Samråd om en gemenskapsbruksmodell

REMISS Publicerad

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på de frågor som tas upp i Europeiska kommissionens dokument för samråd om effekterna av att införa en förordning om bruksmodellskydd (SEC(2001) 1307). Kommissionens dokument är utformat på ett sätt som främst inbjuder enskilda företag att redovisa effekterna för det egna företaget eller branschen, och föreningen kommer således inte att besvara de specifika frågor som ställs. Istället vill föreningen lämna sin syn på den generella frågan om införande av ett EU-bruksmodellskydd ur ett övergripande innovationspolitiskt perspektiv.

Immaterialrättigheternas positiva inverkan på innovationsklimat och ekonomisk utveckling bygger på en balans mellan å ena sidan behovet av att skapa incitament för att investera i forskning, utveckling, marknadsföring osv, och å andra sidan intresset av fri konkurrens. En sådan balans skapas genom noggrann avvägning av förutsättningarna för att få skydd, liksom av de befogenheter som innehavaren får och den tid som skyddet gäller.

De riktlinjer för utformningen av en gemenskapsbruksmodell som redovisas av kommissionen skulle innebära ett skydd som kan erhållas utan förprövning för alla typer av uppfinningar, även sådana som inte uppfyller patentsystemets (idag tämligen låga) krav på uppfinningshöjd. Skyddet skulle ge innehavaren samma starka ensamrätt som ett patentskydd, i hela den europeiska gemenskapen och under en tioårsperiod.

Gemenskapsbruksmodellen skulleTrots att de krav som ställs för att få skydd således är mycket lågt ställda skulle gemenskapsbruksmodellen följaktligen ge innehavarna långtgående befogenheter att ingripa mot andra företag under en lång tid och i ett vidsträckt geografiskt område. För att undgå sådana ingripanden måste således övriga aktörer på marknaden – utvecklingsföretag, tillverkare, importörer och så vidare – hålla sig informerade om existensen och omfattningen av de skydd som registreras för att undvika att göra intrång.

Med hänsyn till den stora mängd rättigheter som kan förväntas bli resultatet om det föreslagna systemet förverkligas blir detta en synnerligen omfattande uppgift, som dessutom försvåras av att skyddets omfattning inte varit föremål för någon förprövning. Konkurrentföretag måste således på egen hand utvärdera om och i så fall i vilken utsträckning ett beviljat skydd är giltigt. En sådan prövning kräver ingående patenträttsliga kunskaper och kan inte hanteras av ett mindre eller medelstort företag utan egen patentexpertis, inte ens på grundval av en sådan ”search report” som enligt förslaget skall kunna erhållas från patentmyndigheten.

Även för innehavaren av en gemenskapsbruksmodell innebär det föreslagna systemet osäkerhet. Frånvaron av förprövning innebär att innehavaren av en gemenskapsbruksmodell inte med någon säkerhet kan förlita sig på att det skydd han erhåller verkligen är hållbart. För att i någon mån minska denna osäkerhet krävs att han låter genomföra en grundlig patenträttslig undersökning av om kraven på nyhet och uppfinningshöjd är uppfyllda, det vill säga den typ av undersökning som normalt genomförs av patentombud i samband med att en patentansökan utformas. Denna inte oväsentliga del av kostnaden för att erhålla patent kommer således inte att kunna undvikas genom att istället utnyttja bruksmodellskyddet.

Systemets utformning leder alltså till betydande osäkerhet för både rättighetshavare och tredje man, med höga kostnader och risk för rättsförluster som följd. Det föreslagna skyddssystemet ger därmed inte den önskade innovationsbefrämjande balansen mellan företagens intressen av att å ena sidan få skydd för resultatet av sitt utvecklingsarbete och å den andra sidan ha tillräcklig rörelsefrihet för att kunna bedriva sin verksamhet. Effekten blir enligt föreningens uppfattning därför inte att befrämja forskning och utveckling, utan kan tvärtom bli att utvecklingen hämmas till följd av de risker och kostnader som det kan innebära att sätta en ny eller förbättrad produkt på marknaden. Dessa nackdelar drabbar hårdast de företag som förslaget sägs vilja gynna, nämligen innovativa mindre företag med begränsade ekonomiska resurser.

I kommissionens samrådsdokument framhålls att de potentiella nackdelar som påtalats med bruksmodellskyddet inte kunnat observeras i någon av de medlemsstater som idag har denna skyddsform. Detta påstående har dock liten relevans, eftersom bruksmodellskyddet i sin nuvarande skepnad dels bara leder till lokala skyddsrätter och dels skiljer sig avsevärt åt mellan länderna. Skyddsformen ägnar sig således inte för att skapa starka skydd i större geografiska områden och utnyttjas därför – som kommissionen påpekar – främst av användare med lokala intressen. Om det av kommissionen föreslagna gemenskapsövergripande skyddet skulle tillskapas, kommer emellertid detta att ge bruksmodellskyddet en helt annan dimension. Skyddet kommer att bli attraktivt också för helt andra kategorier av användare, och det kan antas att ett mycket stort antal skyddsrätter kommer att uppkomma. Dessa rättigheter blir gällande i hela den europeiska gemenskapen och berör alla företag inom detta område – även dem som verkar endast lokalt. De påtalade problemen kan således bli både mer frekventa och allvarligare än i dagens system med ett begränsat antal lokala skyddsrätter.

Enligt föreningens uppfattning bör åtgärder på europeisk nivå istället inriktas dels på att förbättra existerande skyddsformer, främst patentsystemet, och dels på att identifiera de områden där ett förstärkt skydd verkligen är motiverat. Vad gäller patentsystemet innebär detta för det första förbättringar av det existerande europapatentsystement vad gäller kostnaderna och det processuella systemet. För det andra är det angeläget att tillskapa ett gemenskapspatent som är tillgängligt också för innovativa företag med begränsade resurser.

Vad gäller områden där det är motiverat att se över skyddsmöjligheterna vill föreningen peka på vad som kan kallas ”teknisk formgivning”, det vill säga innovationer som är relaterade till formen på en produkt eller en del av en produkt. Denna typ av innovationer skyddas på olika sätt i olika länder, och har i de nordiska länderna omfattats av mönsterskyddslagstiftningen. Detta kan dock komma att ändras genom harmoniseringen av mönsterskyddsreglerna. I andra länder tillgodoses behoven i varierande utsträckning genom upphovsrättslig skydd eller genom de nuvarande lokala bruksmönsterreglerna. Det kan därför vara motiverat att på gemenskapsnivå se över hur denna typ av innovationer skall kunna skyddas i framtiden.

Sammanfattningsvis ställer sig föreningen således avvisande till införandet av ett gemenskapsbruksmodellskydd enligt de av kommissionen anförda principerna. Föreningen delar i övrigt de uppfattningar som kommit till uttryck i de mer detaljerade yttranden i bruksmodellfrågan som avgivits av dåvarande Sveriges Industriförbund. Dessa yttranden bifogas härmed.

 

Ansvarig handläggare

Avsändare

Justitiedepartementet, Enheten för immaterialrätt och transporträtt, 103 33 STOCKHOLM


Externt diarienummer

Ju2001/2676/L3


Svenskt Näringslivs diarienummer

162/2001