Skev bild av yrkesprogram styr föräldrars val

NYHET Publicerad

KOMMENTAR När niondeklassarna väljer gymnasieutbildning är det bara sex procent av föräldrarna som råder dem att läsa ett yrkesprogram, visar en undersökning. Motiveringen är att yrkesprogram begränsar valen för eleverna. Det är anmärkningsvärt, eftersom yrkesprogrammen i många fall leder till jobb direkt och ger en bra lön.

sx91c377
Foto: Maja Suslin / TT

6 av 10 föräldrar ser helst att deras barn går ett högskoleförberedande program på gymnasiet.

Johan Olsson

Föräldrar behöver uppdatera sin bild av yrkesprogrammen, anser skolexpert Johan Olsson.

Svenska niondeklassare är inne på slutspurten av gymnasievalsperioden. Nästan 100 000 elever ska göra sina val till gymnasiet och risken är stor att få kommer att välja ett yrkesprogram. Söktrycket till gymnasiets yrkesprogram är oroväckande lågt. 2008 var det 35 procent av eleverna på årskurs 1 som började ett yrkesprogram, 2015 var det 26 procent. För många unga har det fortfarande för svårt att skaffa sig sitt första jobb och företagen har ofta svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt vet vi att yrkesprogrammen många gånger är en bra väg till att skaffa sig rätt kompetens för att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden och den gymnasiala yrkeskompetensen är efterfrågad av många företag.

I Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät angav var fjärde företag som hade anställt en äldre person men valt bort en yngre att det berodde på att det var brist på yngre personer med relevant utbildning. Totalt sett uppgav en tredjedel av företagen att det sökte personer med kompetens motsvarande gymnasiets yrkesprogram, hälften av företagen ansåg att det var svårt att hitta personer med den kompetensen. I Arbetsförmedlingens senaste rapport, Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick lyfts följande fyra yrkesprogram särskilt fram och anses innebär goda möjligheter till arbete: bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet samt vård- och omsorgsprogrammet.

För närvarande håller Sveriges niondeklassare på att välja program och skolor inför hösten. Några som har stor inverkan på elevernas val är deras föräldrar. Tyvärr speglas elevernas låga intresse för yrkesprogrammen av föräldrarnas syn på gymnasieskolan. 6 av 10 föräldrar ser helst att deras barn går på ett högskoleförberedande program, en tredjedel tycker inte att det spelar någon roll och endast sex procent av föräldrarna ser helst att barnen läser ett yrkesprogram.

Av gymnasieprogrammen är det natur- och samhällsvetenskapsprogrammet som rekommenderas av flest - en av tre avstår från att ge råd om val av gymnasieprogram. Samhällsvetenskapliga programmet är gymnasiets största och ses som ett brett program som håller många dörrar öppna. Men av de som tagit examen från programmet är det efter tre år endast drygt hälften av tjejerna och 40 procent av killarna som studerar på högskolan. För den som väljer att inte studera på högskolan och inte har yrkeskunskaper riskerar inträdet på arbetsmarknaden bli komplicerat.

Det som är viktigast för föräldrarna när barnen ska välja till gymnasiet är att barnet väljer en utbildning som han eller hon är intresserad av samt att det är en utbildning som ger många valmöjligheter efter skolan. Det är två bra rekommendationer från föräldrarna. Tyvärr anser, många gånger i strid med hur det faktiskt ser ut, en majoritet av föräldrarna att den som går ett yrkesprogram har färre valmöjligheter efter gymnasiet jämfört med en elev från ett högskoleförberedande program.

För att barnen ska kunna skaffa sig ett jobb med hög lön och status rekommenderar en övervägande majoritet av föräldrarna ett högskoleförberedande program. Vad som är status är självklart subjektivt, men när det gäller lönefrågan är det inte alls självklart att ett högskoleförberedande program betalar sig bättre i slutändan.

Föräldrarna har en stor påverkan på sina barns utbildningsval. Det är självklart inget negativt utan både uppskattat och efterfrågat. Men i många fall vore det önskvärt om de uppdaterade sin bild kring vad yrkesprogram är och leder till.

 

Ladda ner

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.