora risker. Det är klart att företagen måste ha all rätt i världen att göra vinst", säger han.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv avvisar Reepaluutredningens förslag

KOMMENTAR "Förslagen skulle återmonopolisera den svenska välfärden med stora negativa effekter för både brukare och skattebetalare". Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till Reepaluutredningen.
NYHET Publicerad:

Reepalu stoppar förskolans expansion

VÄLFÄRD Solberga Förskolor har 50 barn i kö och erbjuder de mest generösa öppettiderna i kommunen. Förhoppningen är att expandera med det lyckade konceptet, men hotet om en vinstbegränsning hänger som mörka moln på himlen. "Det vore mycket bättre om vi kunde använda den energin för att bygga ut och förbättra verksamheten", säger ägaren Maria-Pia Karlsson.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Specialistklinik fyller vårdgap

KOMPETENS Remeo startade för att avlasta intensivvården från patienter som har nått stabilt tillstånd men som inte är friska nog för en vanlig vårdavdelning. Idag fyra år senare har kliniken byggt upp en unik kompetens kring vård och rehabilitering av patienter med komplicerade andningsproblem.
NYHET Publicerad:

Trygg start ger bättre lärare

UTBILDNING I höst startar Tibble Gymnasium en traineeutbildning för nyutexaminerade lärare. Det ska göra att elever på skolan får möta nya lärare som är bättre förberedda och lugna i sin start. Vd:n Niklas Pålsson tror också att det på sikt höjer lärarnas status. 
NYHET Publicerad:

”Bryt tabut kring enkla jobb”

INTEGRATION Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Nej till bristfällig finansskatt

KOMMENTAR Krånglig och dyr att tillämpa, ökade kostnader för företag och hushåll samt lägre pensioner. Det är några negativa konsekvenser av den föreslagna finansskatten. Det skriver Marcus Forsman, skattejurist, i en kommentar till Svenskt Näringslivs remissvar.