Jämställdhetsfrågorna tacklas på fel sätt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Jämställdhetsdelegationens slutbetänkande tar sig an några av de viktiga  jämställdhetsfrågorna på fel sätt. Jag delar vare sig slutsatserna i utformningen av föräldraförsäkringen eller hur löneskillnaden mellan kvinnor och män ska lösas, skriver Christer Ågren, vice vd.

Jag har under flera år deltagit i JA-delegationen arbete med uppdraget att öka kunskap, stimulera debatt och lämna förslag på insatser för ökad jämställdhet i arbetslivet. Det har på många sätt varit ett värdefullt arbete med intressanta möten med till exempel forskare och diskussioner inom delegationen. Inte minst har det varit intressant att få bryta sina egna kunskaper och perspektiv mot människor med andra utgångspunkter och erfarenheter än vad jag har. 

Några reflektioner som jag har är alltså att arbetet varit lärorikt och att mycket intressant lyfts fram i delegationens arbete. Samtidigt har jag saknat ett perspektiv på hur jämställdheten i Sverige är relativt andra länder. Att EU under delegations arbete utser Sverige till Europas mest jämställda land kom till exempel inte upp i delegationens arbete. En annan intressant iakttagelse är att många av aktörerna vill ge en bild av att inget har hänt eller händer med jämställdheten i Sverige. Alla har inte det synsättet, men förvånansvärt många. Det är en sak att man kan vara missnöjd med att vi inte kommit längre, men att hävda att inget hänt och händer på för jämställdheten viktiga områden är inte riktigt hederligt. 

Denna vecka läggs delegationens slutbetänkande. Två områden kommer att få särskild uppmärksamhet; utformningen av föräldraförsäkringen och den kollektiva löneskillnaden mellan kvinnor och män. I båda dessa två frågor har jag en annan uppfattning än utredningen.

Beträffande jämställda löner är min och Svensk Näringslivs uppfattning självklart att löner ska sättas utifrån könsneutrala kriterier och bedömningar. Den kvinna och den man som uppfyller kriterierna på samma sätt, allt annat lika, ska ha samma lön. Jämställda löner kräver däremot inte att kvinnor och män har samma genomsnittliga lönenivå. Olika arbetstider, yrken och karriärer är sakliga förklaringar. Man måste skilja på det individuella och det kollektiva perspektivet.

Den svenska modellen innebär att lönebildningen sker i partssystemet genom förhandlingar, utan statlig eller politisk inblandning. Lönen för en individ påverkas av en mängd olika faktorer. Tillgång och efterfrågan på personens kompetens, löneläget på den lokala arbetsmarknaden och den individuella prestationen påverkar. Dessutom påverkas lönerna av var på arbetsmarknaden jobben finns. Historiskt har skattefinansierade verksamheter ofta haft lägre löner än affärsmässigt drivna. Och lönsamma företag har kunnat erbjuda bättre villkor än företag med låg lönsamhet. På denna komplexa arbetsmarknad är drygt 80 procent av de som arbetar inom kommunal sektor kvinnor. Inom näringslivet är andelen kvinnor nästan 40 procent.

I delegationens betänkande presenteras ett synsätt på lönebildning. Den bygger på en arbetsvärdering som gjorts för hela arbetsmarknaden och är som alla värderingar subjektiv. Lönerna för kvinnodominerade yrken i offentlig sektor jämförs sedan med manligt dominerade yrken i privat sektor. I modellen beaktas enbart lön. Ingen hänsyn tas till att man i offentlig sektor uppenbart prioriterat annorlunda än i privat sektor. Lönestrukturen är mer sammanpressad vilket missgynnar mer kvalificerade yrken och gynnar enklare arbeten. Inga andra arbetsvillkor har värderas eller beaktats såsom att risken för att bli uppsagd 2014 var en tjugondel av risken i privat sektor eller att 2/3 tredjedelar av Kommunals anställda har 6-7 dagars längre semester än i privat sektor. Inte heller beaktas att en heltid kan motsvara olika antal arbetade timmar.

Modellen vilar på synsättet att många löner på den svenska arbetsmarknaden är ”fel” och därför ska korrigeras. Män i privat sektor har för höga löner och kvinnor i offentlig sektor har för låga löner. En korrigering ska göras genom en höjning av arbetsgivaravgiften och en ”flytt” av ett löneutrymme på 65 miljarder från privat till offentlig sektor. Delegationens tankar är ett uttryck för statlig lönepolitik i sin värsta form och ett frontalangrepp på den svenska modellen, något som jag inte kan ställa mig bakom.

Företagen kommer att fortsätta sitt arbete för att tillvarata kvinnors och mäns kompetens så verksamheterna kan möta den hårda konkurrens näringslivet verkar inom. Vi kommer att jobba vidare med lönebildningen, arbetsorganisation, rekrytering och karriärutveckling med fokus på individens kompetens och prestation och inte på kön. Utredningens tankar om lönebildningen kommer säkert att avfärdas av många. Men några kommer att använda den i sin argumentation för egna intressen. Det kommer inte att underlätta förhandlingarna i den kommande avtalsrörelsen 2016.  

Kvinnor är mer välutbildade och klarar sig bättre i skolan än män. För näringslivet är det viktigt att deras kompetens och kunskap kommer företagen till nytta. Ju mer de kan fokusera på arbetet ju bättre för företagen. Därför är det bra om valen i familjen inte är så könsbundna som de är idag. Ju mer föräldrar beslutar om hur man fördelar föräldraledighet och ansvar för familj och barn också utifrån respektive individs arbete och karriär och mindre förutbestämt utifrån kön, desto bättre. Det förbättrar företagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Dessutom kommer arbetslivet bli mer jämställt, vi får fler kvinnliga chefer och ledare och en mindre könsuppdelad arbetsmarknad. Den utvecklingen pågår för fullt. Det ser vi i Svenskt Näringslivs statistik men också i den övergripande statistiken för hela arbetsmarknaden. På kollektiv nivå blir förändringarna långsamma men inom enskilda branscher och företag går utvecklingen fort. 

De beslut vi fattar om arbetsfördelningen i familjen påverkar karriär och lön. Därför lyfter många betydelsen av föräldraförsäkringens utformning. Delegationen föreslår en tredelning; 5 månader för respektive förälder och 4 månader som kan fördelas fritt mellan föräldrarna. Jag har inte ställt mig bakom det förslaget. Anledningen är att jag inte anser att fördelning av föräldraledigheten ska styras av politiska beslut, utan utifrån varje familjs egna val. Val som behöver göras mer medvetna avseende hur det påverkar karriär, löneutveckling och pension. Jag är övertygad om att en större medvetenhet bidrar till en hållbar och varaktig samhällsförändring genom att normer och värderingar förändras i grunden och inte genom politiska direktiv. Den ståndpunkten delas av en betydande majoritet av företagen inom Svenskt Näringsliv.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.