Gymnasieutredning med förbättringspotential

Det mest problematiska är nedprioriteringen av yrkesämnen på yrkesprogrammen. Något som riskerar att eleverna står sämre rustade för att skaffa sig sitt första jobb och utvecklas i sitt yrkesliv. Där behöver vi hitta en annan lösning än vad utredningen presenterar.

På grund av för snävt skrivna direktiv gavs utredningen aldrig chansen att på riktigt stärka yrkesprogrammen. Enligt direktiven skulle utredaren få in både den grundläggande högskolebehörigheten och ett estetiskt ämne inom de ordinarie 2500 poängen. Konsekvensen av detta är att yrkesämnen behöver prioriteras bort och att elevernas anställningsbarhet försämras. Utredaren har försökt att kompensera detta genom att öka antalet timmar på yrkesprogrammen, men tyvärr inte tillräckligt mycket. Högskolebehörigheten är viktig även för elever på yrkesprogram och vi ser positivt på att den ingår i samtliga program. Det får däremot inte ske på bekostnad av yrkesämnen och det ska vara möjligt för eleven att välja bort den. Bättre hade varit att rätten till grundläggande högskolebehörighet lagts ovanpå de nuvarande 2500 poängen och att antalet poäng på yrkesprogrammen utökades.

För yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft är branschers och arbetsgivares involvering och engagemang avgörande. Då krävs utbildningar som branscherna tror på. Redan idag görs ett stort arbete av branscherna med olika former av kvalitetssäkringar av utbildningar på grund av brister i den offentliga utbildningen. Mot den bakgrunden är det ännu viktigare att yrkesämnen inte prioriteras bort samt att Skolinspektionens granskningar och kvalitetssäkringar förbättras.

Det är positivt att utredningen landar i att gymnasiet inte ska vara obligatoriskt. En gymnasieutbildning är viktig och mycket kraft och energi ska läggas på att samtliga elever når en gymnasieexamen, men ett obligatoriskt gymnasium hade varit fel väg att gå. Det finns mycket att jobba med, för gymnasiet har stora utmaningar. En av de största är genomströmningen. Ca 35 procent av samtliga elever får inte gymnasieexamen inom tre år. Utredningens förslag om sammanhållna skoldagar, skärpta krav på undervisningstiden och ökat stöd till eleverna är bra. Fler elever från både högskoleförberedande- och yrkesprogram behöver ta examen snabbare än vad de gör idag.

Förslagen kring introduktionsprogrammen och nyanlända elever går också i rätt riktning. En större flexibilitet, tydligare rätt till helhetsstudier och ökade möjligheter för ett yrkesspår inom språkintroduktion är efterlängtat.

Det är mycket som ska rymmas i en gymnasieutbildning och det är många ämnen man skulle önska rymdes inom programmen. Men eftersom tiden är knapp så behöver det göras prioriteringar. En sådan prioritering bör vara att avstå från att införa ett estetiskt ämne på samtliga program. Det estetiska ämnet är viktigt, men anställningsbarhet och svenska, engelska och matte är viktigare. Framför allt är det olyckligt att det estetiska ämnet läggs in på bekostnad av gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet har potential att bli ett viktigt verktyg för att säkra alla gymnasieelevers anställningsbarhet och förberedelse för vidare studier.

Det behöver finnas en stor flexibilitet inom och mellan gymnasieprogrammen Med utredningens förslag om en yrkesutgång mot handel på ekonomiprogrammet tas steg mot ett mer flexibelt gymnasium vilket är önskvärt. Sannolikt kommer gymnasieutbildningarna i framtiden behöva vara mer olika inte bara vad gäller innehåll utan också vad gäller längd.

Förhoppningsvis ser regeringen till att remissförfarandet kommer igång inom kort. Det behöver säkerställas att långsiktiga blocköverskridande förbättringar av gymnasieskolan där anställningsbarhet och utvecklingspotential inte prioriteras bort snart är på plats.