Kommissionens förslag till det sjätte ramprogrammet 2002-2006, samt den europeiska atomenergigemenskapens ramprogram 2002-2006, osv

REMISS Publicerad

URSPRUNGLIG TITEL: Kommissionens förslag till det sjätte ramprogrammet 2002-2006, samt den europeiska atomenergigemenskapens ramprogram 2002-2006 med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (COM (2001)94 slutlig)

Svenskt Näringsliv (Svenskt Näringsliv har sedan den 1 april ersatt Industriförbundet och SAF) anser att Kommissionens förslag till sjätte ramprogram för FoU till stora delar har en struktur och inriktning som är positiv ur ett samhälls- och näringslivsperpektiv. I förslaget sätts forskningen in i ett bredare sammanhang inriktat på tillväxt och innovationer. Forskningens koppling till innovationer kan emellertid göras starkare och det finns delar av förslaget som behöver utvecklas och förtydligas.

För att kunna stärka Europas konkurrenskraft och sysselsättning (Vilket är det övergripande målet för Lissabonstrategin) är det nödvändigt att samverkan mellan näringsliv och akademi vad gäller utbildning, forskning och innovationer stärks. Svenskt Näringsliv anser att det är väsentligt att denna målsättning tydligt byggs in i det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling. Detta är avgörande för om det sjätte ramprogrammet skall bli framgångsrikt. Det bör genomsyra alla delar av ramprogrammet men är särskilt angeläget när det gäller ” networks of excellence”. Starka kunskapscentra inom strategiska områden är nödvändigt. Sådana förutsätter livlig interaktion mellan framstående akademiska och industriella aktörer.

Tematiska områden

Svenskt Näringsliv ställer sig bakom Kommissionens förslag om koncentration av forskningsinsatser till färre områden och projekt för att nå styrka och excellens. Det är väsentligt att samla europeisk spetsforskning till verkligt slagkraftiga satsningar på några få väl valda strategiska områden med potential för att vara världsledande.

Svenskt Näringsliv anser att forskningsområden främst bör fastställas utifrån de problem som samhälle och näringsliv identifierar och som kräver nya lösningar. Specifika teknologier för att lösa dessa problem är en viktig del av programmet men bör inte på förhand vara utpekad. De prioriterade områden som valts ut är olika till sin karaktär. Vissa är behovsorienterade (t.ex. ”food safety and health risk”) och andra teknology-push-orienterade (t.ex. ”genomics and biotechnology for health”).

Ur företagens perspektiv är det även väsentligt att forskningsresultaten från de olika projekten integreras och att satsningar på tekniska plattformar (som inletts i och med det femte ramprogrammet) får en utvecklad och förstärkt roll. De tekniska plattformarna innebär en integrering och validering av flera teknologier under produktlika förhållanden. Det utgör en förberedelse för produktutveckling men fortfarande på en sådan högre nivå att potentiella konkurrenter kan arbeta tillsammans. Detta kan både leda till konsultationer mellan företagen på ett tidigt stadium och fungera som en länk till företagens egen FoU-verksamhet och produktutveckling. Detta innebär definitivt inte att ramprogrammet skall omfatta produktutveckling och marknadsnära verksamhet. Det bidrar snarare till en gemensam syn på framtiden och säkrar att forskningen fokuserar på marknadens behov. Det är även viktigt att demonstrationsprojekt, i form av innovationer med stort nyhetsinnehåll, får ett ordentligt utrymme i ramprogrammet. Detta är viktigt inte minst för SME.

Industriellt deltagande i de tidiga faserna av teknologiutveckling underlättar teknologiöverföring och minskar kommersiella hinder för utnyttjande. Grundläggande och tillämpad forskning utvecklas idag i stark integration. Grundläggande projekt bör från början planeras för ett samspel med tillämpad forskning med tanke på tillämpning. Det är väsentligt att satsningar på den grundläggande forskningen görs inom områden som är av strategiskt intresse för Europas samhälle och näringsliv och som kan bidra till att stärka Europas konkurrenskraft.

Svenskt Näringsliv anser att den utökade budgeten för ramprogrammet bör läggas på de problemorienterade tematiska programmen och på att integrera horisontella aktiviteter som innovationer, human resources och mobilitet in i de tematiska programmen.

