Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

För fem år sedan skrev Stefan Löfven och andra ledande socialdemokrater i en uppmärksammad debattartikel (DN 24/9, 2012) att Sverige behövde en långsiktig affärsplan. Då satt Socialdemokraterna i opposition. Få konkreta åtgärder fanns i artikeln, men ansatsen var lovande: Genom att prioritera utbildning/kunskap, skapande av jobb och stärka företagens konkurrenskraft skulle de kommande 20 åren kunna bli de bästa i Sveriges historia.

Det är en lovvärd ambition. En viktig lärdom från Sveriges kris i början av 90-talet är att kloka och väl genomtänkta reformer kan ge betydande resultat. Regeringar med olika politisk färg hade under en lång period förmågan att lyfta blicken över den senaste opinionsmätningen, och modet att genomföra nödvändiga reformer.

90-tals krisens insikter har levererat bra resultat. Tillväxten har varit god. Statsfinanserna är starka, bland de bästa i Europa. Och Sverige klarade finanskrisen 2009 bättre än många jämförbara länder.

Debattartikeln 2012 tydde på en god insikt om det fortsatta behovet av en långsiktig politik. Inom näringslivet var vi många som hade stora förhoppningar om att Socialdemokraterna under ledning av Stefan Löfven, med bakgrund som ordförande för IF Metall, skulle visa en stor förståelse för företagens betydelse för att skapa jobb och välstånd.

Idag tvingas vi tyvärr konstatera att det inte blivit så. Efter snart tre år vid makten är regeringens facit dystert och illavarslande. Verklighetsförankring tycks saknas helt.

Under mina resor runt i vårt land möter jag många företagare. Hos dem märks en frustration och uppgivenhet över regeringens destruktiva och kortsiktiga politik som slår mot företagande och jobbskapande. Några exempel:

– Vinstförbud visar att regeringen vill stoppa alla företag i välfärden

– Världens högsta marginalskatt straffar utbildning och ansvarstagande

– Kilometerskatt gör Sverige ännu mer avlångt och fördyrar för företag i glesbygden

– Högre skatt på entreprenörer gör att företagande och risktagande lönar sig sämre

– Flygskatt slår mot jobb och företag, inte bara i norra Sverige

– Försämrade rut- och rotavdrag gör svartjobben fler

– Finansskatt slår mot företag långt utanför banksektorn

Listan kan göras längre. Några av förslagen har dragits tillbaka efter hård kritik, men kommer förmodligen tillbaka i modifierad form. Regeringen har hittills inte visat några tecken på att lägga om kursen, under trycket av Vänsterpartiet som anser att företagare är skurkar.

Sverige står inför en rad stora utmaningar, bland annat att stärka vår globala konkurrenskraft och få arbetsmarknaden att fungera. Arbetslösheten minskar visserligen, men det är resultatet av en god global konjunktur och definitivt inte av regeringens politik.

Dessutom ökar antalet anställda med dubbelt så hög takt i den offentliga sektorn jämfört med den privata. Det är långsiktigt inte hållbart och kommer att kräva ett allt högre skattetryck. Vi vet att effektiviteten i produktionen av tjänster inom det offentliga i egen regi är alldeles för låg. När dessa utförs av privata vårdföretagare är effektiviteten högre och kvaliteten bättre. Dessutom trivs de anställda bättre, stannar på sina jobb och utvecklar tjänsterna. Kreativitet och nytänkande finns inom den privata skolan och vårdsektorn, liksom bra management.

Vi står inför enorma utmaningar, och det pratas mycket från regeringen. Men, Stefan Löfven: När blir det verkstad, när blir något gjort?

Arbetsmarknaden blir allt mer tudelad med en stor andel arbetslösa inom vissa grupper, framförallt hos de som kommit till vårt land på flykt undan krig och andra hemskheter. Vi ser redan nu hur utanförskapet skapar stora sociala spänningar med hög kriminalitet inom vissa områden.

Bostadsmarknaden fungerar inte. När finns det politiska modet att avskaffa hyresregleringen, en snart 70 år gammal reglering som snedvrider hela marknaden? Fler bostäder måste fram för att alla unga och nyanlända skall ha någonstans att bo. Det skulle dessutom göra arbetsmarknaden mer flexibel. När får vi en sund prissättning, oberoende av ägandeformer? Den svarta handeln med hyreskontrakt i 2:a och 3:e hand, där ofta kriminella gäng hyr ut lägenheter på en marknad som omsätter miljardbelopp. Varför vill regeringen skydda dessa aktörer?

Med sina åtgärder under senaste åren försvårar regeringen för företagen att utvecklas och vara innovationsrika. I förlängningen hotar det vårt lands konkurrenskraft. Varför skulle kunder i andra länder vara beredda att betala dyrt för svenska varor och tjänster så att vi kan ha världens högsta skattetryck?

Det förefaller som om regeringen i sitt praktiska handlande inte förstår att företagen verkar i en internationell miljö i stark förändring och med allt hårdare konkurrens. I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen.

Räddningen ur 90-talskrisen var kloka reformer. Låt oss undvika att ännu en gång ta omvägen över en kris för att förmå oss fatta kloka och långsiktiga beslut. Vi behöver de besluten nu för företagande och jobbskapande i Sverige.

Artikeln har publicerats på DI Debatt 5/6 2017