Skev bild av yrkesprogram styr föräldrars val

NYHET Publicerad

KOMMENTAR När niondeklassarna väljer gymnasieutbildning är det bara sex procent av föräldrarna som råder dem att läsa ett yrkesprogram, visar en undersökning. Motiveringen är att yrkesprogram begränsar valen för eleverna. Det är anmärkningsvärt, eftersom yrkesprogrammen i många fall leder till jobb direkt och ger en bra lön.

sx91c377
Foto: Maja Suslin / TT

6 av 10 föräldrar ser helst att deras barn går ett högskoleförberedande program på gymnasiet.

Johan Olsson

Föräldrar behöver uppdatera sin bild av yrkesprogrammen, anser skolexpert Johan Olsson.

Svenska niondeklassare är inne på slutspurten av gymnasievalsperioden. Nästan 100 000 elever ska göra sina val till gymnasiet och risken är stor att få kommer att välja ett yrkesprogram. Söktrycket till gymnasiets yrkesprogram är oroväckande lågt. 2008 var det 35 procent av eleverna på årskurs 1 som började ett yrkesprogram, 2015 var det 26 procent. För många unga har det fortfarande för svårt att skaffa sig sitt första jobb och företagen har ofta svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt vet vi att yrkesprogrammen många gånger är en bra väg till att skaffa sig rätt kompetens för att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden och den gymnasiala yrkeskompetensen är efterfrågad av många företag.

I Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät angav var fjärde företag som hade anställt en äldre person men valt bort en yngre att det berodde på att det var brist på yngre personer med relevant utbildning. Totalt sett uppgav en tredjedel av företagen att det sökte personer med kompetens motsvarande gymnasiets yrkesprogram, hälften av företagen ansåg att det var svårt att hitta personer med den kompetensen. I Arbetsförmedlingens senaste rapport, Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick lyfts följande fyra yrkesprogram särskilt fram och anses innebär goda möjligheter till arbete: bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet samt vård- och omsorgsprogrammet.

För närvarande håller Sveriges niondeklassare på att välja program och skolor inför hösten. Några som har stor inverkan på elevernas val är deras föräldrar. Tyvärr speglas elevernas låga intresse för yrkesprogrammen av föräldrarnas syn på gymnasieskolan. 6 av 10 föräldrar ser helst att deras barn går på ett högskoleförberedande program, en tredjedel tycker inte att det spelar någon roll och endast sex procent av föräldrarna ser helst att barnen läser ett yrkesprogram.

Av gymnasieprogrammen är det natur- och samhällsvetenskapsprogrammet som rekommenderas av flest - en av tre avstår från att ge råd om val av gymnasieprogram. Samhällsvetenskapliga programmet är gymnasiets största och ses som ett brett program som håller många dörrar öppna. Men av de som tagit examen från programmet är det efter tre år endast drygt hälften av tjejerna och 40 procent av killarna som studerar på högskolan. För den som väljer att inte studera på högskolan och inte har yrkeskunskaper riskerar inträdet på arbetsmarknaden bli komplicerat.

Det som är viktigast för föräldrarna när barnen ska välja till gymnasiet är att barnet väljer en utbildning som han eller hon är intresserad av samt att det är en utbildning som ger många valmöjligheter efter skolan. Det är två bra rekommendationer från föräldrarna. Tyvärr anser, många gånger i strid med hur det faktiskt ser ut, en majoritet av föräldrarna att den som går ett yrkesprogram har färre valmöjligheter efter gymnasiet jämfört med en elev från ett högskoleförberedande program.

För att barnen ska kunna skaffa sig ett jobb med hög lön och status rekommenderar en övervägande majoritet av föräldrarna ett högskoleförberedande program. Vad som är status är självklart subjektivt, men när det gäller lönefrågan är det inte alls självklart att ett högskoleförberedande program betalar sig bättre i slutändan.

Föräldrarna har en stor påverkan på sina barns utbildningsval. Det är självklart inget negativt utan både uppskattat och efterfrågat. Men i många fall vore det önskvärt om de uppdaterade sin bild kring vad yrkesprogram är och leder till.

 

Ladda ner

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge UKÄ i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

DEBATT I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen. Det skriver Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Stoppa regeringens nya upphandlingslag

KOMMENTAR Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Ändringarna är marginella i jämförelse med det tidigare förslaget som inte fick tillräckligt stöd. Den nya propån är förödande för konkurrensen och för seriösa företagare, skriver Carina Lindfelt och Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar, enligt jurist Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Minimera skadorna av Brexit

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv ser inget positivt med britternas utträde ur EU. En ny överenskommelse måste garantera goda handelsförbindelser mellan de två parterna. Ansvaret vilar tungt på politiker, att hitta konstruktiva lösningar, skriver vd Carola Lemne. 
NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, skriver chefsjurist Anders Thorstensson.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.