Så får invandrade akademiker jobb snabbare

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Inför ett centralt system för bedömning av utländsk högre utbildning och släpp in privata aktörer, som vid sidan om arbetsförmedlingen, guidar invandrade akademiker till jobb. En snabbare etableringsprocess skulle ge stora samhällsekonomiska vinster, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Mikaela Almerud.

Utländsk forskare.
Foto: Åserud, Lise
Tobias_Krantz

Tobias Krantz

Mikaela_Almerud

Mikaela Almerud

Sverige står inför en situation där behovet av öppenhet är större än någonsin. Situationen har förvärrats i Syrien och i Irak. Det är fortfarande spänningar i Afghanistan och en pågående konflikt i Somalia. Det har lett till att fler söker asyl i Sverige. Migrationsverket har kraftigt skrivit upp sin prognos och pekat på ökade kostnader.

Hur snabbt flyktingar och invandrare kommer att bli självförsörjande och integrerade kommer vara avhängigt de samhällssystem de omfattas av i Sverige. Vi vet till exempel att det tar 5-10 år från folkbokföring för en invandrad akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en oacceptabelt lång tid.

Svenskt Näringsliv presenterar idag en ny rapport: "Utbildningsfällan? – en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker", där vi har granskat vägen till etablering för invandrade akademiker och framförallt utbildningssystemets betydelse i denna process.

En viktig slutsats är att det finns allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning. Alltför många människor, som ingenting hellre vill än att jobba, tvingas tillbringa längre tid i utbildning än nödvändigt. Utbildningsfällan slår igen.

Bristande matchning på arbetsmarknaden är ett av Sveriges största samhällsekonomiska problem. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte hittar personer med rätt kompetens. Det slår mot företagens möjligheter att expandera och utvecklas. Det är förödande för jobb och välfärd i Sverige.

Utbildning utgör en omfattande del av etableringsprocessen för invandrade akademiker, i synnerhet den högre utbildningen. Personer som vill jobba inom reglerade yrken i Sverige måste komplettera sin utbildning på svensk högskola för att kunna utöva sitt yrke. 

Men rapporten visar att arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare tenderar vägleda även personer med mer generella utbildningar att komplettera sin utländska utbildning, en rekommendation som snarare bygger på en oförmåga att matcha den invandrade akademikern mot jobb än att mer utbildning krävs för att för att denne ska kunna etablera sig.

Väl inne i utbildningssystemet är det avgörande att den invandrade akademikern får en effektiv utbildning. Alltför lång tid i utbildning, det vill säga mer än vad som krävs för att etablera sig på arbetsmarknaden innebär många år borta från arbetsmarknaden, stora studieskulder och utebliven pension under studietiden. Att vara borta från arbetsmarknaden innebär dessutom att yrkeskvalifikationer riskerar bli inaktuella vilket blir en nackdel när personen senare ska söka jobb. För företagen innebär det att de inte får tag i de duktiga medarbetare som de behöver.

I rapporten beskriver en invandrad akademiker att han först var tvungen att läsa in gymnasiekompetens på Komvux för att kunna komplettera sin utbildning på högskola, trots att han var utbildad mattelärare. Efter det fick han veta att han bara kunde få tillgodoräkna sig en mycket liten del av sina akademiska poäng i matematik varför han slutligen valde att läsa en helt ny utbildning inom ett annat område. Det tog sju år.

Utdragna processer får konsekvenser. Riksrevisonen gjorde 2011 ett räkneexempel på ekonomisk vinst vid förkortning av arbetslöshetstiden för akademiker med utländsk utbildning inom fem olika yrkeskategorier. Om de drygt 700 personer som räkneexemplen var baserade på skulle kunna etablera sig på arbetsmarknaden inom sitt yrke en månad tidigare så skulle den samhällsekonomiska vinsten bli drygt 42 miljoner. Om vi översätter det till samhället i sin helhet skulle det kunna handla om tämligen betydande samhällsekonomiska vinster av en snabbare och effektivare etablering.

Svenskt Näringsliv har identifierat tre nödvändiga reformer för en effektivare etableringsprocess för invandrade akademiker:

  • Inför ett centraliserat system för bedömning och tillgodoräknande av utländsk högre utbildning. Dagens ordning, där enskilda universitet och högskolor själva är ansvariga, fungerar inte. Det är krångligt, byråkratiskt och svårförutsägbart för den enskilde. För att uppnå likvärdiga, transparenta och förutsägbara bedömningar föreslår vi ett centraliserat system. Ansvarig myndighet skulle till exempel kunna vara Universitets- och högskolerådet som redan idag gör bedömningar av utländsk högre utbildning.
  • Släpp in fler privata aktörer i vägledningen. Arbetsförmedlingens kunskap om arbetsmarknaden och förmåga att klara sitt matchningsuppdrag är otillräcklig. Istället är vi övertygade om att det exempelvis inom bemanningsbranschen finns sådan kunskap som krävs för att kunna ge en adekvat vägledning och klara ett matchningsuppdrag. I detta uppdrag bör ingå att ta hänsyn till den invandrade akademikerns samlade reella kompetens för att identifiera även möjligheter i närliggande arbetsområden som den invandrade akademikern kan vara aktuell inom, med ingen eller små utbildningsinsatser.
  • Inrätta en ”One-stop-shop” för de människor som invandrar till Sverige. Tiden det tar för att slussas mellan olika myndigheter kan ibland vara lång, utan att det ger det stöd och den vägledning som krävs för att komma vidare i processen. Myndigheterna säger olika saker och är dåligt samordnade, vilket sannolikt skulle kunna motverkas om de var strukturerade under ett och samma tak.