När det gäller de olika temaområdena finns vissa oklarheter som bör redas ut. Inom området Nanotechnology (nanotechnologies, intelligent materials and new production processes) förefaller samverkan mellan nanoteknologier och nya produktionsprocesser inte helt klar. “New production processes” skulle även passa inom området “1.1.2 Information society technologies”. Om det enbart läggs under nanoteknologier är det tveksamt om den starka integrationen av IT i produktionsprocesser får utrymme. I övrigt är den breda ansatsen på “development of new concepts optimising the life-cycle of industrial systems, products and services” positiv.

För ett uthålligt samhälle är – och blir i ökande grad – behovet av och kravet på mobilitet en av de absolut största utmaningarna. Att lösa mobilitetsproblematiken kräver omfattande insatser i många dimensioner, såväl politiska, infrastrukturella som tekniska. Man måste också angripa problematiken med ett systemperspektiv. Mobilitet, som nämns under ”Sustainable development” och IT-society technologies”, bör integreras även med övriga tematiska områden. Även transporter och logistik är viktiga områden som bör få utrymme inom samtliga områden.

Området “Sustainable society” bör kompletteras med ”use of renewable raw materials for non-food products”. Detta ligger även i linje med Kommissionens ” Environment Action Programme (2001-2010) där uthållig användning av naturresurser är identifierat som en av fyra prioriterade områden.

Vad gäller de långsiktiga energifrågorna bör ramprogrammet förstärkas av en uttalad satsning på energiforskning genom att lyfta fram dessa frågor. Energifrågorna är av vital betydelse för ett framtida långsiktigt hållbart samhälle liksom för europeisk industris konkurrenskraft.

Kommissionens uttalade strävan att öppna upp den gemensamma energimarknaden måste följas av såväl nationella som europeiska program för forskning och utveckling inom energiområdet. Den internationella konkurrensen förstärks i takt med en ökad avreglering och kan endast mötas med motsvarande forskningsinsatser som genomförs i uttalade program i t.ex. USA och Japan.

Humaniora och samhällsvetenskap har en given plats i ramprogrammet. Det är emellertid tveksamt om ett isolerat program som ”science and society” är ändamålsenligt för att hantera de komplexa och sammankopplade frågor som finns. Det vore att föredra att i stället hantera humaniora och samhällsvetenskapliga frågeställningar koordinerat med de tematiska problemområdena. De viktiga frågor som t.ex. rör allmänhetens förståelse och acceptans för ny teknologi och forskning kan bara uppnås framgångsrikt om de hanteras som en integrerad del av de tematiska programmen.

Implementering

Kommissionen har valt tre “instruments” för implementering: “network of excellence”, “integrated projects” och “EU participation in national research programmes”. Andra dimensioner som nämns är cooperative research och intrernational cooperation. Kommissionen visar här att formen för arbetet kommer att ha stor betydelse och att integrationsaspekten är högt prioriterad. Svenskt Näringsliv anser att det är bra att Kommissionen försöker hitta nya former men vill framhålla vikten av att den form som är mest effektiv för varje projekt väljs.

Network of excellence:

Svenskt Näringsliv välkomnar etablerandet av ”networks of excellence” inom områden av strategisk relevans för näringslivet och inriktade på att skapa sysselsättning. Företag bör i princip vara involverade i samtliga ”networks of excellence”.

Det behövs en gemensam politik för att finansiera storskalig infrastruktur inom forskning (exempel inom flygområdet är tunga vindtunnelresurser som European Transsonic Windtunnel). Utvecklingen av IT-baserade hjälpmedel gör det möjligt att åstadkomma en koncentration i en decentraliserad miljö. Utvecklingen av sådana hjälpmedel bör prioriteras för att motverka fragmenteringen i Europa. Metoder för att öka takten i innovationsprocessen genom data-baser och tillgängligheten av patent och forskningsresultat bör undersökas.

Integrated projects:

Svenskt Näringsliv ställer sig, som framgår ovan, positiv till en koncentration till färre och större projekt. Det är väsentligt att strukturen möjliggör flexibilitet och underindelning i delprojekt samt att projektens storlek kan anpassas till forskningsområdenas olika karaktär.

