Friskolor ger inte högre kostnader

NYHET Publicerad

Det finns inga belägg för att en hög andel friskolor driver upp totalkostnaderna för skolan. Det betonar Anders Morin på Svenskt Näringsliv i en kommentar till en artikel i Dagens Nyheter.

I tisdagens upplaga av Dagens Nyheter hävdas på nyhetsplats att några stadsdelar i Stockholm, som Kista och Skarpnäck, har höga kostnader för outnyttjade kommunala skollokaler när allt fler elever väljer friskolor. Det intryck läsaren får är att en hög andel friskolor driver upp de sammanlagda kostnaderna för skolan i en kommun eller i en stadsdel.

I SNS-rapport "Den svenska skolan - effektiv och jämlik" (2003) har man undersökt om förändringen på kommunnivå i skolkostnaden från ett år (1992respektive 1995) till ett annat (2001) varierar med förändringen i friskoleandelen, och om höga skolkostnader därmed generellt sett skulle kunna förklaras av en hög friskoleandel. Något sådant statistiskt säkerställt samband har man inte funnit.

Det innebär alltså att något statistiskt samband mellan en hög friskoleandel och höga skolkostnader inte finns, påpekar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.

Det viktiga för hur kommunens skolkostnader utvecklas är därför hur pass effektiv kommunens ekonomiska styrning av skolverksamheten är, inte om friskoleandelen är hög eller inte, kommentar Anders Morin.

Av artikeln i DN framgår också att många elever föredrar friskolorna framför kommunala skolor inte minst på grund av att de bedömer att de då får en lugnare studiemiljö. Undersökningar som Svenskt Näringsliv låtit göra redovisar att elever i friskolor är mer nöjda med sin skola än elever i jämförbara kommunala skolor (Eureka 2001). Bland annat ansåg 62 % av friskoleleverna att skolan anpassar undervisningen till elevens behov och förutsättningar medan andelen i de kommunala skolorna var 28 %. Av ESO-rapporten "Konkurrens bildar skola" (2001) framgår också att skolresultatet i kommunala skolor förbättras där det finns konkurrens från friskolor.

Det är dock viktigt att kommunen tillämpar en effektiv ekonomisk styrning av skolan, menar Anders Morin. Detta innebär bland annat att kommunala skolor som har en för stor "kostym" i form av lokaler måste dra ner på dessa, till exempel genom att kommunen ser till att hyra ut eller säljer av outnyttjad kapacitet. Skolor som inte långsiktigt bär sina egna kostnader, till följd av att eleverna genom sina fria val väljer andra skolor, bör också läggas ner. I DN-artikeln framgår att Stockholms kommun har undvikit att lägga ner kommunala skolor trots att dessa skolor inte bär sig ekonomiskt och trots att många elever väljer bort dessa skolor.

Konsultföretaget Komrev har på uppdrag av Svenskt Näringsliv i en rapport (som finns på Komrevs hemsida) redovisat hur en kommun bör styra skolverksamheten för att få denna styrning effektiv. Där framgår att kommunerna bör ha ett resursfördelningssystem till de kommunala skolorna som är elevrelaterat och innebär att resurserna följer eleverna, att ansvar och befogenheter flyttas så långt ner som möjligt i organisationen så att det finns drivkrafter hos den enskilda skolan för att ständigt anpassa sin verksamhet till förändrade förutsättningar, och att överskottslokaler bör hyras ut eller säljas genom kommunledningens försorg.

Komrevs erfarenheter är också att det finns förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning av den kommunala skolan också i kommuner med en hög andel friskolor.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesprogrammen: Efterlängtat besked men mer behöver göras

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att det ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att leda till ökad, inte minskad, sjukfrånvaro. Regeringen bör dra tillbaka förslaget om en vårdskatt som alla förlorar på, skriver experterna Catharina Bäck och Richard Hellenius.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Migrationsverket bortser från praxis

KOMMENTAR I december kom två avgöranden från Migrationsöverdomstolen som innebär ny praxis för Migrationsverket. Nu uppmärksammas fall där Migrationsverket återkallar arbetstillstånd utan att ta hänsyn till denna praxis.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Fredrik Persson: "Ingvar Kamprad satte Sverige på världskartan"

