"2 000-3 000 personer dör till följd av vårdskador"

PRESSMEDDELANDE Publicerad

Idag presenterar Svenskt Näringsliv nytt material avseende bland annat väntetider och bemötande i den svenska vården.

I materialet framgår bland annat att den sammanlagda genomsnittliga väntetiden till ett första besök på specialistmottagning, den del av väntetiden som sällan uppmärksammas i media, vid 100 undersökta kliniker var cirka 20 veckor för de fyra olika symptom som undersöktes. För en person med värk i axel och skuldra som har en remiss från vårdcentral är väntetiden 33 veckor. Denna långa väntetid till specialistmottagning rör en typ av åkomma, rörelseapparatens sjukdomar, som står för mer än en tredjedel av all sjukskrivning.

Många människor i Sverige riskerar att få en otillräcklig och till och med felaktig sjukvård på grund av organisatoriska tillkortakommanden och bristande kvalitetsmedvetenhet. Om man överför resultaten av flera nya amerikanska studier beträffande konsekvenserna av vårdskador till svenska förhållanden skulle det innebära att det dör 2 000-3 000 personer varje år till följd av vårdskador som hade varit möjliga att undvika, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster idag vid den konferens om framtidens sjukvård som Svenskt Näringsliv och Vårdförbundet arrangerar i Stockholm.

På konferensen presenterade Svenskt Näringsliv även en vision för framtidens vård. Denna vision innehåller tre konkreta målsättningar.

  1. Halvera undvikbara skador i vården.
  2. Utradera väntetider och
  3. Halvera spilltiden för personalen.

I Sverige borde utgångspunkten vara att det alltid finns någon lättillgänglig person inom sjukvården som är beredd att ta ansvar för en patient. Vi kallar denna roll för en personlig vårdkoordinator. Den personliga vårdkoordinatorn tar ett helhetsgrepp om vårdbehoven. Man ska inte behöva plocka ihop specialisttjänster själv, säger Stefan Fölster.

I visionen framgår att medborgarna väljer vårdkoordinator. Vårdkoordinatorernas resultat, snabbhet, total kötid, kundnöjdhet etc.ska redovisas på Internet. Detta leder till kortare köer och att effektiva vårdgivare främjas. Nya konkurrens- och ersättningsformer minskar spilltid, bland annat föreslås en utmaningsrätt för nya vårdgivare. För att stärka patientsäkerheten och den medicinska kvalitén över huvud taget föreslås öppna och obligatoriska kvalitetsredovisningar på sjukhusnivå av vårdens resultat.

Det är viktigt att också undvikbara vårdskador registreras öppet och därmed offentliggörs, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv. På längre sikt kan man tänka sig konkurrerande vårdorganisationer, privata och offentliga, som tillhandahåller hela vårdåtagandet gentemot medborgarna. Individen får själv välja vilken vårdorganisation han eller hon vill tillhöra, avslutar Anders Morin.