5a761b4d-66cf-4cd4-8772-3b0df4731d7b-image
Foto: Sören Andersson

En social entreprenör att räkna med

NYHET Publicerad

ENTREPRENÖR Allt började när ingenjören Johan Wendt hjälpte grannflickan med matteläxan. Han insåg att det gjorde honom lycklig och några år senare gjorde han läxläsningen till en affärsidé. Mattecentrum såg dagens ljus. Idag omfattar verksamheten 180 000 barn och unga i hela landet. Och med de framgångarna i ryggen är Johan Wendt nu redo för nästa idé: Kodcentrum.

ca60aa52-4e9c-480b-8a9d-840c5c3c512b-image
Foto: Sören Andersson
1705a37f-1647-485d-bcf9-899bd835da76-image
Foto: Sören Andersson
62c9cc3c-b2c8-4197-9894-526910d26378-image
Foto: Sören Andersson

”Det är den dummaste jävla idé jag någonsin hört”. Johan Wendt vill idag inte berätta vem som tyckte att hans plan på att starta Mattecentrum var idiotisk, men att var en av de mer betydelsefulla företagsledarna i landet står dock klart. Personen i fråga numera är en av sponsorerna av Mattecentrum.

Men å andra sidan är det kanske inte så svårt att förstå utbrottet den där gången 2008 när en ung och entusiastisk avloppsingenjör presenterade affärsidén att hjälpa landets unga med sviktande mattekunskaper. Problemet var bara att undervisningen han tänkte sälja skulle vara gratis.

Möjligen var det också så att desperationen över den egna livssituationen gjorde att han lät idéerna dra iväg med honom.

– Jag var less på mitt jobb som ingenjör på kommunen i Södertälje. Vatten rinner från en högt belägen plats till en lägre. Mer än så händer i princip inte och jobbet saknade totalt kreativitet, säger Johan Wendt.

Han bytte jobb till riskanalytiker på Vattenfall och fick lite bättre självkänsla, men snart infann sig håglösheten igen. Deprimerad över sakernas tillstånd, kryddat med känslan av att yrkesmässigt ha vandrat in i en återvändsgränd, satte han sig ner och grubblade.

– Jag frågade mig själv: när var jag lycklig senast?

Svaret var överraskande. Det var under studietiden i Lund när han hjälpte en grannflicka med matteläxorna. Att förmedla kunskap och se hur hon sakta förstod det här med matematik och samtidigt som hennes självkänsla växte, det var ett minne som andades lycka.  

– Den fantastiska belöningen vara att höra henne säga ”nu känner jag mig inte dum längre”.

Det blev snart fler som ville ha mattehjälp. Grannflickans syskon och kompisar slöt upp och utan att Johan Wendt själv visste det då, hade Mattecentrum tagit sina första steg.

För om det var det där med lust och lycka som saknades i livet gick det att återskapa. Johan Wendt bestämde sig för att bli entreprenör och affärsidén var att hjälpa unga att räkna matte.  

– Egentligen hade jag inget alternativ. Mitt CV var ett skämt och jag var inte lycklig.

Men tyvärr var det inte så många andra som blev särskilt lyckliga över idén att ge bort gratis matteundervisning.

– Ingen i min närmsta familj är företagare så jag var tvungen att fråga runt om allt som har med företagande att göra. På Skattemyndigheten sa det att jag inte skulle glömma att hålla ordning på kvittona. ”Ha,ha”, tänkte jag, det blir lätt eftersom jag inte har några pengar och heller inga utgifter.

Men ju mer Johan Wendt lärde. Ju fler insikter han fick i företagandets villkor, ju tydligare blev känslan:

– Jag blev jätterädd och fruktade att det skulle bli både krångligt och osäkert.

Dessutom släppte de tilltänkta sponsorerna till Mattecentrum inte till en krona utan betygsatte istället idén på det numera klassiska sättet som beskrivs i början av texten.

