Så får invandrade akademiker jobb snabbare

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Inför ett centralt system för bedömning av utländsk högre utbildning och släpp in privata aktörer, som vid sidan om arbetsförmedlingen, guidar invandrade akademiker till jobb. En snabbare etableringsprocess skulle ge stora samhällsekonomiska vinster, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Mikaela Almerud.

Utländsk forskare.
Foto: Åserud, Lise
Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Mikaela_Almerud

Mikaela Almerud

Sverige står inför en situation där behovet av öppenhet är större än någonsin. Situationen har förvärrats i Syrien och i Irak. Det är fortfarande spänningar i Afghanistan och en pågående konflikt i Somalia. Det har lett till att fler söker asyl i Sverige. Migrationsverket har kraftigt skrivit upp sin prognos och pekat på ökade kostnader.

Hur snabbt flyktingar och invandrare kommer att bli självförsörjande och integrerade kommer vara avhängigt de samhällssystem de omfattas av i Sverige. Vi vet till exempel att det tar 5-10 år från folkbokföring för en invandrad akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en oacceptabelt lång tid.

Svenskt Näringsliv presenterar idag en ny rapport: "Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker", där vi har granskat vägen till etablering för invandrade akademiker och framförallt utbildningssystemets betydelse i denna process.

En viktig slutsats är att det finns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning. Alltför många människor, som ingenting hellre vill än att jobba, tvingas tillbringa längre tid i utbildning än nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen.

Bristande matchning på arbetsmarknaden är ett av Sveriges största samhällsekonomiska problem. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte hittar personer med rätt kompetens. Det slår mot företagens möjligheter att expandera och utvecklas. Det är förödande för jobb och välfärd i Sverige.

Utbildning utgör en omfattande del av etableringsprocessen för invandrade akademiker, i synnerhet den högre utbildningen. Personer som vill jobba inom reglerade yrken i Sverige måste komplettera sin utbildning på svensk högskola för att kunna utöva sitt yrke. 

Men rapporten visar att arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare tenderar vägleda även personer med mer generella utbildningar att komplettera sin utländska utbildning, en rekommendation som snarare bygger på en oförmåga att matcha den invandrade akademikern mot jobb än att mer utbildning krävs för att för att denne ska kunna etablera sig.

Väl inne i utbildningssystemet är det avgörande att den invandrade akademikern får en effektiv utbildning. Alltför lång tid i utbildning, det vill säga mer än vad som krävs för att etablera sig på arbetsmarknaden innebär många år borta från arbetsmarknaden, stora studieskulder och utebliven pension under studietiden. Att vara borta från arbetsmarknaden innebär dessutom att yrkeskvalifikationer riskerar bli inaktuella vilket blir en nackdel när personen senare ska söka jobb. För företagen innebär det att de inte får tag i de duktiga medarbetare som de behöver.

I rapporten beskriver en invandrad akademiker att han först var tvungen att läsa in gymnasiekompetens på Komvux för att kunna komplettera sin utbildning på högskola, trots att han var utbildad mattelärare. Efter det fick han veta att han bara kunde få tillgodoräkna sig en mycket liten del av sina akademiska poäng i matematik varför han slutligen valde att läsa en helt ny utbildning inom ett annat område. Det tog sju år.

Utdragna processer får konsekvenser. Riksrevisonen gjorde 2011 ett räkneexempel på ekonomisk vinst vid förkortning av arbetslöshetstiden för akademiker med utländsk utbildning inom fem olika yrkeskategorier. Om de drygt 700 personer som räkneexemplen var baserade på skulle kunna etablera sig på arbetsmarknaden inom sitt yrke en månad tidigare så skulle den samhällsekonomiska vinsten bli drygt 42 miljoner. Om vi översätter det till samhället i sin helhet skulle det kunna handla om tämligen betydande samhällsekonomiska vinster av en snabbare och effektivare etablering.

Svenskt Näringsliv har identifierat tre nödvändiga reformer för en effektivare etableringsprocess för invandrade akademiker:

  • Inför ett centraliserat system för bedömning och tillgodoräknande av utländsk högre utbildning. Dagens ordning, där enskilda universitet och högskolor själva är ansvariga, fungerar inte. Det är krångligt, byråkratiskt och svårförutsägbart för den enskilde. För att uppnå likvärdiga, transparenta och förutsägbara bedömningar föreslår vi ett centraliserat system. Ansvarig myndighet skulle till exempel kunna vara Universitets- och högskolerådet som redan idag gör bedömningar av utländsk högre utbildning.
  • Släpp in fler privata aktörer i vägledningen. Arbetsförmedlingens kunskap om arbetsmarknaden och förmåga att klara sitt matchningsuppdrag är otillräcklig. Istället är vi övertygade om att det exempelvis inom bemanningsbranschen finns sådan kunskap som krävs för att kunna ge en adekvat vägledning och klara ett matchningsuppdrag. I detta uppdrag bör ingå att ta hänsyn till den invandrade akademikerns samlade reella kompetens för att identifiera även möjligheter i närliggande arbetsområden som den invandrade akademikern kan vara aktuell inom, med ingen eller små utbildningsinsatser.
  • Inrätta en ”One-stop-shop” för de människor som invandrar till Sverige. Tiden det tar för att slussas mellan olika myndigheter kan ibland vara lång, utan att det ger det stöd och den vägledning som krävs för att komma vidare i processen. Myndigheterna säger olika saker och är dåligt samordnade, vilket sannolikt skulle kunna motverkas om de var strukturerade under ett och samma tak.

Sverige är och ska fortsätta vara ett öppet och välkomnande land. I det ingår att skapa de bästa förutsättningarna för dem som kommer hit att integreras och bli självförsörjande. Om det ska lyckas krävs rejäla reformer. Det blir en huvuduppgift för en kommande regering efter valet 14 september, oavsett partipolitisk färg.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning

KOMMENTAR I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommer kompetensutvisningarna att fortsätta?

KOMMENTAR Lagrådet har avstyrkt socialförsäkringsutskottets förslag om ny lagstiftning kring kompetensutvisningarna. Men förändringen är nödvändig för att komma tillrätta med de orättfärdiga utvisningarna, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Våg av överklagande fastnar i domstol

KOMMENTAR Svenska leverantörer överklagar ofta offentliga upphandlingar. I spåren följer långa handläggningstider i domstol. En översyn av regelverket är angeläget, skriver Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Upphandling ”the Dutch way” – är det något för oss?

KOMMENTAR Det är dags att kartlägga missnöjet bland företagare som deltar i offentlig upphandling. Många vittnar om utestängande, överflödiga och motstridiga ska-krav som är hopplösa att uppfylla. Vägledning och hjälp finns i Nederländerna, skriver upphandlingsexpert Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.