Reformera etableringsprocessen för utländska akademiker

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Buggar i mottagnings- och integrationsprocessen fördröjer etableringen på arbetsmarknaden för många utländska akademiker, både i och utanför skolväsendet. Därför måste systemet korrigeras på permanent basis, för alla. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Mikaela_Almerud

Mikaela Almerud

I förra veckan beslutade regeringen om att ge utredningen ”Vissa frågor om nyanlända elevers utbildning” ett utökat uppdrag. Det inkluderar att utreda hur kunskap och kompetens bland asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare snabbt kan tas tillvara i det svenska skolväsendet.

Personer med kompetens som behövs i det svenska skolväsendet är en viktig grupp att fokusera. Med rätt insatser och stöd kan de sannolikt förhållandevis snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och bidra till att avlasta systemen. De buggar som finns i mottagnings- och integrationsprocessen och som fördröjer etableringen drabbar dock betydligt fler personer än de med utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Systemen behöver därför korrigeras på permanent basis, för alla.

I direktiven framhålls till exempel att det finns system för att ta till vara kunskap och kompetens hos personer med en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarutbildning men att det kan uppstå problem för personer som inte bedöms ha en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Men de problem som uppstår gäller alla som kommer till Sverige med en oavslutad examen, alldeles oavsett studieinriktning.

2014 presenterade Svenskt Näringsliv rapporten: Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker som granskade vägen till etablering för invandrade akademiker och utbildningssystemets betydelse i denna process. Rapporten framhöll att det fanns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning och att många människor till följd av det tillbringar oacceptabelt lång tid i utbildning utan att det är nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen. Detta hämmar individers inträde på arbetsmarknaden och låser fast kompetens som behövs i våra företag.

Ungefär var fjärde asylsökande har minst två års eftergymnasial utbildning. Det kan tyckas förhållandevis lite men med antalet personer som kommit de senaste två åren motsvarar detta nästan en hel årskull som examineras från våra universitet och högskolor. Många av dessa behöver insatser i form av snabb och effektiv validering, praktik, yrkesinriktad språkundervisning och eventuellt kompletterande utbildningsinsatser för att anpassa sina utbildningar till svensk arbetsmarknad. Här finns uppenbar förbättringspotential.

Att bara fokusera på en specifik yrkesgrupp riskerar leda till snäva lösningar och att grundproblematiken kvarstår. Etableringsprocessen för utländska akademiker måste förändras i grunden. En nödvändig förändring är att undersöka hur utbildningsinsatserna kan minimeras så att nackdelarna det innebär att vara borta från arbetsmarknaden inte överstiger fördelarna med utbildningen.

Svenskt Näringsliv har till exempel tidigare förespråkat att det behövs ett centraliserat system för bedömning och tillgodoräknande av utländsk högre utbildning. En sådan lösning skulle generera ökad likvärdighet i bedömningar och ökad förutsägbarhet. Ett annat förslag är att styra om resurser från kompletterande utbildningar till motsvarande praktiktjänstgöring där arbetsgivaren blir ersatt för handledning och produktionsbortfall. Båda dessa insatser skulle snabba på etableringsprocessen.

Det är en högt prioriterad fråga att få nyanlända snabbare i jobb än idag. De eftergymnasialt utbildade invandrarna är en grupp som med rätt stöd och insatser har relativt goda förutsättningar att snabbare än idag komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande och därmed avlasta systemen. Det kräver dock mer omfattande reformer. Förhoppningsvis leder utredningen fram till förslag på åtgärder som kan appliceras på ett större perspektiv men då gäller det att viljan att genomföra förändringar finns där, inte bara för enskilda yrkesgrupper, utan för alla som drabbas.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, skriver chefsjurist Anders Thorstensson.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Nej till bristfällig finansskatt

KOMMENTAR Krånglig och dyr att tillämpa, ökade kostnader för företag och hushåll samt lägre pensioner. Det är några negativa konsekvenser av den föreslagna finansskatten. Det skriver Marcus Forsman, skattejurist, i en kommentar till Svenskt Näringslivs remissvar.
NYHET Publicerad:

LO och S vill införa fackligt veto mot anställningar

KOMMENTAR Socialdemokraterna och LO vill strypa arbetskraftsinvandringen till LO-yrken genom att öronmärka enkla jobb till arbetslösa personer i Sverige. Skälen bakom reformen ekar ihåligt. "Vilken kompetens företaget behöver avgörs bäst av företagarna själva". Det skriver Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Mer yrkeshögskola – fler jobb!

KOMMENTAR Utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan skulle behöva vara dubbelt så många. Och i veckan blev det klart att de kommer att fortsätta att vara för få. Det är lätt att förstå företagens frustration, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Regeringens klimatpolitik allt för snäv

KOMMENTAR Vetenskapen visar tydligt på allvaret i klimatfrågan. Därför behövs en globalt inriktad och kostnadseffektiv politik, för att minska de globala klimatutsläppen i en snabbare takt, snarare än att ensidigt fokusera på utsläpp inom Sveriges gränser, skriver Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Utanförskapet är regeringens ansvar

KOMMENTAR Tyvärr vill LO inte diskutera verkningsfulla åtgärder för fler jobb för dem med allra lägst utbildning. Därför måste regeringen gå vidare och utan parternas medverkan ta sitt ansvar. Det skriver Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Förslag om entreprenörskatt hotar jobben

KOMMENTAR En utredning förslår försämringar av skattereglerna för delägare i fåmansbolag. Skattechef Johan Fall befarar att det leder till att färre vill bli entreprenörer, att satsningar läggs på is, att företagare överväger att lägga ned sin verksamhet och flytta ut från Sverige eller jobba svart.
NYHET Publicerad:

Flytta inte premiepensionskapitalet!

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv säger nej till förslaget om att individernas sparade kapital inom premiepensionen ska kunna tvångsflyttas till statliga AP-fonden. Förslaget ska komma tillrätta med något som inte är ett problem, och riskerar istället att skapa stora förtroendeproblem i pensionssystemet, skriver Hans Gidhagen, förhandlare och försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Stark men tudelad arbetsmarknad

KOMMENTAR I veckan kom SCB med statistik över arbetsmarknadens utveckling under 2016. Arbetsmarknaden fortsatte att utvecklas starkt , men den utpräglade tudelningen kvarstår.