SOU 2002:27, Mål i mun - Förslag till handlingsprogram för svenska språket

REMISS Publicerad

Föreningen Svenskt Näringsliv har lämnats tillfälle att ge synpunkter på ovannämnda betänkande och vill härmed framföra följande.

Inledning

Föreningen Svenskt Näringsliv företräder 46 000 små och stora medlemsföretag som är orga-niserade i 52 bransch- och arbetsgivarförbund. Föreningens uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag ska ha bästa möjliga villkor för att framgångsrikt kunna bedriva sin verksamhet och kunna växa, d v s omges av ett bra företagsklimat. Svenskt Näringsliv har som mål att Sverige inom tio år skall vara tillbaka i toppen på välståndsligan. För att detta skall bli möjligt måste bl a det svenska utbildningssystemet fungera som en viktig utvecklingsmotor och bidra till en effektiv kompetensförsörjning.

Likaså är det angeläget att arbetsmarknaden inom den Europeiska Gemenskapen fungerar på ett sätt som stimulerar och underlättar rörlighet och företagens rekrytering och kompetensförsörjning. Språkutvecklingens betydelse i dessa sammanhang kan inte nog framhållas.

Sammanfattning

Svenskt Näringsliv delar uppfattningen att det idag finns starka skäl att på olika sätt främja det svenska språket ställning och att svenska språket även fortsättningsvis utvecklas på ett allsidigt sätt, så att språket och språkkunnandet möjliggör ett produktivt och utvecklande samarbete på våra arbetsplatser i näringslivet.

Betänkandet behandlar många aspekter på vad som behöver göras för att hävda och utveckla det svenska språket. Vi inskränker oss till att framföra synpunkter på några för näringslivet viktiga områden.

Synpunkter och kommentarer beträffande vissa delar av betänkandet.

När det gäller utbildningsområdet kan vi konstatera att det svenska skolsystemet är väl utbyggt, såväl när det gäller grundläggande ungdomsutbildning, som högskole- och vuxenutbildning. Samhällets kostnader för utbildning uppgår sammantaget till ungefär 160 miljarder kronor. Som andel av BNP är de svenska kostnaderna i utbildning och kompetensutveckling bland de högsta i världen. Det brister alltså inte i de kvantitativa satsningarna på utbildning i Sverige. Däremot varierar de kvalitativa resultaten kraftigt. Cirka 25 % av en årskull går idag ut grundskolan med ofullständiga betyg och ca 10 % av dessa får inte behörighet till gymnasieskolans nationella program. Vid sidan av matematik är det i språk och naturvetenskapliga ämnen, som eleverna inte lyckas nå utbildningsmålen. Det är då också viktigt att konstatera att även matematik och naturvetenskapliga ämnen bygger på att eleverna uppnår en god begrepps- och läsförståelse.

Eftersom språk- och läsförståelse samt en välutvecklad kommunikationsförmåga blir allt viktigare grundkomponenter i den kompetens som kvalificerade yrkesmänniskor behöver i arbetslivet, måste betydligt mera göras för att effektivisera och stimulera språkinlärningen och utvecklingen av kommunikationsförmågan hos eleverna i det svenska utbildningssystemet. Vi vill därför gärna peka på behovet av pedagogiskt och didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Språkutbildningen i det svenska skolsystemet är i långa stycken alltför traditionell. Den saknar i många fall flexibilitet och otraditionella lösningar för att tillmötesgå den variation av inlärningsstilar och inlärningsförutsättningar som finns representerade i en årskull svenska (och invandrar-) ungdomar. Lusten att lära bland ungdomar är idag därför högst varierande.

När det gäller det svenska språkets ställning i arbetslivet och i affärslivet föreslår utredningen en översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen och konsumentlagstiftningen. Utredningen föreslår att den arbetsrättsliga lagstiftningen skall explicit innehålla regler om att information och förhandlingsunderlag som föreskrivs i lagstiftningen skall finnas tillgänglig på svenska språket om inte parterna kommer överens om annat. Anledningen till detta förslag är att många, i synnerhet större företag, har ett främmande språk som koncernspråk.

Vi vill gärna betona att information om säkerhet, hälsa och arbetsmiljö, tekniska instruktioner och manualer etc.måste finnas tillgängliga på språk som medarbetarna på arbetsplatsen förstår och kan tillgodogöra sig, så att säkerheten kan upprätthållas och ett produktivt samarbete kan bedrivas på arbetsplatsen. Redan idag ligger det i arbetsgivarens informations- och förhandligskyldighet att erbjuda för mottagaren begripligt material. Detta finns även klart reglerat i lagstiftningen beträffande styrelserepresentation. De erfarenheter av utvecklingen hittills av språkbruket i företag och på arbetsplatser, som vi och våra medlemsorganisationer mött, ger inte anledning till ny och ytterligare reglering. Men om detta ändå blir aktuellt, kunde det vara en bättre lösning att föreskriva att de lokala parterna på arbetsplatsen bör vara överens om vilket eller vilka språk som skall tillämpas för att information och kommunikation på arbetsplatsen skall fungera på bästa sätt.

Kommittén behandlar i avsnitt 5.2.3. patenthandlingar och det arbete som för närvarande bedrivs i syfte att begränsa kraven på översättningar av patentskrifter. Kommittén uttalar härvid att det ”otvivelaktigt är olyckligt om inskränkningar av översättningskraven sker, eftersom det motverkar möjligheterna att bevara svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk”.

