SOU 2002:5, Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet

REMISS Publicerad

Allmänna synpunkter

Ett högt arbetskraftsdeltagande och hög motivation och kompetens hos arbetskraften är viktiga förutsättningar för att nå de tillväxtmål som behövs för att öka välståndet i Sverige. Svenskt Näringsliv har nyligen initierat ett program med målsättningen att öka arbetskraftsdeltagandet. Bra arbetsvillkor, större effektivitet i socialförsäkringarna samt minskat utnyttjande av olika bidragssystem är några av de centrala målen i programmet, som går under namnet ”Fler i arbete för Sveriges välstånd”.

Svenskt Näringsliv vill mot denna bakgrund understryka att näringslivet i hög grad delar regeringens oro över utvecklingen vad beträffar sjukfrånvaron och välkomnar åtgärder som leder till en förbättrad situation. Även om situationen är betydligt värre inom offentlig sektor än inom privata näringslivet är de privata företagen i mångt och mycket beroende av en väl fungerande offentlig sektor. Dessutom är hög sjukfrånvaro ett problem även inom delar av det privata näringslivet.

I betänkandet görs gällande att den kraftiga ökningen av sjukfrånvaron under de senaste åren främst beror på brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor. Detta skulle i så fall innebära att dramatiska försämringar i arbetsmiljö och arbetsvillkor ägt rum under denna tidsperiod, vilket är högst osannolikt. Mycket talar för att andra faktorer i huvudsak ligger bakom ökningen.

Det finns enligt Svenskt Näringslivs uppfattning många förklaringar till den kraftigt ökade sjukfrånvaron. Även livet utanför arbetet har blivit mer krävande. Särskilt gäller detta för kvinnor, som ju uppvisar den största ökningen av sjukfrånvaron. För dessa har förmodligen den stora förekomsten av dubbelarbete, det vill säga i och utanför hemmet, ökat problemen.

Svenskt Näringsliv anser också att andra orsaker än arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller skada ligger bakom en del av den nuvarande sjukfrånvaron. Viljan att arbeta beror på många faktorer, bl a på möjligheten att försörja sig på alternativt sätt. Sjukskrivning är ett etablerat och accepterat sätt att försörja dem som på grund av sjukdom eller skada inte kan arbeta. De regler som styr i vilka situationer sjukskrivning får äga rum är tydliga, men de tillämpas förmodligen inte alltid på ett korrekt sätt. Utvecklingen de senaste åren tyder på att sjukskrivning i ökande utsträckning har kommit att användas på ett sätt som inte varit avsikten och som inte är förenligt med lagstiftning och regler. Den kraftiga ökningen av sjukfrånvaro hos yngre män talar också för att det föreligger ett överutnyttjande av sjukförsäkringen.

Denna slutsats får stöd i en attitydundersökning som Svenskt Näringsliv låtit utföra och som bifogas. Resultaten av undersökningen, som baseras på telefonintervjuer med sammanlagt 2000 personer, varav 500 arbetsgivare, måste förvisso tolkas med viss försiktighet med tanke på att frågeställningarna är komplicerade samt att svaren sannolikt mera rör korttids- än långtidssjukskrivning, men de ger ändå ett starkt stöd för att det förekommer ett betydande överutnyttjande av sjukförsäkringen. Detta överutnyttjande är större bland unga än bland äldre och det beror mera på ändrade attityder till hur försäkringen kan användas än på medvetet missbruk. Undersökningen visar också att skillnaderna i uppfattning mellan arbetsgivare och anställda om hur sjukförsäkringen bör användas är små.

Även den forskning som finns på området talar för att det i stor utsträckning är den försäkrades önskemål som styr sjukskrivningen, inte, som borde vara fallet enligt reglerna, den medicinska bedömning som läkaren gör. Dessa resultat gäller även långtidssjukskrivning.

Den höga sjukfrånvaron är därför delvis en konsekvens av en generellt ökad benägenhet att utnyttja de möjligheter sjukförsäkringen ger att vara borta från arbetet för att bl a möta de stora kraven från livet utanför arbetet. Dessa krav föranleds bl a av brister i den offentliga sektorn och av de av ekonomiska skäl begränsade möjligheterna att köpa tjänster.

De åtgärder som detta överutnyttjande bör föranleda är ett återupprättande av sjukförsäkringen genom en strikt tillämpning samt förbättringar i sjukskrivningsprocessen, tydlig avgränsning mellan a-kassa och sjukförsäkring samt tydlig självrisk i form av en hel karensdag och sänkt ersättningsnivå. Bättre avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster samt en förändrad arbetsrätt för att underlätta byte av arbete skulle också minska sjukfrånvaron. Ökade möjligheter till kontroll bör införas, till exempel i form av lagstiftning som ger arbetsgivaren rätt att kräva läkarintyg från första sjukdagen vid en sjukskrivning. Denna möjlighet finns redan i de flesta kollektivavtal, men skulle kunna utnyttjas bättre om den baserades på lagstiftning.

