Reformera etableringsprocessen för utländska akademiker

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Buggar i mottagnings- och integrationsprocessen fördröjer etableringen på arbetsmarknaden för många utländska akademiker, både i och utanför skolväsendet. Därför måste systemet korrigeras på permanent basis, för alla. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Mikaela_Almerud

Mikaela Almerud

I förra veckan beslutade regeringen om att ge utredningen ”Vissa frågor om nyanlända elevers utbildning” ett utökat uppdrag. Det inkluderar att utreda hur kunskap och kompetens bland asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare snabbt kan tas tillvara i det svenska skolväsendet.

Personer med kompetens som behövs i det svenska skolväsendet är en viktig grupp att fokusera. Med rätt insatser och stöd kan de sannolikt förhållandevis snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och bidra till att avlasta systemen. De buggar som finns i mottagnings- och integrationsprocessen och som fördröjer etableringen drabbar dock betydligt fler personer än de med utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Systemen behöver därför korrigeras på permanent basis, för alla.

I direktiven framhålls till exempel att det finns system för att ta till vara kunskap och kompetens hos personer med en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarutbildning men att det kan uppstå problem för personer som inte bedöms ha en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Men de problem som uppstår gäller alla som kommer till Sverige med en oavslutad examen, alldeles oavsett studieinriktning.

2014 presenterade Svenskt Näringsliv rapporten: Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker som granskade vägen till etablering för invandrade akademiker och utbildningssystemets betydelse i denna process. Rapporten framhöll att det fanns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning och att många människor till följd av det tillbringar oacceptabelt lång tid i utbildning utan att det är nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen. Detta hämmar individers inträde på arbetsmarknaden och låser fast kompetens som behövs i våra företag.

Ungefär var fjärde asylsökande har minst två års eftergymnasial utbildning. Det kan tyckas förhållandevis lite men med antalet personer som kommit de senaste två åren motsvarar detta nästan en hel årskull som examineras från våra universitet och högskolor. Många av dessa behöver insatser i form av snabb och effektiv validering, praktik, yrkesinriktad språkundervisning och eventuellt kompletterande utbildningsinsatser för att anpassa sina utbildningar till svensk arbetsmarknad. Här finns uppenbar förbättringspotential.

Att bara fokusera på en specifik yrkesgrupp riskerar leda till snäva lösningar och att grundproblematiken kvarstår. Etableringsprocessen för utländska akademiker måste förändras i grunden. En nödvändig förändring är att undersöka hur utbildningsinsatserna kan minimeras så att nackdelarna det innebär att vara borta från arbetsmarknaden inte överstiger fördelarna med utbildningen.

Svenskt Näringsliv har till exempel tidigare förespråkat att det behövs ett centraliserat system för bedömning och tillgodoräknande av utländsk högre utbildning. En sådan lösning skulle generera ökad likvärdighet i bedömningar och ökad förutsägbarhet. Ett annat förslag är att styra om resurser från kompletterande utbildningar till motsvarande praktiktjänstgöring där arbetsgivaren blir ersatt för handledning och produktionsbortfall. Båda dessa insatser skulle snabba på etableringsprocessen.

Det är en högt prioriterad fråga att få nyanlända snabbare i jobb än idag. De eftergymnasialt utbildade invandrarna är en grupp som med rätt stöd och insatser har relativt goda förutsättningar att snabbare än idag komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande och därmed avlasta systemen. Det kräver dock mer omfattande reformer. Förhoppningsvis leder utredningen fram till förslag på åtgärder som kan appliceras på ett större perspektiv men då gäller det att viljan att genomföra förändringar finns där, inte bara för enskilda yrkesgrupper, utan för alla som drabbas.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.