"Modernisera kollektivavtalen"

NYHET Publicerad

AVTAL Kollektivavtalen måste moderniseras för att vara relevanta. Främst handlar det om att individanpassa dem till grupper som gig-jobbare, småbarnsföräldrar och seniorer, enligt Lee Wermelin på Civilekonomerna. ”Vi måste våga lyfta på locket och se om det finns annat som är viktigare än lön och arbetstimmar”.

Lee Wermelin
Foto: Jessica Segerberg

"Hur säkerställer vi att det finns flexibla lösningar i kollektivavtal? Ett exempel är när man får barn och går in i en situation som inte liknar någon annan", säger Lee Wermelin.

Lee Wermelin och Sofia Larsen

Lee Wermelin och Sofia Larsen

– Kollektivavtal har fungerat fantastiskt för den svenska arbetsmarknaden. Men det bygger på att arbetstagare och arbetsgivare är organiserade, och tappar vi attraktivitet har vi till slut ingen svensk modell, säger Lee Wermelin ordförande i Civilekonomerna.

Organisationsgraden har minskat hos båda parter och för att vända trenden framåt är en viktig faktor att kollektivavtalen uppfattas som att de fungerar, konstaterar hon.

– Kollektivavtalen har inte hängt med i de förändringar som har skett på arbetsmarknaden och måste utvecklas så att fler kan omfattas av avtalen i framtiden.

Ett exempel är att kollektivavtalen behöver ta höjd för förändrade anställningsformer. Fler jobbar idag som projektanställda eller som sina egna, och trenden fortsätter att öka framåt.

Balans i livet är också en svår och viktig fråga som behöver hanteras, konstaterar hon.

– Hur säkerställer vi att det finns flexibla lösningar i kollektivavtal? Ett exempel är när man får barn och går in i en situation som inte liknar någon annan.

Utbrändheten är idag stor bland akademiker. Lee Wermelin efterlyser fler möjligheter till enskilda överenskommelser som tar hänsyn till olika livsfaser som till exempel småbarnsåren. Här gäller det att göra tydligt både för den anställde och omgivningen att det är lite annorlunda på jobbet under de här åren. 

– Jag tror inte att den här situationen beror på att arbetsgivare är onda, utan snarare på att arbetstagare har svårt att hantera sina egna förväntningar. Och när det blir för svårt att balansera kraven hamnar de i kläm.

Någon liknande typ av anpassad anställning skulle också kunna finnas för de som är mer seniora som vill jobba mindre intensivt, och som inte prioriterar en hög lön främst.

– Vi måste våga lyfta på locket och titta på om det finns annat än bara lön och arbetstimmar som är viktigare – och utmana det som är gängse idag.

Överhuvudtaget behövs större möjligheter till individuella lösningar i avtalen, påpekar hon. En del handlar om att i större utsträckning använda prestationsbaserade löner. Kollektivavtalen måste också tydligt markera ledarskapets ansvar för kompetensutveckling, samtidigt som individen bör ta ett större ansvar för sin långsiktiga utveckling, anser Lee Wermelin.

– Det är naturligt att en arbetsgivare väljer utbildning som passar för arbetsrollen jag har idag. Men arbetsgivaren kanske inte ska betala min lön och kursavgifter för att jag ska hålla mig uppdaterad och förkovra mig inom områden som inte har direkt koppling till arbetet.

För arbetsgivarna innebär kollektivavtal att det blir lättare att jobba med lönen men det finns en risk att det för arbetstagare snarare blir ett tak än ett verktyg som hjälper mig i utvecklingen av min karriär och lön. Många unga förstår inte varför de ska vara med i facket när de ändå omfattas av kollektivavtal.

– Vi måste hitta ett bra sätt att jobba på ett prestigelöst sätt tillsammans för att utveckla kollektivavtalen. I grund och botten handlar det om att om vi inte har konkurrenskraftiga företag så har vi inga arbetstillfällen.

Civilekonomerna och Jusek fattade nyligen ett inriktningsbeslut om att bilda ett nytt fackförbund från och med nästa årsskifte. I dagsläget skulle det omfatta totalt 130 000 medlemmar.

– Anledningen till att vi tar det här steget är att vi vill vara med och skapa Facket 2.0. Genom att vi blir starkare och får mer resurser vill vi vara med och driva det här arbetet bättre tillsammans.

Synen på lönebildning är dock inget som kommer att förändras, betonar Lee Wermelin. 

– Jusek och Civilekonomerna är ofta rörande överens i de här frågorna. Vi har väldigt lika värdegrund. Annars hade det inte fungerat.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rättvis lön – vad är det?

KRÖNIKA Att lönesättning ska vara rättvis är givetvis en rimlig ambition. Men redan i teorin kring begreppet rättvisa uppstår utmaningar, enligt lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Lönerna får inte halka efter hos global hälsovårdsjätte

STRATEGI Johnson & Johnson i Helsingborg följer det amerikanska moderbolagets övergripande modell för lönesättning. Lönesystemet är ett sätt att vara en attraktiv arbetsgivare, enligt Karin Markenholm, hr-ansvarig.
NYHET Publicerad:

Värderingar lockar mer än lön

KOMPETENS För ett litet startupbolag är höga löner sällan ett möjligt sätt för att locka rätt kompetens. Beteendelabbet har lyckats så bra att vissa till och med går ner i lön för att få jobba där, berättar vd:n Ida Lemoine.
NYHET Publicerad:

Lyssna på kunderna innan lönen sätts

KOMMENTAR Vi måste ha bättre underlag för att bedöma arbetsprestationer, och säkerligen blir företagens lönesättning bättre om det finns ett kundperspektiv. Det skriver löneexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Upptakt för nästa års avtalsrörelse

