Friskolor ger inte högre kostnader

NYHET Publicerad

Det finns inga belägg för att en hög andel friskolor driver upp totalkostnaderna för skolan. Det betonar Anders Morin på Svenskt Näringsliv i en kommentar till en artikel i Dagens Nyheter.

I tisdagens upplaga av Dagens Nyheter hävdas på nyhetsplats att några stadsdelar i Stockholm, som Kista och Skarpnäck, har höga kostnader för outnyttjade kommunala skollokaler när allt fler elever väljer friskolor. Det intryck läsaren får är att en hög andel friskolor driver upp de sammanlagda kostnaderna för skolan i en kommun eller i en stadsdel.

I SNS-rapport ”Den svenska skolan - effektiv och jämlik” (2003) har man undersökt om förändringen på kommunnivå i skolkostnaden från ett år (1992respektive 1995) till ett annat (2001) varierar med förändringen i friskoleandelen, och om höga skolkostnader därmed generellt sett skulle kunna förklaras av en hög friskoleandel. Något sådant statistiskt säkerställt samband har man inte funnit.

Det innebär alltså att något statistiskt samband mellan en hög friskoleandel och höga skolkostnader inte finns, påpekar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.

Det viktiga för hur kommunens skolkostnader utvecklas är därför hur pass effektiv kommunens ekonomiska styrning av skolverksamheten är, inte om friskoleandelen är hög eller inte, kommentar Anders Morin.

Av artikeln i DN framgår också att många elever föredrar friskolorna framför kommunala skolor inte minst på grund av att de bedömer att de då får en lugnare studiemiljö. Undersökningar som Svenskt Näringsliv låtit göra redovisar att elever i friskolor är mer nöjda med sin skola än elever i jämförbara kommunala skolor (Eureka 2001). Bland annat ansåg 62 % av friskoleleverna att skolan anpassar undervisningen till elevens behov och förutsättningar medan andelen i de kommunala skolorna var 28 %. Av ESO-rapporten ”Konkurrens bildar skola” (2001) framgår också att skolresultatet i kommunala skolor förbättras där det finns konkurrens från friskolor.

Det är dock viktigt att kommunen tillämpar en effektiv ekonomisk styrning av skolan, menar Anders Morin. Detta innebär bland annat att kommunala skolor som har en för stor ”kostym” i form av lokaler måste dra ner på dessa, till exempel genom att kommunen ser till att hyra ut eller säljer av outnyttjad kapacitet. Skolor som inte långsiktigt bär sina egna kostnader, till följd av att eleverna genom sina fria val väljer andra skolor, bör också läggas ner. I DN-artikeln framgår att Stockholms kommun har undvikit att lägga ner kommunala skolor trots att dessa skolor inte bär sig ekonomiskt och trots att många elever väljer bort dessa skolor.

Konsultföretaget Komrev har på uppdrag av Svenskt Näringsliv i en rapport (som finns på Komrevs hemsida) redovisat hur en kommun bör styra skolverksamheten för att få denna styrning effektiv. Där framgår att kommunerna bör ha ett resursfördelningssystem till de kommunala skolorna som är elevrelaterat och innebär att resurserna följer eleverna, att ansvar och befogenheter flyttas så långt ner som möjligt i organisationen så att det finns drivkrafter hos den enskilda skolan för att ständigt anpassa sin verksamhet till förändrade förutsättningar, och att överskottslokaler bör hyras ut eller säljas genom kommunledningens försorg.

Komrevs erfarenheter är också att det finns förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning av den kommunala skolan också i kommuner med en hög andel friskolor.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Idag den 21 juni har Europeiska rådet enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.