Sverige är och ska fortsätta vara ett öppet och välkomnande land. I det ingår att skapa de bästa förutsättningarna för dem som kommer hit att integreras och bli självförsörjande. Om det ska lyckas krävs rejäla reformer. Det blir en huvuduppgift för en kommande regering efter valet 14 september, oavsett partipolitisk färg.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

KOMMENTAR Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft som mötts av mycket kritik. Många verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes samtidigt som risken är överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv, skriver miljörättsexpert Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Hög tid att modernisera bokföringsreglerna

KOMMENTAR Det är hög tid att anpassa bokföringslagens regler till befintliga tekniska möjligheter. Svenskt Näringsliv har i en hemställan uppmanat regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förenklat regelverk som är bättre anpassat till den digitala utvecklingen och företagens behov. Det skriver Sofia Bildstein-Hagberg, redovisnings- och revisionsexpert.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Frihandelsavtalet CETA: I dag kör vi igång!

KOMMENTAR Idag träder frihandelsavtalet CETA mellan EU och Kanada i kraft. Det kommer bland annat att leda till kostnadsminskningar på 590 miljoner euro för europeiska företag, utöver minskade av regelkrångel och onödig byråkrati, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska utbildningssystemet brottas med problem

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ju mer samverkan desto nöjdare studenter

HÖGRE UTBILDNING Handelshögskolan i Stockholm har de nöjdaste studenterna och det största fokuset på deras studenters anställningsbarhet enligt Universums undersökning FöretagsBarometern 2017.
NYHET Publicerad:

Bra att regeringen ändrar sig om gymnasiets yrkesprogram

KOMMENTAR Regeringen öppnar för att göra om yrkesprogrammen på gymnasiet så att de blir högskoleförberedande, med tillägg i svenska, matte och engelska. Det ska ske utan att tumma på yrkesämnena, vilket är bra. Det skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar. Han efterfrågar samtidigt fler åtgärder för att öka attraktionen till yrkesprogrammen.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivare slipper ligga ute med pengar

ARBETSMARKNAD Trygghetsfonden TSL:s nya verksamhetsmodell innebär att arbetsgivare slipper ligga ute med pengar under omställningsarbetet.
NYHET Publicerad:

Steg i rätt riktning när lönestöd förenklas

KOMMENTAR Det är välkommet att regeringen gör nya satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet genom mer resurser till Yrkeshögskolan, slopade traineejobb samt ihopslagning av fem lönestöd till ett. Men för att nå lägst arbetslöshet i EU krävs mer genomgripande reformer, skriver Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Välkommet förslag om förbättrat försäkringsskydd för nystartade företag

KOMMENTAR Regeringen inser behovet av att förbättra företagarens eget försäkringsskydd och meddelar nu att ett sådant förslag kommer att lämnas i höstbudgeten. Ett mer enhetligt försäkringsskydd för företagare är välkommet. Det kommer att göra det lättare för fler att ta steget och starta eget, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Var femte företagare överväger att lämna sin kommun

KOMMENTAR 31 300 företagare har svarat på frågan om de någon gång har övervägt att flytta sin verksamhet till en kommun med ett bättre företagsklimat. Var femte företagare svarade ja. Att så många har funderat på att byta kommun skickar en stark signal till politiken att växla upp näringslivsarbetet.
NYHET Publicerad:

Regeringens förslag leder till kaos i välfärden

KOMMENTAR Regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet om att föreslå ett vinsttak inom skolan och omsorgen är en extremt allvarlig och negativ åtgärd. Det kommer att leda till skol- och omsorgskaos, enligt Anders Morin, välfärdsexpert.
NYHET Publicerad:

Ny transportplan väcker förhoppningar men mycket återstår

KOMMENTAR Det krävs långsiktighet för att betala av infrastrukturskulden. Regeringens 622 miljarder är bra, men inte tillräckligt, menar Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.
NYHET Publicerad:

Sex förslag till bättre välfärd

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv vill ha en diskussion om framtidens välfärd. Ett bidrag är ett sex-punktsprogram för skärpta kvalitetskrav för såväl offentliga som privata utförare, skriver Anders Morin, välfärdsexpert.