Låt inte EU besluta om skogen och kärnkraften

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Ett EU-beslut om mål för Sveriges andel förnybar energi är ett kraftigt ingrepp i Sveriges självbestämmande över vår energipolitik och hur vi förvaltar våra råvaror. Är det verkligen ett beslut vi vill lämna över till andra, undrar Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Maria Sunér Fleming, Almedalen 2013

Maria Sunér, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Foto: SÖREN ANDERSSON

20-21 mars åker Fredrik Reinfeldt till Bryssel för att tillsammans med övriga stats- och regeringschefer diskutera en ny energi- och klimatpolitik till 2030. För många länder är de ökande energikostnaderna oroande eftersom de påverkar konkurrenskraften negativt. Agendan för mötet domineras dock av utvecklingen i Ukraina, men även detta har stor inverkan på EUs energipolitik. Frågor om försörjningstrygghet och Europas beroende av gasleveranser från Ryssland har med all önskvärd tydlighet accentuerat energifrågan.

Den svenska positionen kring EUs energi- och klimatmål till 2030 som Fredrik Reinfeldt har med sig är i mångt och mycket väl avvägd. Regeringen stödjer ett tydliggörande av att klimatmålet är prioriterat och att mål för förnybar energi endast bör sättas på EU-nivå. Man stödjer likaså att det ställs upp indikatorer för konkurrenskraft och leveranssäkerhet, vilket är ett första steg mot en mer balanserad politik.

Många aktörer har dock en annan syn och försöker övertrumfa varandra i klimatets namn. ”Tre mål måste självklart vara bättre en ett”, säger vissa och anser att bindande nationella mål bör sättas även för förnybar energi och energieffektivisering. ”Högre procentsatser och fler mål ger fler jobb”, enligt andra. Det som i samtliga fall saknas är en trovärdig analys av konsekvenserna.

S saknar analys

Att tydliggöra att konkurrenskraft och klimat är prioriterat, och att minskade klimatutsläpp ska ske så kostnadseffektivt som möjligt, borde vara självklart i ett läge där europeiska energikostnader har en stigande kurva. Detta till skillnad från exempelvis USA där energikostnaderna sjunker tack vare skiffergasen. EU-kommissionen har i en analys av energipriserna konstaterat att politiken är en av de faktorer som ökar kostnaderna inom EU.

Såväl Socialdemokraterna som LO har krävt att Sverige ska verka för ett högre mål för förnybar energi, nedbrutet i ett bindande mål för Sverige. Socialdemokraterna anser att ett sådant mål bör vara 40 procent. Men vilken analys ligger bakom Socialdemokraternas och LOs ställningstagande om högre målsättningar just för förnybar energi? Vad skulle det innebära för Sverige?

När EU antog det nuvarande målet för förnybar energi (20 procent totalt) till 2020 fördelades detta bland medlemsstaterna och Sveriges skulle nå 49 procent. Att som vissa föreslår anta ett mål på 40 procent förnybar energi för EU skulle innebära ett nytt mål för Sverige. EU-kommissionens konsekvensanalys visar att redan med ett mål på 35 procent för hela EU skulle Sveriges nå 70 procent förnybart. Analysen visar dock inte hur det skulle det gå till i Sverige.

Kraftigt ingrepp

Svenskt Näringsliv har gjort en översiktlig bedömning vad ett något lägre mål på 65 procent skulle kunna innebära för Sverige. Genom att fundera över utvecklingen för olika energislag, där vi bland annat har antagit halverad oljeanvändning, ökad biobränsleanvändning och kraftigt utbyggd vindkraft, drar vi slutsatsen att redan ett mål på 65 procent medför att Sverige forcera en stängning av kärnkraft för att nå målet – en kraftkälla utan koldioxidutsläpp, men som inte är förnybar. Endast ett fåtal av dagens tio reaktorer skulle ”rymmas” i energimixen. Det är svårt att se att utfasning av väl fungerande koldioxidfri elproduktion skulle vara kostnadseffektiv klimatpolitik.

Ett alternativt scenario är att behålla kärnkraften, men ännu kraftigare fasa ut oljan, framförallt i transportsektorn, och istället öka biobränsleanvändningen ännu mer. Detta skapar ett starkt tryck på att vår skogsråvara ska användas för energiändamål. Skogsråvara som redan idag används för att producera förnybara produkter och som genererar exportintäkter.

Ett EU-beslut om mål för Sveriges andel förnybar energi är ett kraftigt ingrepp i Sveriges självbestämmande över vår energipolitik över hur vi förvaltar våra råvaror. Är det verkligen ett beslut vi vill lämna över till andra?

Och hur var det med de positiva arbetsmarknadseffekterna? EU-kommissionens konsekvensanalys visar att det ökande antal jobb som vissa politiker baserar sin argumentation på är mycket små, i termer av långt under 1 procent av arbetsstyrkan i EU. I flera av de analyserade scenarierna är nettoeffekten negativ. För att få dessa små, positiva effekter görs antagandet att alla koldioxidutsläpp har ett pris (skatt eller utsläppsrätter) som ger staten intäkter och att dessa intäkter går tillbaka till näringslivet i form av sänkta arbetskraftskostnader. Idag har knappt hälften av alla koldioxidutsläpp i EU en kostnad, och EU har ingen rådighet över hur dessa intäkter i så fall skulle användas. Det är med andra ord en skakig grund för påståendet att fler och hårdare mål skulle ge fler jobb och för svensk del har ingen detaljerad analys gjorts.