HALLÅ DÄR Förberedelserna inför avtalsrörelsen år 2020 är redan igång. Det handlar bland annat om uttalanden om förväntade löneökningar och diskussioner om de ekonomiska förutsättningarna. Om ungefär ett år kommer förhandlingarna igång med kravväxling inom industrin, berättar vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Tre faktorer som stärker medarbetares motivation

MOTIVATION Genom att koppla lönen till faktorer som styr inre motivation ökar de anställdas engagemang och prestation. ”Det ökar sannolikheten för att medarbetarna vill satsa och lägga mer energi på arbetet”, säger psykologiforskaren Helena Falkenberg.
NYHET Publicerad:

Lönematris kopplar samman prestation och resultat

RUSTA-ANDAN Sedan ett år tillbaka använder Rustas lager en egen matris för att utvärdera medarbetares prestationer och sätta lön. Nu har den spritt sig till varuhusen. Tydlighet är nyckelordet, enligt Annika Holm Sundström, hr-chef.
NYHET Publicerad:

"Modernisera kollektivavtalen"

AVTAL Kollektivavtalen måste moderniseras för att vara relevanta. Främst handlar det om att individanpassa dem till grupper som gig-jobbare, småbarnsföräldrar och seniorer, enligt Lee Wermelin på Civilekonomerna. ”Vi måste våga lyfta på locket och se om det finns annat som är viktigare än lön och arbetstimmar”.
NYHET Publicerad:

Jobba med lönen stärker konkurrenskraften

KOMMENTAR Om Sverige ska behålla sin starka position i den globala konkurrensen måste företag jobba aktivt med lönen för att motivera medarbetare att utvecklas och prestera bättre. Det bygger i sin tur starka företag, skriver Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Lönen inte allt på Viktor Rydbergs skolor

LÖNEBILDNING Bristen på lärare har fått lönerna att öka snabbt. Men eftersom skolpengen inte hänger med utvecklingen måste skolorna hitta annat än höga löner att locka nya lärare med. Viktor Rydbergs skolor erbjuder flexibilitet, utveckling och mindre administration, enligt skolchefen Kristy Lundström.
NYHET Publicerad:

ÅF lockar med intressanta arbetsuppgifter och en bra chef

STRATEGI En bra chef och intressanta arbetsuppgifter smäller högre än lön och förmåner. Det visar ingenjörs- och designföretaget ÅF:s undersökningar. För att tackla branschens höga personalomsättning satsar nu företaget på att det ska vara tydligt för medarbetaren hur karriärvägen framåt ser ut, enligt Martin Lindecrantz på ÅF.
NYHET Publicerad:

Bästa knepen för att påverka medarbetarens beteende 

STRATEGI För att förändra medarbetarens beteende måste konsekvenserna vara tydliga, konstaterar Niklas Laninge, psykolog och expert på beteendedesign. Det gäller att arbetsgivaren tar reda på vad som motiverar den anställde.
NYHET Publicerad:

Lönesättning ett nytt sätt att leda

LÖNEBILDNINGSDAGEN Hur kan lönen användas för att forma beteenden och skapa attraktiva arbetsplatser med fokus på prestation och resultat? Det diskuterades under Lönebildningsdagen i Stockholm i september, som var mer välbesökt än någonsin.
NYHET Publicerad:

Uniguides chefer vågar sätta noll i löneökning

JOBBA MED LÖNEN Största vinsten med individuella löner är att det blir lättare att identifiera nya talanger. Det säger Anna-Lena Bohm, vd på Uniguide. Hennes råd till andra är att börja i liten skala och sedan bygga på.
NYHET Publicerad:

Unga vill ha koppling till prestation

MOTIVATION Yngre generationer har en ny syn på arbete och lön. Balans i livet och rätt värderingar betyder minst lika mycket som lön vid valet av arbetsgivare. Det konstaterar Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.
NYHET Publicerad:

"Lönen måste bindas ihop med utveckling"

INDIVIDUELL LÖN För att ändra lönesättningen och gå mot mer individuella löner måste transparensen genom hela löneprocessen öka. Det säger Ami Hemviken, expert inom kommunikation, retorik och ledarskap.
NYHET Publicerad:

Lönesättning ett verktyg för ledare

LÖNEBILDNINGSDAGEN Lönebildningen måste vara integrerad i ledarskapet för att kunna förändras. Men då behöver också strukturen i företaget förändras för att stötta det. Det sa ledarskapsexperten Ami Hemviken på Lönebildningsdagen i Stockholm.
NYHET Publicerad:

”Dagen får en att börja tänka framåt”

LÖNEBILDNINGSDAGEN Det var fjärde året i rad som Lönebildningsdagen gick av stapeln i Stockholm och för många har det blivit en återkommande tradition. Vi frågade två personer i vimlet varför de kom till hit.
NYHET Publicerad:

Samverkan gör det lätt att göra rätt

UTVECKLING Guider för att lättare kunna följa krångliga regler och nya förslag på hur lönekartläggning kan förenklas. Det är något av det som Almega, Unionen och Akademikerna tar fram i ett gemensamt utvecklingsarbete.
NYHET Publicerad:

Skrotad individuell ett bonus lyft för Atea

LÖNESTRATEGI När it-bolaget Atea jobbat igenom sina värderingar blev det uppenbart att de individuella bonusarna mest gav problem, så de togs bort. I stället ökade fokuset på individuella löner vilket gav en gedignare löneprocess och en starkare samarbetskultur – med kraftig tillväxt som resultat.