Men eftersom Johan Wendt triggas av motgångar, ville bevisa att idén viss gick att genomföra idén och dessutom är en dålig förlorare, var det bara en tidsfråga innan Mattecentrum ändå sjösattes.

– Jag är en extrem besserwisser och bara längtade efter att få motbevisa alla som inte trodde på mig.

Och det fanns trots allt några som trodde på honom. Ett par rektorer på olika skolor i Stockholm lät honom använda tomma klassrum på kvällstid och därmed kunde den första mattestugan genomföras hösten 2008.

Den första kvällen kom en enda ung kille som fick räknehjälp av en påtagligt nervös Johan Wendt. Men killen tyckte att undervisningen var bra och berättade om den för en kompis, som i sin tur berättade för en kompis. Och så rullande det på. Efter första terminen kunde 100 elever och en handfull volontärer räknas samman i facit.

Och om vi snabbspolar fram till idag kan Mattecentrum visa upp räknestugor i 27 svenska städer där 180 000 barn och ungdomar nu får hjälp med variablerna.

Men vägen dit var minst sagt tuff främst på grund av ekonomin. Att sälja gratis genererar inte så stora intäkter och första året blev omsättningen 20 000 kronor. Jakten på sponsorer var i det närmaste resultatlös.

– Jag levde på mina besparingar och det tog ett och ett halvt år innan jag kunde ta ut lön och då anställde jag en person istället. Men det var då som jag förstod att verksamheten skulle fungera, säger Johan Wendt.

– Sedan ringde en filantrop och ville donera 250 000 kronor, då var det inget snack om saken längre, fortsätter han.

Idag har Mattecentrum en betydande omsättning helt baserad på regelbundna donationer från i första hand näringslivet. Huvudsponsorerna heter NCC, ABB, PWC och Danske Bank tillsammans med ett stort antal stödföretag. Sponsorerna betalar drygt 400 000 kronor per år men det finns också en skara privatpersoner som skänker pengar till verksamheten, som drivs helt utan vinstintresse. Även Skolverket bidrar, i nuläget med 1,7 miljoner kronor av de sammanlagt 2 miljoner kronor, som verket delar ut till ideella organisationer. Det ger en sammanlagd omsättning på cirka 15 miljoner kronor för 2014. Mattecentrum är idag som en liten koncern med verksamhet i de tre Skandinaviska länderna.

– Högst upp finns en stiftelse, Tussilago, som ägs av medlemmarna och inte av mig. Jag kan alltså bli avpolletterad varje år på årsmötet men ännu har det inte hänt. Stiftelsen licensierar sedan ut rättigheten att starta ett Mattecentrum, ungefär som på franchise, säger Johan Wendt.

Idag kan Johan Wendt konstatera att han numera räknas som den som gav det sociala entreprenörskapet ett ansikte och att han själv blivit sitt eget varumärke.

– När jag startade visste jag inte ens vad socialt entreprenörskap var. Jag ville ju bara genomföra min idé.

De senaste åren har priserna, utnämningarna och hederuppdragen regnat över honom. Alla från Sollos Minnesfond och Ashoka, den internationella organisationen för socialt entreprenörskap, till brittiska The Guardian och den amerikanska affärstidningen Forbes har prisat Johans insats och tillkomsten av Mattecentrum. I dagarna blev Mattecentrum även nominerat till prestigefyllda European Business Award.

– Som jag ser det är socialt entreprenörskap viljan att identifiera ett problem eller ett behov i samhället och sedan lösa det. Men målsättningen är inte ekonomiska resultat utan den nytta eller den påverkan man gör på samhället.

Och att Johan Wendt har haft en påverkan på samhället är ställt utom allt tvivel. Vart femte barn mellan 9 och 19 år i Sverige har pluggat matte i någon av Mattecentrums räknestugor.

– Fråga en ung människa om hur de vill att deras framtida arbete ska se ut. Inte sällan svarar de att de vill tjäna mycket pengar, resa och träffa människor. Då svarar jag att i så fall ska du bli ingenjörer, men det är inte ett svar som de flesta ungdomar vill höra. De vill jobba på Facebook, Spotify eller Google men problemet är att för att få jobb där måste man kunna matte. Och det har ingen berättat för dem, säger Johan Wendt.