Men det är inte enbart Socialdemokraterna och LO som brister i analys i strävan efter att framstå som ambitiösa. Folkpartiets EU-parlamentariker röstade för ett bindande mål för förnybar energi på 40 procent, nedbrutet i nationella åtaganden. Detta är minst sagt förvånande givet att de på hemmaplan är starka förespråkare för förnyad kärnkraft i Sverige.

De beslut som nu ska tas om energipolitiken i EU kan tyckas avlägsna och ofarliga, men får i verkligheten stor betydelse för Sverige. Ett minimikrav som bör ställas både på våra nationella och våra EU-baserade politiker är att sluta ägna sig åt symbolpolitik och taktik och istället sätta sig in i, och ta ansvar för, konsekvenserna.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesprogrammen: Efterlängtat besked men mer behöver göras

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att det ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att leda till ökad, inte minskad, sjukfrånvaro. Regeringen bör dra tillbaka förslaget om en vårdskatt som alla förlorar på, skriver experterna Catharina Bäck och Richard Hellenius.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Migrationsverket bortser från praxis

KOMMENTAR I december kom två avgöranden från Migrationsöverdomstolen som innebär ny praxis för Migrationsverket. Nu uppmärksammas fall där Migrationsverket återkallar arbetstillstånd utan att ta hänsyn till denna praxis.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Fredrik Persson: "Ingvar Kamprad satte Sverige på världskartan"

KOMMENTAR "Det är svårt att överskatta Ingvar Kamprads bidrag till Sveriges välståndsutveckling", säger Fredrik Persson, Svenskt Näringslivs ordförande, i en kommentar till Ingvar Kamprads bortgång.
NYHET Publicerad:

Goda resultat för yrkeshögskolan

KOMMENTAR Satsningen på en utbyggd yrkeshögskolan ger positiva resultat. Hittills har 525 utbildningar beviljats i år, det högsta antalet någonsin. Konsekvensen är fler jobb och att företag lättare kan rekrytera efterfrågad kompetens, skriver skolexpert Helen Rönnholm.
NYHET Publicerad:

EU på kollisionskurs med den svenska modellen

KOMMENTAR Den svenska modellen hotas av EU-kommissionens nya förslag om en överstatlig centralstyrning av arbetsmarknadsfrågor. Det skulle drabba det svenska avtalsbaserade arbetsmarknadssystemet mycket hårt om EU-kommissionen kan gå in och detaljstyra. De svenska partierna måste sätta stopp för förslaget, skriver Niklas Beckman, arbetsrättsjurist.
NYHET Publicerad:

Nya sjukförsäkringsåtgärder når inte hela vägen fram

KOMMENTAR I sitt förslag på ny sjukförsäkring har regeringen förbisett att det behövs en bortre tidsgräns. Dessutom saknas besked om att man drar tillbaka förslaget om vårdskatt, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Minst 8 av 10 företag i skola och omsorg hotas av nedläggning

KOMMENTAR Regeringens lagförslag om vinstbegränsning i välfärden kommer att få drastiska konsekvenser. De förändringar som gjorts i lagförslaget jämfört med Reepalu-utredningens förslag ändrar inte detta, skriver Anders Morin ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Omställningsförmågan viktig för företagen

KOMMENTAR En förändring av LAS skulle inte påverka omställningsförsäkringarna som arbetsgivare och fack har utvecklat tillsammans. "Vi är måna om att bidra till att en bra verksamhet fortsatt bedrivs och utvecklas på detta område", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Gör det enklare för företagare att vara föräldralediga

KOMMENTAR Egenföretagare använder föräldraförsäkringen betydligt mindre än anställda, visar Riksrevisionens granskning. Osäkerheten kan innebära att människor inte vågar ta steget till företagande. Inte minst kan det påverka kvinnors ambitioner att starta eget, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Med stort budgetöverskott kommer reformansvar

KOMMENTAR

Att statsbudgeten visar stora överskott är naturligt givet högkonjunkturen. Det större manöverutrymmet bör användas förnuftigt och långsiktigt till reformer som ger varaktig tillväxt. Då krävs mod och styrka i finanspolitiken, skriver Torbjörn Halldin, nationalekonom.

NYHET Publicerad:

Elever i friskolor presterar bättre

KOMMENTAR En ny undersökning visar att friskolorna och dess elever visar på bättre resultat än i kommunala skolor. Bland annat känner eleverna i friskolor större studiero, och de är mer nöjda med delaktighet och inflytande. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera, skriver välfärdsexpert Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Märkligt att regeringen håller kvar vid vinstförbudet i omsorg och skola

KOMMENTAR Regeringen svänger och anser att mångfald, konkurrens och vinstsyftande företag, är bra för att stärka kvaliteten inom vården. Det framgår av en utredning. Anders Morin liknar det vid en intellektuell härdsmälta, att regeringen samtidigt håller fast vid vinstsyftets skadliga effekter inom omsorg och skola.
NYHET Publicerad:

Utredningen som kan leda till nya kompetensutvisningar

KOMMENTAR Regeringens utredning, som föreslår att mindre fel i anställningar inte ska behöva leda till utvisning av arbetskraftsinvandare, riskerar att slå fel. Risken är att förslaget istället leder till nya kompetensutvisningar om förslagen träder i kraft i dess nuvarande utformning. Det skriver Patrik Karlsson och Amelie Berg i en kommentar.