Gymnasieutredning med förbättringspotential

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I veckan presenterade gymnasieutredningen sina förslag kring förändringar och förbättringar av gymnasieskolan. Några av förslagen är efterlängtade och kan rätt hanterat ge eleverna bättre förutsättningar att rustas väl för framtiden. Andra förslag finns det stor förbättringspotential kring.

Johan Olsson

Johan Olsson

Det mest problematiska är nedprioriteringen av yrkesämnen på yrkesprogrammen. Något som riskerar att eleverna står sämre rustade för att skaffa sig sitt första jobb och utvecklas i sitt yrkesliv. Där behöver vi hitta en annan lösning än vad utredningen presenterar.

På grund av för snävt skrivna direktiv gavs utredningen aldrig chansen att på riktigt stärka yrkesprogrammen. Enligt direktiven skulle utredaren få in både den grundläggande högskolebehörigheten och ett estetiskt ämne inom de ordinarie 2500 poängen. Konsekvensen av detta är att yrkesämnen behöver prioriteras bort och att elevernas anställningsbarhet försämras. Utredaren har försökt att kompensera detta genom att öka antalet timmar på yrkesprogrammen, men tyvärr inte tillräckligt mycket. Högskolebehörigheten är viktig även för elever på yrkesprogram och vi ser positivt på att den ingår i samtliga program. Det får däremot inte ske på bekostnad av yrkesämnen och det ska vara möjligt för eleven att välja bort den. Bättre hade varit att rätten till grundläggande högskolebehörighet lagts ovanpå de nuvarande 2500 poängen och att antalet poäng på yrkesprogrammen utökades.

För yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft är branschers och arbetsgivares involvering och engagemang avgörande. Då krävs utbildningar som branscherna tror på. Redan idag görs ett stort arbete av branscherna med olika former av kvalitetssäkringar av utbildningar på grund av brister i den offentliga utbildningen. Mot den bakgrunden är det ännu viktigare att yrkesämnen inte prioriteras bort samt att Skolinspektionens granskningar och kvalitetssäkringar förbättras.

Det är positivt att utredningen landar i att gymnasiet inte ska vara obligatoriskt. En gymnasieutbildning är viktig och mycket kraft och energi ska läggas på att samtliga elever når en gymnasieexamen, men ett obligatoriskt gymnasium hade varit fel väg att gå. Det finns mycket att jobba med, för gymnasiet har stora utmaningar. En av de största är genomströmningen. Ca 35 procent av samtliga elever får inte gymnasieexamen inom tre år. Utredningens förslag om sammanhållna skoldagar, skärpta krav på undervisningstiden och ökat stöd till eleverna är bra. Fler elever från både högskoleförberedande- och yrkesprogram behöver ta examen snabbare än vad de gör idag.

Förslagen kring introduktionsprogrammen och nyanlända elever går också i rätt riktning. En större flexibilitet, tydligare rätt till helhetsstudier och ökade möjligheter för ett yrkesspår inom språkintroduktion är efterlängtat.

Det är mycket som ska rymmas i en gymnasieutbildning och det är många ämnen man skulle önska rymdes inom programmen. Men eftersom tiden är knapp så behöver det göras prioriteringar. En sådan prioritering bör vara att avstå från att införa ett estetiskt ämne på samtliga program. Det estetiska ämnet är viktigt, men anställningsbarhet och svenska, engelska och matte är viktigare. Framför allt är det olyckligt att det estetiska ämnet läggs in på bekostnad av gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet har potential att bli ett viktigt verktyg för att säkra alla gymnasieelevers anställningsbarhet och förberedelse för vidare studier.

Det behöver finnas en stor flexibilitet inom och mellan gymnasieprogrammen Med utredningens förslag om en yrkesutgång mot handel på ekonomiprogrammet tas steg mot ett mer flexibelt gymnasium vilket är önskvärt. Sannolikt kommer gymnasieutbildningarna i framtiden behöva vara mer olika inte bara vad gäller innehåll utan också vad gäller längd.

Förhoppningsvis ser regeringen till att remissförfarandet kommer igång inom kort. Det behöver säkerställas att långsiktiga blocköverskridande förbättringar av gymnasieskolan där anställningsbarhet och utvecklingspotential inte prioriteras bort snart är på plats.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Äntligen förbättrat försäkringsskydd för företagare

KOMMENTAR Regeringen lägger nu en proposition om förbättrat och förenklat försäkringsskydd för företagare. Det är en efterlängtad och angelägen reform för Sveriges företagare, som gör det lättare att starta och driva företag, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

EU går mot ökad protektionism

KOMMENTAR EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd har kommit fram till en preliminär uppgörelse kring det så kallade utstationeringsdirektivet. De närmare detaljerna i uppgörelsen är inte kända ännu, men ska bland annat inkludera en maximal längd för utstationering om 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Vidare återupprepas slagordet lika lön för lika arbete på samma arbetsplats av både svenska och europeiska politiker.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att leda till ökad, inte minskad, sjukfrånvaro. Regeringen bör dra tillbaka förslaget om en vårdskatt som alla förlorar på, skriver experterna Catharina Bäck och Richard Hellenius.