Skolans resurser kan användas bättre

PRESSMEDDELANDE Publicerad

Det finns betydande möjligheter att använda resurserna i skolan effektivare än idag. Det framgår av den kartläggning och analys av tre grundskolor som Svenskt Näringsliv låtit göra tillsammans med Arvika, Botkyrka och Nacka kommuner.

Den metod som har använts för att kartlägga och analysera skolans resursanvändning är sannolikt unik. Under arbetet har nya kunskaper om vart resurserna tar vägen i skolan kommit fram som är viktiga vid ett förbättringsarbete.

Resultaten tyder på att bara cirka en tredjedel av skolans resurser går till lärande som syftar till att förmedla kunskaper och färdigheter. Om man till detta lägger de resurser som går till elevsocialt arbete och elevvård tyder kartläggningen på att det sammantaget är mindre än hälften av resurserna som går till dessa ändamål. Stora övriga kostnadsposter är till exempel skolutveckling, personalledning, outnyttjade lokaler och för- och efterarbete i samband med lärande.

– Det är viktigt att resursandelen i lärande ökar, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv. I syfte att öka lärarnas tillgänglighet för eleverna måste bl a samverkan mellan lärarna utvecklas. En lärare ska till exempel kunna utarbeta förberedelsematerial som kan användas av många. Att begränsa antalet möten och i stället kommunicera mer genom IT sparar också ofta betydande resurser. Det är också viktigt att läraravtalet tillämpas och utformas så att det finns tillräcklig tid för pedagogiska möten mellan lärare och elever och för samverkan mellan lärare, avslutar Anders Morin.

– Skolans kvalitet och effektivitet måste också mätas och redovisas bättre än idag, säger Jonas Berggren, expert i skolfrågor på Svenskt Näringsliv. Detta gäller inte minst hur väl skolan förmedlar värdegrunden, där enhetliga mått helt saknas. Begripliga kvalitetsmått måste redovisas på ett öppet och lättillgängligt sätt på skolnivå för att få en kvalitetsförbättrande effekt. Det är också angeläget att få fram system för kvalitetssäkring av betyg och lärare samt att nationella mått för hur pass effektivt skolan utnyttjar sina resurser utvecklas, avslutar Jonas Berggren.

 

Kontaktpersoner