Det är också nödvändigt att man tänker igenom rollfördelningen mellan nationerna och EU. Det finns redan en stark satsning på grundläggande forskning på nationell nivå. När det gäller tillämpad forskning är projekten däremot ofta av sådan storlek, att samverkan på europeisk nivå är nödvändig. Tyngdpunkten för Ramprogrammet bör därför ligga på tillämpad forskning. Detta skall naturligtvis inte tolkas som stöd för ren produktutveckling. Sådan sker i konkurrens mellan aktörer och lämpar sig ej för kollektiv forskning. Ett i sammanhanget användbart begrepp är ”enabling technologies”.

EU participation: Det är viktigt att Kommissionen tänker igenom den administrativa hanteringen av att EU deltar i program som genomförs gemensamt av flera medlemsstater. Om medel skall sökas från både EU och nationell nivå, kan det bli ett mycket komplicerat ansöknings- och utvärderingsförfarande. Det-samma gäller ledning och uppföljning av projekten. Det bör också göras klart att nationell finansiering inte är en förutsättning för deltagande. Deltagare från mindre och medelstora nationer utan eget nationellt forskningsprogram inom området riskerar annars att utestängas. Detta skulle till exempel kunna bli fallet vad avser svensk flygforskning, där det nationella programmet är mycket litet. Detta skulle motverka den breddning av forskningsbasen i Europa, som programmet i övrigt vill främja. Likaså finns det nationella program som till sin karaktär är snarlika, t.ex. nationella energiforskningsprogram, i vilka EU lämpligen kan medverka.

Cooperative Research: Det är bra att Kommissionen vill skapa “cooperative research” aktiviteter mellan SME’s och universitet. Avsikten synes vara att underlätta för groddföretag. Även gemensamma EU-regler för patent och företagsbildning behövs. När det gäller SME är det naturligtvis viktigt att deras deltagande i större pro-jekt baseras på meriter och möjligheter att bidra till projektet. Man kan dock konstatera att de ofta behöver hjälp för att kunna delta i projekten. Ett alternativ vore att ha ett system, där större företag utgör “mentorer” för SME. Det är också möjligt att SME bör ges lägre krav på egen finansiering (kanske 10-20%) jämfört med normalt 50%. Det borde också vara möjligt att bilda mini-konsortier av SME för att dela på bördan att administrera projekt. Framför allt är det viktigt att ha öppenhet och ett aktivt program för att informera SME om möjligheterna i ramprogrammen.

International cooperation Det är viktigt att förslagen kring international cooperation verkligen handlar om forskning och utveckling och inte endast form, integration och allmän teknikspridning.

Efficient and Streamlined Implementation Svenskt Näringsliv anser att förslaget om ökad flexibilitet är bra. Det förutsätts att projekten utförs i nära samarbete mellan industriföretag/högskolor. Större frihet för utförarna när det gäller den detaljerade styrningen av projek-tet innebär, att större tonvikt måste läggas från Kommissionen på att formulera och följa upp övergripande mål. Slutmålet är viktigt för effektivitet i forsk-ningen.

Det bästa måttet på framgång är naturligtvis i vilken utsträckning forskningsresultaten gett upphov till produkter, bättre processer eller på annat sätt kommit till nytta. Detta kan man inte följa upp annat än i efterhand, men projekten bör redan från början beakta de kommersiella förutsättningarna och redovisa en uppföljbar plan för hur resultaten kommer att användas. När det gäller individuella projekt kan möjliga parametrar vara att mäta den akademiska nivån på engagerade forskare, antal producerade graduerade forskare, etableringen av samverkan mellan industri och forskningsenheter, antal patent etc. Det är viktigt att projektens konsortier redan från början inkluderar de framtida avnämarna av forskningsresultaten. Det är svårt att lyckas med ”dissemination” av forskningsresultat i efterhand när avnämare inte varit engagerade under projektets gång.

Svenskt Näringsliv anser att Kommissionen, innan nya instrument införs, bör analysera dess för- och nackdelar. Övergången mellan FP5 och FP6 måste göras så smidig som möjligt. Det finns också existerande goda exempel från COST och projekt inom EUREKA, som MEDEA-projektet, som kan utgöra utgångspunkt för utformningen av administrationen av FP6.

 

Ansvarig handläggare

Avsändare

Utbildningsdepartementet, Utbildningsnämnden


Externt diarienummer

U2001/1267/F


Svenskt Näringslivs diarienummer

58/2001