Konkurrenskraften förbisedd i EUs energi- och klimatpaket

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Idag har EU-kommissionen presenterat ett digert paket med bland annat förslag till energi- och klimatpolitik till 2030, förslag till initiativ på det näringspolitiska området med tillsammans med analyser kring konkurrenskraft och energipriser. Grunden i EUs energi och klimatpolitik är bra, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig energi- och klimat.

De tre hörnpelarna; konkurrenskraft, leveranssäkerhet och miljö/klimat är kloka och viktiga. I diskussionen som kommer att följa på EU-kommissionens förslag idag är det viktigt att fundera på vilka lärdomar vi kan dra av den nuvarande politiken.

Den nuvarande energi- och klimatpolitiken till 2020 mejslades fram och beslutades i mitten av 2000-talet. Då var det högkonjunktur och det fanns tro på att ett globalt klimatavtal skulle komma fram i Köpenhamn 2009. Detta var också före den energirevolution som nu sker med okonventionell olja och gas i USA, som får återverkningar i hela världen. Internationella energibyrån, IEA, pekar i senaste World Energy Outlook på att EU går mot att för lång tid framöver ha en konkurrensnackdel gentemot USA när det gäller energipriser, vilket även EU-kommissionen pekar på i sitt underlag. Detta är oroande.

En viktig lärdom är att balansen i politiken kommit att bli alltför skev. De tre mål som ställdes upp 2007 – för klimat, förnybart och energieffektivisering – relaterar i största utsträckning till miljö/klimat. Konkurrenskraft och leveranssäkerhet har kommit i andra hand.

EU är fortfarande relativt ensamt om att sätta ett pris på koldioxid vilket, inte minst genom utsläppshandelns påverkan på elpriserna, skapar en konkurrensnackdel för industrin i EU.

Subventioner till förnybart har blivit en börda för statskassor och konsumenterer. Samma subventioner drar dessutom undan marknadsförutsättningar för mer kostnadseffektiva investeringar och elmarknadens aktörer har svårt att klara lönsamheten i befintliga elproducerande kraftverk. En ”lose-lose” situation har skapats för alla utom dem som drar nytta av subventionerna. Vi ser också exempel där leveranssäkerheten äventyras genom att stora volymer icke-styrbar elproduktion subventioneras in i systemet – och problemet kommer att öka med ökande andel. Detta föranleder nu nationella åtgärder i form av exempelvis kapacitetsmarknader, vilket är tvärt emot intentionen om en enhetlig inre energimarknad.

Svenskt Näringsliv anser att av de idag befintliga målen bör EU endast ha kvar målet för klimat. Klimatet är den övergripande mest prioriterade frågan, som bör nås på det mest kostnadseffektiva sättet. För tydlighetens skull; förnybar energi är, liksom energieffektivisering, även fortsatt viktiga medel för att klara klimatomställningen. Erfarenheterna från 2020-målen avskräcker dock där utformningen av dessa mål skapat frågetecken, suboptimeringar och problem snarare än långsiktigt hållbara lösningar.

EU behöver skifta fokus till de två övriga pelarna i energi- och klimatpolitiken – konkurrenskraft och leveranssäkerhet. Mål behövs även för dessa områden. På så sätt skulle en balanserad energipolitik skapas, som har förutsättning att leverera den långsiktigt hållbara lösning som förväntas.

Frågan är om det paket som lagts fram idag bidrar till att förbättra situationen? I förslaget vill EU-kommissionen se ett bindande mål om minskade klimatutsläpp med 40 procent till 2030, och även ett på EU-nivå bindande mål för förnybar energi på 27 procent. Inget nytt mål för energieffektivisering föreslås. Mål för konkurrenskraft och leveranssäkerhet saknas.

Det saknas en tydlig övergripande strategi för hur konkurrenskraft och leveranssäkerhet ska säkerställas inom ramen för energipolitiken. Att trots allt sätta mål för förnybart riskerar bli dyrt och ineffektivt. De högre energikostnaderna i EU är något som måste ha högsta prioritet och hanteras på ett samlat och klokt sätt. Annars riskeras att delar av den industri, som står för en fjärdedel av alla arbetstillfällen i EU, drivs mot att successivt lämna EU. Det vore en allvarlig utveckling för EU, en utveckling som vi inte vill se.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

KOMMENTAR Nya regler för verksamheter som påverkar vatten ger garantier för att samhällsutveckling och vattenkraft, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta, skriver jurist Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Äntligen förbättrat försäkringsskydd för företagare

KOMMENTAR Regeringen lägger nu en proposition om förbättrat och förenklat försäkringsskydd för företagare. Det är en efterlängtad och angelägen reform för Sveriges företagare, som gör det lättare att starta och driva företag, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

EU går mot ökad protektionism

KOMMENTAR EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd har kommit fram till en preliminär uppgörelse kring det så kallade utstationeringsdirektivet. De närmare detaljerna i uppgörelsen är inte kända ännu, men ska bland annat inkludera en maximal längd för utstationering om 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Vidare återupprepas slagordet lika lön för lika arbete på samma arbetsplats av både svenska och europeiska politiker.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att leda till ökad, inte minskad, sjukfrånvaro. Regeringen bör dra tillbaka förslaget om en vårdskatt som alla förlorar på, skriver experterna Catharina Bäck och Richard Hellenius.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.