Nya skattehöjningsförslag strider mot arbetslinjen

NYHET Publicerad

KOMMENTAREN Svenskt Näringsliv kritiserar i ett remissvar regeringens förslag om att ännu fler arbetande svenskar ska få hög marginalskatt. ”Förslaget strider mot vad som får anses vara en rimlig uppfattning om arbetslinjen”, skriver Johan Fall, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

Johan Fall

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Regeringen har remitterat ännu ett förslag om skattehöjning som innebär att en större del av löneinkomster ska beskattas med hög marginalskatt. Marginalskatten anger hur mycket skatten är på en inkomst på marginalen. Över vissa inkomstnivåer, s.k. brytpunkter, höjs marginalskatten. Enkelt uttryckt handlar det då om att man får behålla mindre av det man tjänar extra.

Den nu föreslagna skattehöjningen följer tätt på en tidigare skattehöjning som remitterades bara för några månader sedan. Det nu aktuella förslaget tar sikte på att urholka den brytpunkt där marginalskatten skärps från 52 procent till 57 procent. Det förslag som lades fram tidigare i år handlade om brytpunkten där marginalskatten skärps från 32 till 52 procent.

Båda skattehöjningarna tar sikte på just skattesystemets brytpunkter och går ut på att urholka hur brytpunkterna varje år räknas upp i takt med pris- och löneökningar. Både det tidigare och det nya förslaget innebär att fler personer kommer att träffas av hög marginalskatt. Sammantaget över 2016 och 2017 kommer skattehöjningarna att omfatta mer än 100 000 fler personer. Därmed kommer det totalt vara ca 1,3 miljoner personer som får behålla mindre än hälften efter skatt, om de ökar sin inkomst. Det motsvarar ungefär var tredje heltidsarbetande.

Det är i hög utsträckning anställda i vanliga yrken som drabbas. Detta gäller en stor majoritet av de heltidsarbetande bland exempelvis läkare, civilingenjörer och piloter. Det gäller också närmare hälften av alla poliser, nästan två av tre präster och drygt var tredje barnmorska. En längre lista över yrkesgrupper finns här.

De flesta andra länder har lägre marginalskatter. En genomgång av 36 konkurrentländer visar att det är 31 stycken som alltid låter skattebetalarna behålla mer än hälften av sina inkomstökningar, alltså överstiger marginalskatten inte 50 procent.  Bland det fåtal länder där marginalskatten kan bli över 50 procent inträder den beskattningsnivån vid högre inkomster (brytpunkter) än vad som är fallet i Sverige. Med förslagen om skatteskärpning kommer Sverige att skilja ut sig ytterligare genom att de svenska brytpunkterna försämras ytterligare.

Sverige har också högre marginalskattesats än något annat land. Maximalt kan marginalskatten i Sverige bli 60 procent, det vill säga för den som jobbar ihop 1 000 kronor extra går 600 kr i skatt och man får behålla 400 kr. Detta är följden av den s.k. värnskatten samt av att jobbskatteavdraget försämras för dem som jobbar och tjänar mycket (över 50 000 kr per månad).

Inom forskningen är det en väl etablerad slutsats att höga marginalskatter är skadliga. Incitamenten till arbete försämras, det lönar sig sämre att jobba extra, att ta större ansvar och att vidareutbilda sig. En samstämmighet finns kring bedömningen att ytterligare skatteskärpningar av de redan i utgångsläget höga marginalskatterna gör att skattebasen krymper så pass mycket att det offentligas skatteintäkter totalt sett minskar.  

Eftersom skärpningar av de redan höga marginalskatterna dessutom innebär totalt sett minskade skatteintäkter, sker skärpningarna till priset av mindre utrymme för finanspolitiken, exempelvis minskade möjligheter för att stötta låginkomsttagare. En politik för skatteskärpningar i högre inkomstskikt kan alltså bara rättfärdigas om detta anses mer angeläget än att uppnå ökat finanspolitiskt manöverutrymme. Höjd marginalskatt får dessutom anses strida mot den s.k. arbetslinjen, alltså den princip som enkelt uttryckt går ut på att det ska löna sig att arbeta. Svenskt Näringsliv avstyrker därför förslaget i sitt remissvar.

Läs mer här.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra underskattar skatterna på arbete

SKATT Tre av fyra underskattar skatterna på arbete. Dessutom tror tre av fyra att skatterna på arbete är mindre än 40 procent. Det visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Så mycket har Sverige förlorat på värnskatten

KOMMENTAR Värnskatten har funnits i snart 25 år. Under den tiden har Sverige gått miste om 280 miljoner arbetade timmar, skriver skatteexpert Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Slopad värnskatt påverkar inte inkomstskillnaderna

SKATT "Sverige har relativt små inkomstskillnader och kommer fortsatt att ha det även efter att värnskattens avskaffande", säger skatteexpert Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Krokodiltårar när värnskatten avskaffas

DEBATT Värnskatten ska avskaffas vid årsskiftet, enligt januariöverenskommelsen. Det sänker marginalskatterna och ökar drivkrafterna för utbildning, jobb och företagande, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom och Johan Lidefelt, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.