Så får invandrade akademiker jobb snabbare

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Inför ett centralt system för bedömning av utländsk högre utbildning och släpp in privata aktörer, som vid sidan om arbetsförmedlingen, guidar invandrade akademiker till jobb. En snabbare etableringsprocess skulle ge stora samhällsekonomiska vinster, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Mikaela Almerud.

Utländsk forskare.
Foto: Åserud, Lise
Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Mikaela_Almerud

Mikaela Almerud

Sverige står inför en situation där behovet av öppenhet är större än någonsin. Situationen har förvärrats i Syrien och i Irak. Det är fortfarande spänningar i Afghanistan och en pågående konflikt i Somalia. Det har lett till att fler söker asyl i Sverige. Migrationsverket har kraftigt skrivit upp sin prognos och pekat på ökade kostnader.

Hur snabbt flyktingar och invandrare kommer att bli självförsörjande och integrerade kommer vara avhängigt de samhällssystem de omfattas av i Sverige. Vi vet till exempel att det tar 5-10 år från folkbokföring för en invandrad akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en oacceptabelt lång tid.

Svenskt Näringsliv presenterar idag en ny rapport: "Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker", där vi har granskat vägen till etablering för invandrade akademiker och framförallt utbildningssystemets betydelse i denna process.

En viktig slutsats är att det finns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning. Alltför många människor, som ingenting hellre vill än att jobba, tvingas tillbringa längre tid i utbildning än nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen.

Bristande matchning på arbetsmarknaden är ett av Sveriges största samhällsekonomiska problem. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte hittar personer med rätt kompetens. Det slår mot företagens möjligheter att expandera och utvecklas. Det är förödande för jobb och välfärd i Sverige.

Utbildning utgör en omfattande del av etableringsprocessen för invandrade akademiker, i synnerhet den högre utbildningen. Personer som vill jobba inom reglerade yrken i Sverige måste komplettera sin utbildning på svensk högskola för att kunna utöva sitt yrke. 

Men rapporten visar att arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare tenderar vägleda även personer med mer generella utbildningar att komplettera sin utländska utbildning, en rekommendation som snarare bygger på en oförmåga att matcha den invandrade akademikern mot jobb än att mer utbildning krävs för att för att denne ska kunna etablera sig.

Väl inne i utbildningssystemet är det avgörande att den invandrade akademikern får en effektiv utbildning. Alltför lång tid i utbildning, det vill säga mer än vad som krävs för att etablera sig på arbetsmarknaden innebär många år borta från arbetsmarknaden, stora studieskulder och utebliven pension under studietiden. Att vara borta från arbetsmarknaden innebär dessutom att yrkeskvalifikationer riskerar bli inaktuella vilket blir en nackdel när personen senare ska söka jobb. För företagen innebär det att de inte får tag i de duktiga medarbetare som de behöver.

I rapporten beskriver en invandrad akademiker att han först var tvungen att läsa in gymnasiekompetens på Komvux för att kunna komplettera sin utbildning på högskola, trots att han var utbildad mattelärare. Efter det fick han veta att han bara kunde få tillgodoräkna sig en mycket liten del av sina akademiska poäng i matematik varför han slutligen valde att läsa en helt ny utbildning inom ett annat område. Det tog sju år.

Utdragna processer får konsekvenser. Riksrevisonen gjorde 2011 ett räkneexempel på ekonomisk vinst vid förkortning av arbetslöshetstiden för akademiker med utländsk utbildning inom fem olika yrkeskategorier. Om de drygt 700 personer som räkneexemplen var baserade på skulle kunna etablera sig på arbetsmarknaden inom sitt yrke en månad tidigare så skulle den samhällsekonomiska vinsten bli drygt 42 miljoner. Om vi översätter det till samhället i sin helhet skulle det kunna handla om tämligen betydande samhällsekonomiska vinster av en snabbare och effektivare etablering.

Svenskt Näringsliv har identifierat tre nödvändiga reformer för en effektivare etableringsprocess för invandrade akademiker:

  • Inför ett centraliserat system för bedömning och tillgodoräknande av utländsk högre utbildning. Dagens ordning, där enskilda universitet och högskolor själva är ansvariga, fungerar inte. Det är krångligt, byråkratiskt och svårförutsägbart för den enskilde. För att uppnå likvärdiga, transparenta och förutsägbara bedömningar föreslår vi ett centraliserat system. Ansvarig myndighet skulle till exempel kunna vara Universitets- och högskolerådet som redan idag gör bedömningar av utländsk högre utbildning.
  • Släpp in fler privata aktörer i vägledningen. Arbetsförmedlingens kunskap om arbetsmarknaden och förmåga att klara sitt matchningsuppdrag är otillräcklig. Istället är vi övertygade om att det exempelvis inom bemanningsbranschen finns sådan kunskap som krävs för att kunna ge en adekvat vägledning och klara ett matchningsuppdrag. I detta uppdrag bör ingå att ta hänsyn till den invandrade akademikerns samlade reella kompetens för att identifiera även möjligheter i närliggande arbetsområden som den invandrade akademikern kan vara aktuell inom, med ingen eller små utbildningsinsatser.
  • Inrätta en ”One-stop-shop” för de människor som invandrar till Sverige. Tiden det tar för att slussas mellan olika myndigheter kan ibland vara lång, utan att det ger det stöd och den vägledning som krävs för att komma vidare i processen. Myndigheterna säger olika saker och är dåligt samordnade, vilket sannolikt skulle kunna motverkas om de var strukturerade under ett och samma tak.

Sverige är och ska fortsätta vara ett öppet och välkomnande land. I det ingår att skapa de bästa förutsättningarna för dem som kommer hit att integreras och bli självförsörjande. Om det ska lyckas krävs rejäla reformer. Det blir en huvuduppgift för en kommande regering efter valet 14 september, oavsett partipolitisk färg.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen bör sluta förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen kostar mycket, men ger för klena resultat. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rejäl förändring av myndigheten, som presenteras i den femte rapporten av framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”. Följ seminarium LIVE på webben idag 13.00 – 15.00.
NYHET Publicerad:

Så vill Svenskt Näringsliv reformera Arbetsförmedlingen

DEBATT Svenskt Näringsliv presenterar en rad konkreta reformförslag för Arbetsförmedlingen idag på DN Debatt. För trots de enorma summor som Arbetsförmedlingen konsumerar misslyckas myndigheten med sitt uppdrag.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

SUP46: Slöseri med tid att kontakta Arbetsförmedlingen

WEBB-TV I jakten på specialistkompetens väljer techbolag inte sällan informella kontakter för att hitta rätt medarbetare. Arbetsförmedlingen är inget alternativ. ”För oss är det förlorad tid att kontakta dem", säger Daniel Sonesson, vd för SUP46.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen sämst på att förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Företagen rankar Arbetsförmedlingen som den sämsta kanalen för att hitta personal, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. ”Arbetsförmedlingen kommer inte att överleva om man inte anpassar sig till verkligheten”, säger Johan Talenti, vd på Silentium.
NYHET Publicerad:

Välkommet besked om Arbetsförmedlingen

KOMMENTAR Alliansen lägger ner Arbetsförmedlingen om man vinner valet. Beskedet välkomnas av vd Carola Lemne. "Myndigheten har sedan länge visat att den inte klarar uppgiften att förmedla jobb på den svenska arbetsmarknaden", säger hon.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.