Låt inte EU besluta om skogen och kärnkraften

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Ett EU-beslut om mål för Sveriges andel förnybar energi är ett kraftigt ingrepp i Sveriges självbestämmande över vår energipolitik och hur vi förvaltar våra råvaror. Är det verkligen ett beslut vi vill lämna över till andra, undrar Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Maria Sunér Fleming, Almedalen 2013

Maria Sunér, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Foto: SÖREN ANDERSSON

20-21 mars åker Fredrik Reinfeldt till Bryssel för att tillsammans med övriga stats- och regeringschefer diskutera en ny energi- och klimatpolitik till 2030. För många länder är de ökande energikostnaderna oroande eftersom de påverkar konkurrenskraften negativt. Agendan för mötet domineras dock av utvecklingen i Ukraina, men även detta har stor inverkan på EUs energipolitik. Frågor om försörjningstrygghet och Europas beroende av gasleveranser från Ryssland har med all önskvärd tydlighet accentuerat energifrågan.

Den svenska positionen kring EUs energi- och klimatmål till 2030 som Fredrik Reinfeldt har med sig är i mångt och mycket väl avvägd. Regeringen stödjer ett tydliggörande av att klimatmålet är prioriterat och att mål för förnybar energi endast bör sättas på EU-nivå. Man stödjer likaså att det ställs upp indikatorer för konkurrenskraft och leveranssäkerhet, vilket är ett första steg mot en mer balanserad politik.

Många aktörer har dock en annan syn och försöker övertrumfa varandra i klimatets namn. ”Tre mål måste självklart vara bättre en ett”, säger vissa och anser att bindande nationella mål bör sättas även för förnybar energi och energieffektivisering. ”Högre procentsatser och fler mål ger fler jobb”, enligt andra. Det som i samtliga fall saknas är en trovärdig analys av konsekvenserna.

S saknar analys

Att tydliggöra att konkurrenskraft och klimat är prioriterat, och att minskade klimatutsläpp ska ske så kostnadseffektivt som möjligt, borde vara självklart i ett läge där europeiska energikostnader har en stigande kurva. Detta till skillnad från exempelvis USA där energikostnaderna sjunker tack vare skiffergasen. EU-kommissionen har i en analys av energipriserna konstaterat att politiken är en av de faktorer som ökar kostnaderna inom EU.

Såväl Socialdemokraterna som LO har krävt att Sverige ska verka för ett högre mål för förnybar energi, nedbrutet i ett bindande mål för Sverige. Socialdemokraterna anser att ett sådant mål bör vara 40 procent. Men vilken analys ligger bakom Socialdemokraternas och LOs ställningstagande om högre målsättningar just för förnybar energi? Vad skulle det innebära för Sverige?

När EU antog det nuvarande målet för förnybar energi (20 procent totalt) till 2020 fördelades detta bland medlemsstaterna och Sveriges skulle nå 49 procent. Att som vissa föreslår anta ett mål på 40 procent förnybar energi för EU skulle innebära ett nytt mål för Sverige. EU-kommissionens konsekvensanalys visar att redan med ett mål på 35 procent för hela EU skulle Sveriges nå 70 procent förnybart. Analysen visar dock inte hur det skulle det gå till i Sverige.

Kraftigt ingrepp

Svenskt Näringsliv har gjort en översiktlig bedömning vad ett något lägre mål på 65 procent skulle kunna innebära för Sverige. Genom att fundera över utvecklingen för olika energislag, där vi bland annat har antagit halverad oljeanvändning, ökad biobränsleanvändning och kraftigt utbyggd vindkraft, drar vi slutsatsen att redan ett mål på 65 procent medför att Sverige forcera en stängning av kärnkraft för att nå målet – en kraftkälla utan koldioxidutsläpp, men som inte är förnybar. Endast ett fåtal av dagens tio reaktorer skulle ”rymmas” i energimixen. Det är svårt att se att utfasning av väl fungerande koldioxidfri elproduktion skulle vara kostnadseffektiv klimatpolitik.

Ett alternativt scenario är att behålla kärnkraften, men ännu kraftigare fasa ut oljan, framförallt i transportsektorn, och istället öka biobränsleanvändningen ännu mer. Detta skapar ett starkt tryck på att vår skogsråvara ska användas för energiändamål. Skogsråvara som redan idag används för att producera förnybara produkter och som genererar exportintäkter.

Ett EU-beslut om mål för Sveriges andel förnybar energi är ett kraftigt ingrepp i Sveriges självbestämmande över vår energipolitik över hur vi förvaltar våra råvaror. Är det verkligen ett beslut vi vill lämna över till andra?

Och hur var det med de positiva arbetsmarknadseffekterna? EU-kommissionens konsekvensanalys visar att det ökande antal jobb som vissa politiker baserar sin argumentation på är mycket små, i termer av långt under 1 procent av arbetsstyrkan i EU. I flera av de analyserade scenarierna är nettoeffekten negativ. För att få dessa små, positiva effekter görs antagandet att alla koldioxidutsläpp har ett pris (skatt eller utsläppsrätter) som ger staten intäkter och att dessa intäkter går tillbaka till näringslivet i form av sänkta arbetskraftskostnader. Idag har knappt hälften av alla koldioxidutsläpp i EU en kostnad, och EU har ingen rådighet över hur dessa intäkter i så fall skulle användas. Det är med andra ord en skakig grund för påståendet att fler och hårdare mål skulle ge fler jobb och för svensk del har ingen detaljerad analys gjorts.

Men det är inte enbart Socialdemokraterna och LO som brister i analys i strävan efter att framstå som ambitiösa. Folkpartiets EU-parlamentariker röstade för ett bindande mål för förnybar energi på 40 procent, nedbrutet i nationella åtaganden. Detta är minst sagt förvånande givet att de på hemmaplan är starka förespråkare för förnyad kärnkraft i Sverige.

De beslut som nu ska tas om energipolitiken i EU kan tyckas avlägsna och ofarliga, men får i verkligheten stor betydelse för Sverige. Ett minimikrav som bör ställas både på våra nationella och våra EU-baserade politiker är att sluta ägna sig åt symbolpolitik och taktik och istället sätta sig in i, och ta ansvar för, konsekvenserna.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.