Mer krävs för att stärka likvärdigheten i skolan

PRESSMEDDELANDE Publicerad

Regeringen har presenterat förslag syftande till att förbättra förutsättningar för skolor att verka i utsatta områden. Det är steg i rätt riktning men det krävs mer. Svenskt Näringsliv presenterar därför förslag som ytterligare kan stärka likvärdigheten i den svenska skolan.

– För oss är det viktigt att alla får en chans. Elever ska ha rätt till en bra utbildning oavsett var de bor och oavsett föräldrarnas ekonomi. Därför är det positivt att regeringen vill skärpa kraven på kommunerna att differentiera skolpengen utifrån socioekonomiska kriterier. En kommun måste erbjuda friskolor samma villkor som kommunala i fall de vill etablera sig i socioekonomiskt utsatta områden, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.

– Så sker inte trots att lagen redan idag inte tillåter en kommun att behandla friskolor och kommunala skolor olika. Det finns exempel på hur kommuner genom att erbjuda sämre ersättning till friskolor än kommunala skolor slår undan benen för friskolor som vill etablera sig i utsatta områden.

– Med regeringens förslag kommer incitamenten för friskolor att etablera sig i utsatta områden att öka. Men det krävs ytterligare insatser för att stärka likvärdigheten i den svenska skolan, säger Anders Morin.

Svenskt Näringslivs förslag:

1. Alla skolor ska följa skollagen. Kriterier för antagning ska följa skollagens regler. I grundskolan handlar dessa kriterier om kötid, syskonförtur och närhetsprincip, ingenting annat och huvudmannen ska ange i vilken ordning de ska användas vid en formell ansökan om plats. Kraftfulla sanktioner bör gälla för skolor som inte följer antagningsreglerna. Om regelefterlevnaden är otillräcklig kan det vara motiverat att skärpa sanktionerna.

2. Informationen till elever och föräldrar om möjligheterna till skolval och hur pass väl olika skolor presterar måste bli mycket bättre. En användarvänlig nationell sajt där skolornas kvalitet redovisas och kan jämföras är nödvändig för att underlätta informerade skolval. Det pågår ett arbete med att etablera en sådan nationellt sajt, som initierats av Svenskt Näringsliv och Friskolornas Riksförbund tillsammans med SKL, och arbetet ska vara klart senast hösten 2013. Det är också motiverat att sådan kvalitetsredovisning utvecklas så att den redovisas på flera språk.

3. Inför en statlig kvalitetspremie till de huvudmän vars skolor presterar goda elevresultat eller har förbättrat sig. En statlig kvalitetspremie ”på toppen” kan spela stor roll för drivkraften att prestera bättre. Premien bör ta hänsyn till skolornas elevsammansättning så att skolor och huvudmän i till exempel utanförskapsområden kan kvalificera sig för premien. Samtidigt bör premien inte utgå om inte vissa absoluta nivåer är uppfyllda. Premien bör baseras på resultaten på nationella prov.

4. I likhet med vad regeringen föreslår bör kommunerna differentiera skolpengen utifrån socioekonomiska kriterier. Även om det viktigaste är hur resurserna används spelar nivån också viss roll. Mer stöd kan behövas för elever från studieovana hem eller med utländsk bakgrund. Med en differentierad skolpeng ges drivkrafter till framgångsrika friskoleföretag att etablera sig på orter och i områden där eleverna har sämre förutsättningar. Medel till friskolor som etablerar sig där måste fördelas likvärdigt med den kommunala skolan för att kunna ge det stöd som krävs.

5. Entreprenader bör tillåtas generellt i skolan, inte bara som idag vad gäller vissa yrkesförberedande ämnen. Då öppnas vägen för att utbildningsföretag som till exempel är mycket framgångsrika när det gäller att utbilda i matematik kan anlitas av kommuner, vars skolor presterar svagt i detta ämne, så länge krav på behörighet hos undervisande lärare tillgodoses. Även driften av hela skolor bör kunna läggas ut på entreprenad, där kvalitet blir utvärderingskriterium vid upphandlingen. På detta sätt skulle en specialisering kunna växa fram inom sektorn, vilket är en naturlig process inom alla andra sektorer av ekonomin.

6. Kommunerna bör ha mer koncerntänk när det gäller driften av de egna skolorna. Problemskolor bör få mer stöttning centralt och lära av framgångsrika skolor i den egna kommunen. Inom framgångsrika friskolekoncerner sker redan idag sådan stöttning och sådant lärande.

7. Staten bör genom Skolinspektionen vara mer aktiva när det gäller att stänga skolor som inte fungerar och där kunskapsresultaten är låga, samtidigt som en rättssäker hantering inte får undergrävas. Stängning ska kunna göras både av kommunala och fristående skolor. Staten bör under en tidsbegränsad period kunna ta över driften av såväl kommunala som friskolor som presterar under lägsta godtagbara standard.

För ytterligare information:

Svenskt Näringslivs presstjänst: 08-553 430 01