KOMMENTAR "Det är svårt att överskatta Ingvar Kamprads bidrag till Sveriges välståndsutveckling", säger Fredrik Persson, Svenskt Näringslivs ordförande, i en kommentar till Ingvar Kamprads bortgång.
NYHET Publicerad:

Goda resultat för yrkeshögskolan

KOMMENTAR Satsningen på en utbyggd yrkeshögskolan ger positiva resultat. Hittills har 525 utbildningar beviljats i år, det högsta antalet någonsin. Konsekvensen är fler jobb och att företag lättare kan rekrytera efterfrågad kompetens, skriver skolexpert Helen Rönnholm.
NYHET Publicerad:

EU på kollisionskurs med den svenska modellen

KOMMENTAR Den svenska modellen hotas av EU-kommissionens nya förslag om en överstatlig centralstyrning av arbetsmarknadsfrågor. Det skulle drabba det svenska avtalsbaserade arbetsmarknadssystemet mycket hårt om EU-kommissionen kan gå in och detaljstyra. De svenska partierna måste sätta stopp för förslaget, skriver Niklas Beckman, arbetsrättsjurist.
NYHET Publicerad:

Nya sjukförsäkringsåtgärder når inte hela vägen fram

KOMMENTAR I sitt förslag på ny sjukförsäkring har regeringen förbisett att det behövs en bortre tidsgräns. Dessutom saknas besked om att man drar tillbaka förslaget om vårdskatt, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Minst 8 av 10 företag i skola och omsorg hotas av nedläggning

KOMMENTAR Regeringens lagförslag om vinstbegränsning i välfärden kommer att få drastiska konsekvenser. De förändringar som gjorts i lagförslaget jämfört med Reepalu-utredningens förslag ändrar inte detta, skriver Anders Morin ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Omställningsförmågan viktig för företagen

KOMMENTAR En förändring av LAS skulle inte påverka omställningsförsäkringarna som arbetsgivare och fack har utvecklat tillsammans. "Vi är måna om att bidra till att en bra verksamhet fortsatt bedrivs och utvecklas på detta område", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Gör det enklare för företagare att vara föräldralediga

KOMMENTAR Egenföretagare använder föräldraförsäkringen betydligt mindre än anställda, visar Riksrevisionens granskning. Osäkerheten kan innebära att människor inte vågar ta steget till företagande. Inte minst kan det påverka kvinnors ambitioner att starta eget, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Med stort budgetöverskott kommer reformansvar

KOMMENTAR

Att statsbudgeten visar stora överskott är naturligt givet högkonjunkturen. Det större manöverutrymmet bör användas förnuftigt och långsiktigt till reformer som ger varaktig tillväxt. Då krävs mod och styrka i finanspolitiken, skriver Torbjörn Halldin, nationalekonom.

NYHET Publicerad:

Elever i friskolor presterar bättre

KOMMENTAR En ny undersökning visar att friskolorna och dess elever visar på bättre resultat än i kommunala skolor. Bland annat känner eleverna i friskolor större studiero, och de är mer nöjda med delaktighet och inflytande. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera, skriver välfärdsexpert Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Märkligt att regeringen håller kvar vid vinstförbudet i omsorg och skola

KOMMENTAR Regeringen svänger och anser att mångfald, konkurrens och vinstsyftande företag, är bra för att stärka kvaliteten inom vården. Det framgår av en utredning. Anders Morin liknar det vid en intellektuell härdsmälta, att regeringen samtidigt håller fast vid vinstsyftets skadliga effekter inom omsorg och skola.
NYHET Publicerad:

Utredningen som kan leda till nya kompetensutvisningar

KOMMENTAR Regeringens utredning, som föreslår att mindre fel i anställningar inte ska behöva leda till utvisning av arbetskraftsinvandare, riskerar att slå fel. Risken är att förslaget istället leder till nya kompetensutvisningar om förslagen träder i kraft i dess nuvarande utformning. Det skriver Patrik Karlsson och Amelie Berg i en kommentar.