Svenskt Näringsliv anser att denna slutsats är alltför långtgående. Enligt vår uppfattning har patenthandlingar en synnerligen begränsad betydelse för utvecklingen av det svenska språket ens på det tekniska området. Skälen här till är flera. AB Terminologicentrum (tidigare TNC) har till den s k Patentfördragsutredningen, som bl a utreder frågan om begränsning av översättningskraven för patenthandlingar och där Svenskt Näringsliv deltar, uppgivit följande. Patentskrifter används idag inte i företagets terminologiutveckling och översättningar av sådana till svenska spelar således inte någon roll för detta utvecklingsarbete. Detta beror bl a på att teknisk terminologi inte i patenthandlingar används på det speciella, definierande sätt som erfordras för att de skall kunna utnyttjas för terminologiutveckling. Vidare tillkommer de svenska översättningarna av patentskrifter först då ett patent beviljats och fullföljs i Sverige. Till följd av prövningstiden hos patentmyndigheten sker detta i normalfallet först flera år efter den tidpunkt då tekniken är ny och då den använda terminologin skulle kunna ha betydelse för språkutvecklingen, dvs vid tidpunkten för ansökans ingivande. Enligt AB Terminologicentrum sker i stället de väsentliga språkliga nybildningar som ligger till grund för terminologiutvecklingen i facktidskrifter, forskarrapporter osv.

Mot denna bakgrund anser inte Svenskt Näringsliv att begränsningar i översättningskraven skulle ha de negativa verkningar för den svenska språkutvecklingen som kommittén befarar.

Kommittén berör även rättssäkerhetsaspekterna. Enligt Svenskt Näringsliv är även i detta avseende effekterna av inskränkningar i översättningskraven begränsade. De översättningar som idag inges till Patent- och registreringsverket efterfrågas i mycket liten utsträckning. Istället studerar även svenska intressenter patenthandlingarna på originalspråket, dels därför att de finns tillgängliga i denna form flera år tidigare än de svenska översättningarna (se ovan), och dels därför att översättningarna inte alltid ger en helt korrekt bild av innehållet i originalhandlingen. Det måste också beaktas att för den som inte är kunnig i patentfrågor är det vanskligt att korrekt bedöma den rättsliga verkan av ett patent utan att konsultera patentombud eller advokat, oavsett om handlingen finns tillgänglig på svenska eller ej.

Ur rättssäkerhetssynpunkt bör det vidare observeras att i de förslag om begränsningar av översättningskraven som för närvarande diskuteras t ex vad gäller ett kommande gemenskapspatent, så finns särskilda bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla fullständig översättning i händelse av tvist om patentet. Vidare finns bestämmelser om begränsning av skadeståndsskyldigheten för tiden innan en sådan översättning företetts.

Sammanfattningsvis anser Svenskt Näringsliv att de befarade negativa konsekvenserna av inskränkningar i översättningskraven vad gäller patenthandlingar är så begränsade att de inte kan anses väga tyngre än de positiva effekterna, främst vad gäller kostnaderna för patent. Att söka och upprätthålla patent i Europa är idag 3-5 gånger dyrare än motsvarande kostnad i USA och Japan. En avsevärd del, omkring 40%, av kostnaderna i Europa avser översättningar. Att sänka dessa kostnader är av avgörande betydelse för att säkerställa att patentsystemet kan fullgöra sin primära funktion, nämligen att stimulera innovationer. Detta är av yttersta vikt för att förbättra förutsättningarna för innovativa företag och därmed ökad tillväxt i Sverige. Att hindra dessa angelägna förbättringar med hänvisning till påstådda och synnerligen marginella effekter för den språkliga utvecklingen kan enligt vår uppfattning inte vara en korrekt avvägning av samhälleliga intressen.

När det gäller konsumentinformation och produktsäkerhet delar Svenskt Näringsliv utredningens bedömningar och förslag.

Utvecklingen av terminologi i näringslivets olika verksamhetsområden samt i samhället i övrigt är ett viktigt område för att bevara och utveckla det svenska språkets ställning. Svenskt Näringsliv har tagit del av det remissyttrande som Terminologicentrum (TNC) lämnat på betänkandet. Vi stödjer i allt väsentligt de synpunkter och förslag som TNC lämnat.

Mediautvecklingen, den fortsatta utvecklingen av informations- och kommunikations-teknologin bidrar till en globalisering, som gör svenska språket till ett litet språk. Det är viktigt att konstatera att denna utveckling av infrastruktur gör det möjligt att tillgodose ”små” och även unika behov. Det är därför synnerligen viktigt att vi i Sverige även fortsättningsvis satsar på att ligga i fronten i den fortsatta utvecklingen, både när det gäller tillgång till modern teknik och välutvecklad och användarvänlig mjukvara. Detta gäller i både näringslivet och i samhällslivet och särskilt i utbildningen.

Vi vill gärna uttrycka vårt stöd för utredningens förslag när det gäller fortsatt arbete för att göra myndighetsspråket mera lättillgängligt. Särskilt i språkbruket som kommer till uttryck i EU:s arbete och för att tillmötesgå behovet av lättillgängliga översättningar av EU-information som är av betydelse för närings- och arbetslivet, är det synnerligen viktigt att ytterligare krafttag tas i denna riktning.

Vi vill slutligen betona behovet av en välfungerande språkundervisning för invandrare som är yrkesverksamma. I nu aktuella förslag till direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2002/0061/COD/) föreslås att invandrare skall ha eller få tillrackliga kunskaper i ”värdlandets” språk i samband med erkännande av invandrarens yrkeskvalifikationer för arbete i värdlandet. Vi ser mycket positivt på detta förslag för att underlätta rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden.

 

Ansvarig handläggare

Avsändare

Kulturdepartementet, Enheten för konstarterna, 103 33 STOCKHOLM


Externt diarienummer

Ku2002/888/Ko


Svenskt Näringslivs diarienummer

102/2002