Reformera etableringsprocessen för utländska akademiker

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Buggar i mottagnings- och integrationsprocessen fördröjer etableringen på arbetsmarknaden för många utländska akademiker, både i och utanför skolväsendet. Därför måste systemet korrigeras på permanent basis, för alla. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Mikaela_Almerud

Mikaela Almerud

I förra veckan beslutade regeringen om att ge utredningen ”Vissa frågor om nyanlända elevers utbildning” ett utökat uppdrag. Det inkluderar att utreda hur kunskap och kompetens bland asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare snabbt kan tas tillvara i det svenska skolväsendet.

Personer med kompetens som behövs i det svenska skolväsendet är en viktig grupp att fokusera. Med rätt insatser och stöd kan de sannolikt förhållandevis snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och bidra till att avlasta systemen. De buggar som finns i mottagnings- och integrationsprocessen och som fördröjer etableringen drabbar dock betydligt fler personer än de med utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Systemen behöver därför korrigeras på permanent basis, för alla.

I direktiven framhålls till exempel att det finns system för att ta till vara kunskap och kompetens hos personer med en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarutbildning men att det kan uppstå problem för personer som inte bedöms ha en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Men de problem som uppstår gäller alla som kommer till Sverige med en oavslutad examen, alldeles oavsett studieinriktning.

2014 presenterade Svenskt Näringsliv rapporten: Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker som granskade vägen till etablering för invandrade akademiker och utbildningssystemets betydelse i denna process. Rapporten framhöll att det fanns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning och att många människor till följd av det tillbringar oacceptabelt lång tid i utbildning utan att det är nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen. Detta hämmar individers inträde på arbetsmarknaden och låser fast kompetens som behövs i våra företag.

Ungefär var fjärde asylsökande har minst två års eftergymnasial utbildning. Det kan tyckas förhållandevis lite men med antalet personer som kommit de senaste två åren motsvarar detta nästan en hel årskull som examineras från våra universitet och högskolor. Många av dessa behöver insatser i form av snabb och effektiv validering, praktik, yrkesinriktad språkundervisning och eventuellt kompletterande utbildningsinsatser för att anpassa sina utbildningar till svensk arbetsmarknad. Här finns uppenbar förbättringspotential.

Att bara fokusera på en specifik yrkesgrupp riskerar leda till snäva lösningar och att grundproblematiken kvarstår. Etableringsprocessen för utländska akademiker måste förändras i grunden. En nödvändig förändring är att undersöka hur utbildningsinsatserna kan minimeras så att nackdelarna det innebär att vara borta från arbetsmarknaden inte överstiger fördelarna med utbildningen.

Svenskt Näringsliv har till exempel tidigare förespråkat att det behövs ett centraliserat system för bedömning och tillgodoräknande av utländsk högre utbildning. En sådan lösning skulle generera ökad likvärdighet i bedömningar och ökad förutsägbarhet. Ett annat förslag är att styra om resurser från kompletterande utbildningar till motsvarande praktiktjänstgöring där arbetsgivaren blir ersatt för handledning och produktionsbortfall. Båda dessa insatser skulle snabba på etableringsprocessen.

Det är en högt prioriterad fråga att få nyanlända snabbare i jobb än idag. De eftergymnasialt utbildade invandrarna är en grupp som med rätt stöd och insatser har relativt goda förutsättningar att snabbare än idag komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande och därmed avlasta systemen. Det kräver dock mer omfattande reformer. Förhoppningsvis leder utredningen fram till förslag på åtgärder som kan appliceras på ett större perspektiv men då gäller det att viljan att genomföra förändringar finns där, inte bara för enskilda yrkesgrupper, utan för alla som drabbas.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.