SOU 2001:77, Handel med Elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor

REMISS Publicerad

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att yttra sig över rubr. betänkande. Svenskt Näringsliv anför följande.

Sammanfattning

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget att ett svenskt nationellt elcertifikatssystem införs. Utredningsförslaget innebär i praktiken att finansieringen av stödet till elproduktionsteknik som inte är kommersiellt självbärande förs över från statsbudgeten till elkonsumenterna. Enligt vår uppfattning bör eventuella introduktionsstöd till sådan teknik finansieras över statsbudgeten genom t.ex. tidsbegränsade investeringsstöd eller anbudsupphandling.

Utredaren föreslår att endast den energiintensiva industrin undantas. Om ett nationellt certifikatssystem trots allt skulle införas är det enligt Svenskt Näringslivs uppfattning angeläget att hela industrin undantas, det vill säga den grupp som i dag har elskattesatsen noll. Annars riskeras de svenska företagens konkurrenskraft.

Allmänna synpunkter

Utredaren har haft till uppgift att utforma ett system för handel med certifikat som baseras på kvoter för användningen av el från s.k. förnybara energikällor. Utgångspunkten är bland annat attill exempelisterande stödsystem visat sig vara bristfälliga när det gäller att stimulera teknikutveckling och kostnadseffektivitet. Svenskt Näringsliv instämmer i denna bedömning. Samtidigt har förutsättningarna för att vidmakthålla nationella stödsystem på elmarknaden starkt undergrävts, genom den snabba integrationen av de europeiska energimarknaderna. Om ett certifikatssystem införs måste det enligt vår uppfattning ske på europeisk nivå, och inte enbart i Sverige. Ett nationellt svenskt system riskerar att bli både dyrt och ineffektivt.

Svenskt Näringsliv delar uppfattningen att elproduktionen måste möta höga miljökrav. I strävandena mot en uthållig utveckling är det också angeläget att den tekniska utvecklingen av bland annat förnybara energikällor stimuleras. Samtidigt fordar en uthållig ekonomisk tillväxt att svenska företag har tillgång till elenergi på villkor som är konkurrenskraftiga med omvärlden.

Näringslivet bedriver sedan länge ett målmedvetet och ambitiöst arbete för att utveckla nya tekniska lösningar, bland annat på energiområdet. Enligt Svenskt Näringslivs uppfattning kommer den ökade medvetenheten om miljöfrågorna att medföra att konsumenterna i allt större utsträckning efterfrågar el från förnybara källor, s.k. ”grön el”. På sikt torde därmed särskilda stödsystem att bli obehövliga. Enligt vår uppfattning bör eventuella stöd till teknik, som inte är kommersiellt självbärande, vara tidsbegränsade och ha som utgångspunkt att tekniken i fråga inom rimlig tid kan stå på egna ben.

Situationen för den svenska basindustrin

De svenska basindustrierna (det vill säga företag inom sektorerna papper och massa, järn och stål, kemisk industri samt gruvindustri) har knappt 100 000 anställda och beräknas indirekt sysselsätta ytterligare ca 200 000 personer. Basindustrierna har också stor regional betydelse. Karakteristiskt för dessa företag är att de exporterar huvuddelen av sin produktion, och att de arbetar i hård internationell konkurrens.

Basindustriernas processer är ofta mycket energikrävande. Energikostnaderna blir därför en stor del av produktionskostnaderna. Samtidigt tillhör de svenska företagen världseliten när det gäller att effektivisera energianvändningen.

Införandet av ett certifikatsytem beräknas innebära en höjning av elpriset på 1-3 öre/kWh. Det är inte osannolikt att prishöjningen blir ännu större. Medan denna summa är relativt blygsam för mindre konsumenter, så kan den bli helt avgörande för konkurrenskraften hos den elintensiva industrin. För exempelvis företag inom kemiindustrin innebär ett prispåslag med ett öre på elpriset en merkostnad om 50-60 000 kronor per anställd och år. Mot denna bakgrund vill Svenskt Näringsliv speciellt understryka vikten av att den elintensiva industrin undantas från ett eventuellt certifikatssystem.

Utredningen föreslår att anläggningar inom elintensiv industri med en abonnemangseffekt över 10 MW undantas från kvotplikt. Enligt vår bedömning rymmer tillämpningen av en sådan effektgräns betydande gränsdragningsproblem, och riskerar att leda till godtycke och en tungrodd administration. Som ovan nämnts anser vi att hela industrin bör undantas från ett certifikatssystem, om ett sådant införs.

Samverkan med andra styrmedel

För närvarande föreligger flera förslag, nationellt och internationellt, som tar sikte på att åstadkomma mer marknadsnära system på energi- och klimatområdena. Dit hör t.ex. EU-kommissionens förslag om regler för handel med utsläppsrätter, förslag om gemensamma CO2-skatter. I Sverige har nyligen förslag överlämnats om långsiktiga avtal mellan staten och näringslivet. Vidare pågår flera utredningar av betydelse, bland annat Skattenedsättningsutredningen, Miljöbalksutredningen och Klimatdelegationen. Den samlade bilden av det arbetet är att sambanden mellan de olika styrmedlen och deras effekter är dåligt utredda. Framför allt är det, med hänsyn till vårt internationella beroende, viktigt att de styrmedel som tillämpas i Sverige står i samklang med de åtgärder som vidtas i andra länder. Svenskt Näringsliv avråder från att införa ett nationellt system med elcertifikat innan de närmare sambanden mellan styrmedlen har analyserats mer grundligt.

 

Ansvarig handläggare

Avsändare

Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm


Externt diarienummer

N2001/10077/ESB


Svenskt Näringslivs diarienummer

211/2001