Gymnasieutredning med förbättringspotential

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I veckan presenterade gymnasieutredningen sina förslag kring förändringar och förbättringar av gymnasieskolan. Några av förslagen är efterlängtade och kan rätt hanterat ge eleverna bättre förutsättningar att rustas väl för framtiden. Andra förslag finns det stor förbättringspotential kring.

Johan Olsson

Johan Olsson

Det mest problematiska är nedprioriteringen av yrkesämnen på yrkesprogrammen. Något som riskerar att eleverna står sämre rustade för att skaffa sig sitt första jobb och utvecklas i sitt yrkesliv. Där behöver vi hitta en annan lösning än vad utredningen presenterar.

På grund av för snävt skrivna direktiv gavs utredningen aldrig chansen att på riktigt stärka yrkesprogrammen. Enligt direktiven skulle utredaren få in både den grundläggande högskolebehörigheten och ett estetiskt ämne inom de ordinarie 2500 poängen. Konsekvensen av detta är att yrkesämnen behöver prioriteras bort och att elevernas anställningsbarhet försämras. Utredaren har försökt att kompensera detta genom att öka antalet timmar på yrkesprogrammen, men tyvärr inte tillräckligt mycket. Högskolebehörigheten är viktig även för elever på yrkesprogram och vi ser positivt på att den ingår i samtliga program. Det får däremot inte ske på bekostnad av yrkesämnen och det ska vara möjligt för eleven att välja bort den. Bättre hade varit att rätten till grundläggande högskolebehörighet lagts ovanpå de nuvarande 2500 poängen och att antalet poäng på yrkesprogrammen utökades.

För yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft är branschers och arbetsgivares involvering och engagemang avgörande. Då krävs utbildningar som branscherna tror på. Redan idag görs ett stort arbete av branscherna med olika former av kvalitetssäkringar av utbildningar på grund av brister i den offentliga utbildningen. Mot den bakgrunden är det ännu viktigare att yrkesämnen inte prioriteras bort samt att Skolinspektionens granskningar och kvalitetssäkringar förbättras.

Det är positivt att utredningen landar i att gymnasiet inte ska vara obligatoriskt. En gymnasieutbildning är viktig och mycket kraft och energi ska läggas på att samtliga elever når en gymnasieexamen, men ett obligatoriskt gymnasium hade varit fel väg att gå. Det finns mycket att jobba med, för gymnasiet har stora utmaningar. En av de största är genomströmningen. Ca 35 procent av samtliga elever får inte gymnasieexamen inom tre år. Utredningens förslag om sammanhållna skoldagar, skärpta krav på undervisningstiden och ökat stöd till eleverna är bra. Fler elever från både högskoleförberedande- och yrkesprogram behöver ta examen snabbare än vad de gör idag.

Förslagen kring introduktionsprogrammen och nyanlända elever går också i rätt riktning. En större flexibilitet, tydligare rätt till helhetsstudier och ökade möjligheter för ett yrkesspår inom språkintroduktion är efterlängtat.

Det är mycket som ska rymmas i en gymnasieutbildning och det är många ämnen man skulle önska rymdes inom programmen. Men eftersom tiden är knapp så behöver det göras prioriteringar. En sådan prioritering bör vara att avstå från att införa ett estetiskt ämne på samtliga program. Det estetiska ämnet är viktigt, men anställningsbarhet och svenska, engelska och matte är viktigare. Framför allt är det olyckligt att det estetiska ämnet läggs in på bekostnad av gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet har potential att bli ett viktigt verktyg för att säkra alla gymnasieelevers anställningsbarhet och förberedelse för vidare studier.

Det behöver finnas en stor flexibilitet inom och mellan gymnasieprogrammen Med utredningens förslag om en yrkesutgång mot handel på ekonomiprogrammet tas steg mot ett mer flexibelt gymnasium vilket är önskvärt. Sannolikt kommer gymnasieutbildningarna i framtiden behöva vara mer olika inte bara vad gäller innehåll utan också vad gäller längd.

Förhoppningsvis ser regeringen till att remissförfarandet kommer igång inom kort. Det behöver säkerställas att långsiktiga blocköverskridande förbättringar av gymnasieskolan där anställningsbarhet och utvecklingspotential inte prioriteras bort snart är på plats.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.