Hans förmåga att identifiera tillkortakommanden i samhället, särskilt de som kommer att bli akuta i framtiden, har inte avtagit i och med Mattecentrums framgångar. Sedan förra året finns även Johans skapelse Kodcentrum.

Gnistan till den verksamheten, som lånat upplägget från Mattecentrum, var en rapport från EU-kommissionen som slog fast att år 2020 kommer Europa att sakna en miljon programmerare. Redan idag har svenska it-företag svårt att rekrytera människor med rätt kompetens samtidigt som programmering inte finns som ämne i den svenska skolan.

– Vi startade en första Kodstuga i Stockholm förra våren och dessa finns nu i Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå. Kodstugorna är öppna för barn mellan 9 och 13 å och målet är att växa med femton stugor om året. Fram till år 2020 ska 100 000 unga svenskar fått kunskaper i programmering genom verksamheten, förklarar Johan Wendt.

Och den här gången var den ingen som grälade om idén. Spotify anmälde sig direkt som huvudsponsor, trots att de knappast behöver sägas: Att lära sig knacka kod på Kodcentrum är naturligtvis gratis.

– Det vackraste jag vet med Sverige är tanken om att alla människor, tack vare att vi har fri utbildning, har samma möjligheter i livet. Men i praktiken är det inte alltid så, kanske är man född i en akademikerfamilj eller kanske hamnar man i en stökig skola. Det finns gott om orättvisor som påverkar den vackra tanken och där vill jag göra skillnad. Då går det naturligtvis inte att ta betalt.

Personifierar socialt entreprenörskap

Namn: Johan Wendt
Ålder: 36 år
Familj: Två ettåriga tvillingar
Utbildning: Civilingenjör
Gör: Startat och driver Mattecentrum och Kodcentrum
Målsättning: Förändra världen
Det visste ni inte om Johan Wendt: Farfars far heter Wilhelm Wendt och är mannen som uppfann Perstorpsplattan

Bästa affär:
”När jag köpte en lägenhet i Lund och därmed kom in på bostadsmarknaden. Och självklart; när jag startade Mattecentrum även om jag inte tjänat något utöver lönen.”

Sämsta affär:
”Köpte en ny bil. Herregud vad jag förlorade pengar på det. Men också när jag försökte bygga upp ett system med privatpersoner som månadsgivare till Mattecentrum. Det hade tagit 20 år att nå break-even.”

Matte som kan förändra världen

Namn: Mattecentrum
Startat: 2008
Anställda: 14 personer plus cirka 500 volontärer som arbetar utan lön
Omsättning:15 miljoner kronor
Verksamhet: Idag finns 86 Mattestugor på 27 orter från Luleå i norr till Malmö i söder samt i Norge och Danmark. De drivs av en stab på cirka 500 oavlönade volontärer som i de flesta fall är studenter på högskolan. Upplägget är ungefär detsamma landet runt: De elever som dyker upp, det brukar vara mellan 20 och 60 stycken varje kväll, fördelas i de olika klassrummen och en volontär tar har hand om fem elever. Dörrarna är öppna mellan klockan 17 och 20 och eleverna stannar så länge de vill.
– Vi har inga som helst problem med stök, alla är där frivilligt och vet att de kan gå när de vill, säger Johan Wendt.

En rap till matematikens lov

"Svenne eller blatte
Det är viktigt med matte
Gånger delat plus och minus
Derivata integraler och cosinus
Plugga räkna och kämpa
Alla vet att matte kan vara en krämpa
Men ingen fara
Med Mattecentrum kan alla matten klara
Så sitt inte hemma i din borg
Utan kom hit och räkna med oss på Sergels Torg"

Dogge Doggelito rappade till matematikens lov när Mattecentrum genomförde ”Matte på Plattan”, en informationskampanj om verksamheten, allt på Sergels Torg i Stockholm.