Reformera etableringsprocessen för utländska akademiker

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Buggar i mottagnings- och integrationsprocessen fördröjer etableringen på arbetsmarknaden för många utländska akademiker, både i och utanför skolväsendet. Därför måste systemet korrigeras på permanent basis, för alla. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Mikaela_Almerud

Mikaela Almerud

I förra veckan beslutade regeringen om att ge utredningen ”Vissa frågor om nyanlända elevers utbildning” ett utökat uppdrag. Det inkluderar att utreda hur kunskap och kompetens bland asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare snabbt kan tas tillvara i det svenska skolväsendet.

Personer med kompetens som behövs i det svenska skolväsendet är en viktig grupp att fokusera. Med rätt insatser och stöd kan de sannolikt förhållandevis snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och bidra till att avlasta systemen. De buggar som finns i mottagnings- och integrationsprocessen och som fördröjer etableringen drabbar dock betydligt fler personer än de med utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Systemen behöver därför korrigeras på permanent basis, för alla.

I direktiven framhålls till exempel att det finns system för att ta till vara kunskap och kompetens hos personer med en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarutbildning men att det kan uppstå problem för personer som inte bedöms ha en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Men de problem som uppstår gäller alla som kommer till Sverige med en oavslutad examen, alldeles oavsett studieinriktning.

2014 presenterade Svenskt Näringsliv rapporten: Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker som granskade vägen till etablering för invandrade akademiker och utbildningssystemets betydelse i denna process. Rapporten framhöll att det fanns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning och att många människor till följd av det tillbringar oacceptabelt lång tid i utbildning utan att det är nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen. Detta hämmar individers inträde på arbetsmarknaden och låser fast kompetens som behövs i våra företag.

Ungefär var fjärde asylsökande har minst två års eftergymnasial utbildning. Det kan tyckas förhållandevis lite men med antalet personer som kommit de senaste två åren motsvarar detta nästan en hel årskull som examineras från våra universitet och högskolor. Många av dessa behöver insatser i form av snabb och effektiv validering, praktik, yrkesinriktad språkundervisning och eventuellt kompletterande utbildningsinsatser för att anpassa sina utbildningar till svensk arbetsmarknad. Här finns uppenbar förbättringspotential.

Att bara fokusera på en specifik yrkesgrupp riskerar leda till snäva lösningar och att grundproblematiken kvarstår. Etableringsprocessen för utländska akademiker måste förändras i grunden. En nödvändig förändring är att undersöka hur utbildningsinsatserna kan minimeras så att nackdelarna det innebär att vara borta från arbetsmarknaden inte överstiger fördelarna med utbildningen.

Svenskt Näringsliv har till exempel tidigare förespråkat att det behövs ett centraliserat system för bedömning och tillgodoräknande av utländsk högre utbildning. En sådan lösning skulle generera ökad likvärdighet i bedömningar och ökad förutsägbarhet. Ett annat förslag är att styra om resurser från kompletterande utbildningar till motsvarande praktiktjänstgöring där arbetsgivaren blir ersatt för handledning och produktionsbortfall. Båda dessa insatser skulle snabba på etableringsprocessen.

Det är en högt prioriterad fråga att få nyanlända snabbare i jobb än idag. De eftergymnasialt utbildade invandrarna är en grupp som med rätt stöd och insatser har relativt goda förutsättningar att snabbare än idag komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande och därmed avlasta systemen. Det kräver dock mer omfattande reformer. Förhoppningsvis leder utredningen fram till förslag på åtgärder som kan appliceras på ett större perspektiv men då gäller det att viljan att genomföra förändringar finns där, inte bara för enskilda yrkesgrupper, utan för alla som drabbas.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Frihandelsavtal mellan EU och Japan nära förestående

KOMMENTAR EU och Japan har nått en principöverenskommelse om ett handelsavtal. Enligt handelsexpert Olof Erixon skulle ett avtal innebära stora vinster för båda parter och ge en välbehövlig jobbskapande skjuts till båda ekonomierna.
NYHET Publicerad:

Fler jobb med modernt anställningsskydd

KOMMENTAR Tre av fyra företagare kan anställa fler om arbetsrätten tar större hänsyn till företagens behov. Att minska risken för företagare i samband med anställning förbättrar integrationen och ger fler chansen till ett jobb, skriver Peter Jeppsson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Näringslivet vill se bättre rustade studenter

ALMEDALEN Dagens högkonjunktur kombinerat med hög arbetslöshet riskerar att lamslå arbetsmarknaden. I grunden handlar det om problem med kompetensförsörjning och att få ungdomar motiverade till att gå ut i näringslivet. ”Att eleverna inte förbereds tillräckligt väl för ett framtida arbetsliv slår hårt mot de svenska jobben och vårt välstånd”, säger utbildningsexperten Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Regeringen erkänner att man inte når målet

KOMMENTAR Regeringen missar arbetslöshetsmålet. Konstgjorda åtgärder fungerar inte. Det krävs verkliga reformer som avregleringar på arbetsmarknaden, konkurrenskraftiga skatter och en politik som stimulerar entreprenörskap, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Kemikalieskatten – ett handelshinder

KOMMENTAR Första juli börjar en ny kemikalieskatt att gälla. Den ska redovisas och betalas inom fem dagar. Näringslivet protesterar. I kölvattnet följer administrativt krångel, konkurrensnackdelar och inga positiva miljöeffekter, skriver skatteexpert Torbjörn Spector.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Men så fungerar det inte, visar ett projekt med skolor och företag som samverkar på ett helt nytt sätt. Det digitala lärandet handlar inte om teknik, utan om ett nytt sätt att tänka.
NYHET Publicerad:

Prao blir obligatoriskt – regeringen har lyssnat på näringslivet

KOMMENTAR Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Stärkt skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Företagshemlighetsutredningen har lagt fram sitt betänkande. Utredningen föreslår stärkt skydd för känslig information i företag på flera sätt, vilket Svenskt Näringsliv välkomnar. Det skriver Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

KOMMENTAR Det finns en bred uppslutning bakom rätten att välja skola i Sverige. Den är här för att stanna. Däremot är det viktigt att diskutera hur ett skolvalssystem ska vara utformat, skriver skolexperterna Johan Olsson och Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Studera skolkoncernerna – skäll inte på dem

KOMMENTAR Lär av skolkoncernerna. Det är forskaren Erik Lakomaas uppmaning till Sveriges kommuner (DN 20/5). Skolhuvudmännen måste bli bättre på att utnyttja stordriftsfördelar och ge lärare och rektorer mer professionellt administrativt stöd.
NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.
NYHET Publicerad:

Nytt program sätter fokus på biologiskt entreprenörskap

HÖGSKOLAN En utbildning som binder samman biologi och entreprenörskap startar vid Örebro universitet till hösten. Målet är att ge förutsättningar för att arbeta från idé till produkt.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.