Självfallet finns det även faktorer i arbetslivet som påverkar sjukfrånvaron. De mycket stora lokala skillnaderna i sjukfrånvaro tyder på detta. Dessa faktorer beror dock inte primärt på brister i den fysiska arbetsmiljön utan mera med brister i arbetsvillkor, till exempel ledarskap. De låter sig inte heller påverkas på samma sätt som traditionella arbetsmiljöfaktorer, utan hänger mer samman med strukturer och traditioner på de enskilda arbetsplatserna. Ledarskapsfrågorna har varit i fokus de senaste åren i det privata näringslivet, och detta är förmodligen en av anledningarna till att privata företag har en i genomsnitt betydligt gynnsammare situation beträffande sjukfrånvaron än vad som är fallet inom den offentliga sektorn. De arbetsplatser som systematiskt utvecklar ledarskap och medarbetarskap med tydligt ansvar och klara befogenheter undanröjer också faktorer som skapar stress på grund av oklara förutsättningar. De inlåsningseffekter som är ett resultat av den nuvarande arbetsrätten har också betydelse för den ökade sjukfrånvaron, framför allt den långvariga.

Bland dem som är sjukskrivna, finns säkerligen en betydande andel som har arbetsförmåga. Dessa kan komma i arbete om anpassning av arbetet görs, så att arbete kan utföras trots tillfälliga eller bestående medicinska hinder.

De åtgärder som kan komma ifråga är till exempel individuell anpassning av arbetstider, arbetshjälpmedel och förändrad arbetsorganisation. Detta är frågor som Svenskt Näringsliv arbetar aktivt med, bl a genom att lyfta fram exempel på arbetsplatser på vilka bra åtgärder med denna inriktning genomförts.

Det finns således mycket som kan göras för att minska sjukfrånvaron, men i den nuvarande situationen har förmodligen faktorer utanför arbetsplatsen och utanför arbetsgivarens kontroll störst betydelse.

Utredningen har knappast alls berört det avgörande ansvar som den enskilda individen har i fråga om sjukfrånvaro och rehabilitering. Till den enskilda individens ansvar hör föräldraansvaret och att barnen i unga år ges goda vanor, till exempel vad gäller kost och motion. Skolämnet gymnastik med lek och idrott bör återupprättas och fullföljas obligatoriskt av alla. Ett ökat administrativt och ekonomiskt ansvar för arbetsgivarna måste balanseras med ett motsvarande ökat ansvar för individen i form av självrisker och korrekt utnyttjande av sjukförsäkringen.

Även om Svenskt Näringsliv således anser att en stor del av orsakerna till den ökande sjukfrånvaron står att finna i förhållanden utanför arbetslivet delar Svenskt Näringsliv uppfattningen att arbetsmiljö och arbetsvillkor har stor betydelse för de anställdas välbefinnande och hälsa. Utredningen har också lyft fram de stora och snabba förändringar som de senaste åren skett i form av införandet av ny teknik, högre krav på kompetens i kombination med vittgående organisationsförändringar generellt i arbetslivet samt neddragningar, kanske främst inom offentlig sektor. Allt detta har också bidragit till den nuvarande situationen.

Oavsett orsakerna till sjukfrånvaron kan utan tvekan arbetslivet och arbetsplatsen erbjuda de bästa möjligheter att komma till rätta med problemet. Ettill exempelempel på detta är de stora satsningar på friskvård som skett de senaste åren, där syftet varit att hjälpa anställda att upprätthålla en sund livsstil och där nyttan kommit såväl företag som samhället till del. Arbetsplatsen ger i regel goda möjligheter att förebygga sjukdom och åstadkomma en bra rehabilitering tillbaka till arbetet. Det är allmänt omvittnat i privata näringslivet att arbetsgivare som ”bryr sig om” har lägre sjukfrånvaro bland sina anställda. En god behandling av medarbetarna ger lägre sjukfrånvaro. Exempel på sådana åtgärder är klara riktlinjer för arbetet, bra fysisk arbetsmiljö och arbetsvillkor, bra chefsdialog, öppenhet, jämställdhet i olika avseenden, tillfälle att bli sedd och få utvecklas, internutbildning och andra personalaktiviteter samt målgruppsanpassad friskvård.

Mot denna bakgrund kommer Svenskt Näringsliv att fortsätta att analysera orsakerna till den höga sjukfrånvaron samt att försöka finna förslag till effektiva åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Detta kan ske inom ramen för de fortsatta s k 3-partssamtalen och i andra former.

 

Ladda ner

Ansvarig handläggare

Avsändare

Socialdepartementet, 103 33 Stockholm


Externt diarienummer

S2002/137/SF


Svenskt Näringslivs diarienummer

16/2002