Bemanningskrav hinder för effektivare välfärdstjänster

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Ett för stort fokus på personaltäthet och krav på en viss bemanning leder fel. Andra faktorer, som professionellt ledarskap och förmågan till innovation, är minst lika viktiga för kvaliteten på välfärdstjänsterna. Det skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor, i en replik till Kommunal på Svd Näringsliv debatt.

Anders Morin

Anders Morin, Svenskt Näringsliv, ansvarig för välfärdspolitik.

Kristina Mårtensson och Torbjörn Dalin från Kommunal skriver i en replik den 7 april på min artikel på SvD Näringsliv debatt att ”det är rimligt att se över möjligheten till att införa bemanningskrav inom vissa delar av välfärden”. Detta är en positionsförflyttning jämfört med tidigare ställningstaganden, där man fastslagit att det ska finnas fastslagna krav på bemanning/personaltäthet i välfärden. Denna positionsförflyttning är välkommen, men fortsättningen av repliken utgör ändå en argumentation för bemanningskrav. Kommunal medger dock att sådana krav skulle bli dyra att finansiera.

Mårtensson och Dahlin pekar på undersökningar som anger att många av Kommunals medlemmar inom äldreomsorgen upplever stress och oro i sitt arbete och menar att detta beror på en otillräcklig bemanning.

Svenskt Näringsliv menar inte att bemanningsfrågan är oviktig när det gäller möjligheter att leverera god kvalitet i välfärdstjänsterna och vi säger inte heller att alla utförarenheter i välfärden är adekvat bemannade. Men ett ensidigt fokus på personaltäthet liksom generella bemanningskrav leder helt fel. Andra faktorer är också viktiga, inte minst ett professionellt ledarskap, en förankrad värdegrund och förmågan att ta tillvara och utveckla tekniska och organisatoriska innovationer. Centralt inom vård och omsorg är också till exempel att bemanningsplanering och schemaläggning görs utifrån de reella behoven.

Ett exempel på förändrade arbetssätt och behovsanpassad planering är den jämförelse som nyligen gjorts mellan två äldreboenden i Östersund med likvärdiga förutsättningar, ett privat drivet och ett kommunalt. Där framkom att självkostnaden var 26 procent lägre på det privata boendet. Skillnaden berodde främst på att bemanningen på det privata boendet anpassades till skilda behov över dygnet, där behovet – och bemanningen – var störst morgon och kväll. Såväl medarbetarnöjdheten som kvaliteten var lika hög eller högre i det privata boendet. (NHG 2015)

En viktig utmaning framöver handlar om att bättre ta tillvara teknisk utveckling, inklusive IT-utveckling. Förbättrade IT-system för informationssökande och kommunikation kan inte bara leda förbättrad kvalitet i vården och omsorgen utan även till minskad tidsåtgång, vilket gör att arbetstiden kan användas bättre. Nyttjande av teknisk utveckling, som sensorer för att övervaka patienters och sköra äldres tillstånd, stöd till äldre som t ex påminner vid utebliven medicinering etc.kan avlasta personal och dessutom leda till större egenmakt för patienten/brukaren och säkrare vård och omsorg.

Om generella bemanningskrav skulle införas riskerar detta att leda till att ineffektiva arbetssätt konserveras och att möjligheten för patienter och brukare till ökad självständighet genom nyttjande av tekniska innovationer går om intet.

Dessutom riskerar sådana krav att bli väldigt dyra, vilket Kommunal faktiskt bekräftar i sin replik.

Kommunal har själva beräknat att det ökade finansieringsbehovet till följd av befolkningsutvecklingen och en ökning av bemanningen med 10 procent motsvarar en kommunalskattehöjning med 7 kronor (sannolikt avses till 2040). Kommunal avstår dock från att analysera vad en sådan skattehöjning skulle få för konsekvenser. Här kan Långtidsutredningen åberopas som bedömer att det på längre sikt inte är möjligt att kontinuerligt höja skattenivån i Sverige för att klara det offentliga åtagandet eftersom incitamenten till arbete och investeringar försämras.

Försämrade incitament till arbete och investeringar påverkar tillväxt och välstånd negativt. För att undvika detta är det viktigt att resurserna till välfärdstjänsterna används effektivt. Nationella bemanningskrav skulle motverka detta.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Närhet ger nöjda assistanskunder

VÄLFÄRD Lyhördhet, flexibilitet och närhet till kunderna. Carina Funck startade ett eget företag för att få den assistans hon ville ha till sin son men inte hittade någonstans. Nu driver hon Wisby Assistans som är en av Gotlands största privata arbetsgivare.
NYHET Publicerad:

Digital manick avlastar vården

DIGITAL HÄLSA Långa väntetider och höga kostnader ökar behovet av effektivisering i vården. Som ett led i det har Coala Life utvecklat en manick för att göra ett enkelt EKG på sig själv och få resultatet i mobilen. Vid tecken på en hjärtsjukdom kan sjukvården koppla upp sig direkt och ta del av värdena.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

DEBATT I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen. Det skriver Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Stoppa regeringens nya upphandlingslag

KOMMENTAR Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Ändringarna är marginella i jämförelse med det tidigare förslaget som inte fick tillräckligt stöd. Den nya propån är förödande för konkurrensen och för seriösa företagare, skriver Carina Lindfelt och Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar, enligt jurist Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Minimera skadorna av Brexit

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv ser inget positivt med britternas utträde ur EU. En ny överenskommelse måste garantera goda handelsförbindelser mellan de två parterna. Ansvaret vilar tungt på politiker, att hitta konstruktiva lösningar, skriver vd Carola Lemne. 
NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Svenskar överskattar välfärdsföretagens vinster

VÄLFÄRD ”Jag sade till min före detta klasskamrat Reepalu att om kommunerna bara blir bättre på att driva skola och omsorg så försvinner alla välfärdsföretagens vinster automatiskt.” Det är företagen Rune Anderssons motförslag till regeringens planer på att begränsa vinstuttag.
NYHET Publicerad:

"Vinstdebatten är enormt provocerande"

VÄLFÄRD Förslaget om ett vinsttak för välfärdsföretag är provocerande, anser Sara Löfgren, vd på To Care i Stockholm, som avblåste starten av en tredje vårdcentral när Reepalus förslag blev känt. Att begränsa redan små marginaler är ”förödande för branschen och demokratin”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Tydligt att få har förstått”

VINSTDEBATTEN På förskolan Verbala Stigar valde grundarna att informera personal och föräldrar om konsekvenserna för dem om förslaget om ett vinsttak skulle bli verklighet. ”Ingen hade förstått att vi faktiskt skulle behöva stänga”, säger Camilla Lindgren på företaget.