Regelbördan blir värre och värre

60 procent av företagarna uppger att en minskad regelbörda är den viktigaste åtgärden som Sverige behöver ta itu med. Drygt hälften upplever att regelbördan är stor eller mycket stor. 64 procent uppger att det har blivit värre under de senaste två åren. Något måste göras. I en ny rapport föreslår Svenskt Näringsliv flera viktiga policyförslag som långsiktigt kan förbättra Sveriges konkurrenskraft.

Göran Grén
Foto: Ernst Henry Photography
Göran Grén

"Företagare vill ha regler som är stabila, proportionella och förutsebara. Dåligt förberedda regleringar, onödig byråkrati och bristande konsekvensanalyser är dyrt och kan sätta stopp för fortsatt näringsverksamhet."



Görn Grén
Jurist på Svenskt Näringsliv och författare till rapporten "Lättare regelbörda för näringslivet".

Anders Scharp, Trosa Stadshotell.jpg
Foto: Jessica Gow/TT

"Jag förstår syftet med i princip alla regler och det finns anledning till varför de finns. Det stora problemet tycker jag är att det hos många myndigheter finns en ovilja att förstå vår verklighet. Vi borde kunna kommunicera på ett annat sätt."



Anders Scharp
Krögare och ägare av Stadshotellet i Trosa.

Regeringen måste agera

OECD har kommit med över 50 viktiga rekommendationer för regelförbättring, men flertalet har fortfarande inte genomförts. Det behövs ett ordentligt omtag från högsta politiska beslutsnivå.

Sämst i klassen?

Sverige utmärker sig internationellt vad gäller regelbördan. OECD följer och mäter den politiska processen för hur regleringar tas fram och i den senaste rapporten från 2015 ligger Sverige i flera avseenden under både snittet i EU-28 och i OECD.

Skolklass
Foto: colourbox.com

10 timmar i månaden

Ett av tre företag skulle spara mer än tio timmar i månaden till följd av regelförenklingar. Ytterligare 32 procent tror att de skulle kunna spara mer än tio timmar i månaden.

klocka

En regel in - en regel ut

Sverige borde börja testa internationellt använda modeller som till exemepel "en in en ut".

Konsekvenserna av regler måste utredas

Alltför sällan tar politikerna reda på vilka konsekvenser nya regleringar får för företagen. Det borde vara självklart att göra en ordentlig utredning innan en ny regel införs.

Regelrådet bör bli egen myndighet

Ett av våra förslag är att Regelrådet ska stärkas och på sikt bli en egen myndighet. Regelrådet bör också få kraftigt förändrat mandat. Bland annat genom en så kallad stoppfunktion – först när konsekvensutredningen av ett lagförslag anses hålla måttet kan lagförslaget gå vidare i beslutsprocessen. Regelrådet bör också tilldelas ett mandat att återremittera undermåliga konsekvensutredningar.

Varför ger Svenskt Näringsliv ut en rapport om regelkrångel?

Rapporten "Lättare regelbörda för näringslivet" är en delrapport i projektet "Ett utmanat Sverige", som vi startade i slutet av 2016. Syftet är att komplettera den dagspolitiska debattens fokus på mer kortsiktiga frågor med ett långsiktigt perspektiv – vilka reformer behöver Sverige genomföra på 10 och 20 års sikt? Vi kommer att presentera ett reformförslag i kvartalet.