Bemanningskrav hinder för effektivare välfärdstjänster

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Ett för stort fokus på personaltäthet och krav på en viss bemanning leder fel. Andra faktorer, som professionellt ledarskap och förmågan till innovation, är minst lika viktiga för kvaliteten på välfärdstjänsterna. Det skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor, i en replik till Kommunal på Svd Näringsliv debatt.

Anders Morin

Anders Morin, Svenskt Näringsliv, ansvarig för välfärdspolitik.

Kristina Mårtensson och Torbjörn Dalin från Kommunal skriver i en replik den 7 april på min artikel på SvD Näringsliv debatt att ”det är rimligt att se över möjligheten till att införa bemanningskrav inom vissa delar av välfärden”. Detta är en positionsförflyttning jämfört med tidigare ställningstaganden, där man fastslagit att det ska finnas fastslagna krav på bemanning/personaltäthet i välfärden. Denna positionsförflyttning är välkommen, men fortsättningen av repliken utgör ändå en argumentation för bemanningskrav. Kommunal medger dock att sådana krav skulle bli dyra att finansiera.

Mårtensson och Dahlin pekar på undersökningar som anger att många av Kommunals medlemmar inom äldreomsorgen upplever stress och oro i sitt arbete och menar att detta beror på en otillräcklig bemanning.

Svenskt Näringsliv menar inte att bemanningsfrågan är oviktig när det gäller möjligheter att leverera god kvalitet i välfärdstjänsterna och vi säger inte heller att alla utförarenheter i välfärden är adekvat bemannade. Men ett ensidigt fokus på personaltäthet liksom generella bemanningskrav leder helt fel. Andra faktorer är också viktiga, inte minst ett professionellt ledarskap, en förankrad värdegrund och förmågan att ta tillvara och utveckla tekniska och organisatoriska innovationer. Centralt inom vård och omsorg är också till exempel att bemanningsplanering och schemaläggning görs utifrån de reella behoven.

Ett exempel på förändrade arbetssätt och behovsanpassad planering är den jämförelse som nyligen gjorts mellan två äldreboenden i Östersund med likvärdiga förutsättningar, ett privat drivet och ett kommunalt. Där framkom att självkostnaden var 26 procent lägre på det privata boendet. Skillnaden berodde främst på att bemanningen på det privata boendet anpassades till skilda behov över dygnet, där behovet – och bemanningen – var störst morgon och kväll. Såväl medarbetarnöjdheten som kvaliteten var lika hög eller högre i det privata boendet. (NHG 2015)

En viktig utmaning framöver handlar om att bättre ta tillvara teknisk utveckling, inklusive IT-utveckling. Förbättrade IT-system för informationssökande och kommunikation kan inte bara leda förbättrad kvalitet i vården och omsorgen utan även till minskad tidsåtgång, vilket gör att arbetstiden kan användas bättre. Nyttjande av teknisk utveckling, som sensorer för att övervaka patienters och sköra äldres tillstånd, stöd till äldre som t ex påminner vid utebliven medicinering etc.kan avlasta personal och dessutom leda till större egenmakt för patienten/brukaren och säkrare vård och omsorg.

Om generella bemanningskrav skulle införas riskerar detta att leda till att ineffektiva arbetssätt konserveras och att möjligheten för patienter och brukare till ökad självständighet genom nyttjande av tekniska innovationer går om intet.

Dessutom riskerar sådana krav att bli väldigt dyra, vilket Kommunal faktiskt bekräftar i sin replik.

Kommunal har själva beräknat att det ökade finansieringsbehovet till följd av befolkningsutvecklingen och en ökning av bemanningen med 10 procent motsvarar en kommunalskattehöjning med 7 kronor (sannolikt avses till 2040). Kommunal avstår dock från att analysera vad en sådan skattehöjning skulle få för konsekvenser. Här kan Långtidsutredningen åberopas som bedömer att det på längre sikt inte är möjligt att kontinuerligt höja skattenivån i Sverige för att klara det offentliga åtagandet eftersom incitamenten till arbete och investeringar försämras.

Försämrade incitament till arbete och investeringar påverkar tillväxt och välstånd negativt. För att undvika detta är det viktigt att resurserna till välfärdstjänsterna används effektivt. Nationella bemanningskrav skulle motverka detta.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Larmet: Miljarder saknas i välfärden

VÄLFÄRD Välfärdssektorn står inför stora finansiella utmaningar de närmaste åren, visar beräkningar från Finansdepartementet. För att möta behoven krävs det att både offentliga och privata aktörer samarbetar och att skattepengarna används mer effektivt, menar representanter från näringslivet.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Pedagoghund får oroliga elever att slappna av

NYTÄNKANDE En dag i veckan följer pedagoghunden Stella med matte, specialpedagogen Marie Drugge, till jobbet på Klaragymnasiet i Karlstad. Med en hund i rummet blir samtalen med eleverna bättre – lugnare, roligare och bättre. ”En hund når fram på ett helt annat sätt”, säger Marie Drugge.
NYHET Publicerad:

På Villa Arelid är det gästerna som styr

VÄLFÄRD De som bor på korttidsboendet Villa Arelid kallas för gäster och här är det deras behov som styr. ”Vi är till för dem – de är inte till för oss. Det är vi som ska ge dem stöd i livet och då är det viktigt att ha rätt perspektiv”, säger grundaren Elisabeth Mila.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare vill samarbeta mer

HEMTJÄNST Bra hemtjänst handlar om personalens och ledningens inställning, anser Anette Andersson. När hon inte längre stod ut med kommunens tröghet och ineffektivitet startade hon hemtjänstföretaget Primula på Gotland. Nu brottas hon med synen på välfärdsföretagare.
NYHET Publicerad:

Mobilapp får fler elever att äta lunch

INNOVATION I VÄLFÄRDEN Sedan företaget Mitt Gastronomi inte längre lagar skolmat i blindo har svinnet halverats och kvaliteten på skolmaten ökat. Bakom succén finns en mobilapp där eleverna förbeställer sin lunch. Nu äter fler elever lunch och presterar därmed bättre i skolan.
NYHET Publicerad:

Humana: Vi har sparat nästan en miljard åt skattebetalarna 2017

VÄLFÄRDEN Närmare en miljard kronor räknar företaget Humana AB med att ha sparat skattebetalarna år 2017 genom att erbjuda bättre och billigare vård och omsorg i förhållande till offentliga alternativ. De stora besparingarna sker inom personlig assistans.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.