Rekrytering

40 procent av rekryteringsförsöken i Blekinge misslyckas

NYHET Publicerad

ARBETSMARKNAD Kompetensbehovet hos företagen i Blekinge är stort och svårigheterna att rekrytera medarbetare med rätt kompetens är mer utbredd än på länge. Efterfrågan på personer från yrkesprogram och yrkeshögskolor är enormt och det är brister inom i princip alla branscher.

Företagens svårigheter att hitta medarbetare är en viktig samhällsfråga som beslutsfattare måste ta på allvar och agera efter. För Blekinges del som litet län är det en direkt avgörande fråga för den fortsatta näringslivsutvecklingen och för den framtida välfärden.

I slutet på förra året lät Svenskt Näringsliv genomföra en undersökning bland 6 000 företag i Sverige med frågor om hur de klarade kompetensförsörjningen och rekryteringen. I Blekinge svarade 178 företag på enkäten.

Företagen i länet visar upp en skrämmande bild av hur svårt det är att hitta rätt arbetskraft till arbetsplatserna. Svårt att rekrytera i Blekinge är bland annat elektriker, svetsare, mekaniker, ingenjörer, lastbilschaufförer och montörer.

Carina Centrén

– I Blekinge misslyckades nästan 40 procent av alla rekryteringsförsök det senaste halvåret, jämfört med vart fjärde i riket vilket visar att företagen har svårt att hitta rätt medarbetare, sa Carina Centrén, regionchef, Svenskt Näringsliv, när hon på ett dialogmöte mellan företagare och politiker presenterade resultatet i undersökningen.

De starkast bidragande orsakerna till varför företagen inte hittar rätt medarbetare handlar om brist på sökande med rätt yrkeserfarenhet, rätt attityd och engagemang, rätt utbildning och arbetslivserfarenhet. Attityd och engagemang är tillsammans med ansvarstagande, serviceinriktning och självständighet i arbetet prioriterade förmågor som företagen efterlyser hos de sökande. 

– Och hur får vi in det i skolan, att det är viktigt med rätt attityd och engagemang för att kunna bli anställningsbar, sa Carina Centrén som en retorisk fråga till deltagarna på dialogmötet.

I undersökningen framkommer även att det bland utbildningsnivåerna är just yrkesutbildning som företagen eftersöker mest hos arbetssökande. Hela 73 procent av företagen i Blekinge uppger att det är medarbetare med yrkesutbildning från gymnasium eller yrkeshögskola som eftersöks. Men man hittar dem inte.

Konsekvensen blir att företagen inte får tag på rätt kompetens och kan trygga kompetensförsörjningen över tid, vilket i sin tur leder till sämre lönsamhet och service. Ytterligare konsekvenser är att befintlig personal och ägare får arbeta mer.

Men hur planerar företagen för att bättre hantera framtida kompetensbehov? Enligt svaren i undersökningen så kommer företagen ännu mera rekrytera via egna nätverks och kanaler. De kommer även att internutbilda och arbeta aktivt för att bredda sina rekryteringsbaser. 

– Det senare kan göras genom att låta företagen bli naturliga samarbetspartners till skolorna och att utbildningar bättre anpassas efter hur behovet på arbetsmarknaden ser ut.  Vår undersökning utgör en viktig grund och plattform för det fortsatta näringslivsarbetet och dialogen mellan politiker och jobbskapare, sa Carina Centrén.

Deltagarna på mötet var överens om att samverkan mellan näringslivet och offentlig sektor är en förutsättning för att tillsammans hitta former på hur kompetensförsörjningen ska kunna tryggas och fler jobb skapas.

Weiselblad

Gertrud Weiselblad, Gertrud Care, efterlyste återanskaffande av vårdbiträdesutbildningen.

Foto: Krisztina Andersson

Företagaren Gertrud Weiselblad, Gertrud Care, skickade en direkt uppmaning till politikerna.

– Politikerna bör titta på vad som kan göras för att återinföra vårdbiträdesutbildningen. Undersköterskorna kommer att få en helt annan yrkesroll i framtiden inom vården. Vi kommer att vårda mycket mer i hemmet med kvalificerad hemsjukvård och därför behöver vi ha olika utbildningsnivåer. Det här är en politikerfråga. Det finns exempel på kommuner som har återanskaffat utbildningen men vi behöver göra något även här, för det är en enorm brist inom sjukvården.

Paul hedlund

Paul Hedlund (L), ordförande i gymnasienämnden i Karlshamn.

Foto: Krisztina Andersson

Paul Hedlund (L), ordförande gymnasienämnden i Karlshamns kommun, svarade på Gertrud Weiselblads inlägg:

– Just när det gäller vårdbiträdesutbildning så håller vi på att titta på detta och har arbetat fram en utbildningsplan som kommunfullmäktige ska ta ställning till. Men vi behöver hjälp av näringslivet. Vi behöver näringslivets hjälp med att bedöma vilken kunskap och kompetens som företagen efterfrågar och har behov av inom de olika sektorerna om 5–10 år. Att starta upp en ny utbildning tar tid och sedan tar det minst tre år innan utbildningen är klar.

Paul Hedlund höll med om att det åligger politikerna att också själva undersöka hur behoven ser ut på arbetsmarknaden.

– Men jag tror det blir mer kraft om företagare kommer till oss och berättar hur behovet ser ut, sa Paul Hedlund.

Johan Ahlberg, vd för bilföretaget Ahlberg Bil, ställde sig tveksam till om en kommunal aktör har de rätta finansiella musklerna och förutsättningarna att tillhandahålla rätt utbildningsverktyg för att kunna matcha arbetsmarknadens krav.

Johan Ahlberg
Foto: Krisztina Andersson

Johan Ahlberg, vd Ahlberg Bil.

– Teknikutvecklingen går i rasande fart, det sker förändringar varje vecka och utvecklingen går hela tiden framåt. Jag tror aldrig att Skolverket har råd att uppfylla kraven om vi tar bilindustrin som exempel. Jag tror istället på att det är samverkan som gäller och att samverka länsövergripande. Nischa utbildningarna i de olika kommunerna istället för att alla våra kommuner ska ha alla utbildningar på skolorna. Det är inte rimligt att kommunerna ska ha råd att utbilda hightech inom alla våra områden i fordonsbranschen. Kan ni hjälpa oss att utbilda i grundläggande kunskaper så tar vi på oss att utveckla individerna internt för att de komma upp i rätt nivå, sa Johan Ahlberg.  

Camilla Nilsson

Camilla Nilsson, HR-chef på Länsförsäkringar.

Foto: Krisztina Andersson

Camilla Nilsson, HR-chef på Länsförsäkringar, lyfte bland annat engagemang och attityd som viktiga framgångsfaktorer.

– Idag läser och utbildar sig väl de flesta men det som spelar roll är engagemang och attityd. Att få in detta tidigt i utbildningarna är viktigt. Man kanske ska börja med lärarkåren?

Engagemang och attityd har med entreprenörskap att göra och måste föras in i utbildningarna som självklart utbildningsinslag, menade Gertrud Weiselblad. 

– Det är en del i utbildningsdelen, att entreprenörskap ska in tidigt. Entreprenörskap är ju inte enbart att starta företag, det handlar om utveckling. För mig är entreprenörskap utveckling, attityd och engagemang.

Susanne Södergren
Foto: Krisztina Andersson

Susanne Södergren, Stål- och Rörmontage.

Susanne Södergren, ekonomi- och HR-chef på Stål- och Rörmontage i Sölvesborg, tyckte att nyutbildade till tillverkningsindustrin saknade rätt kunskap kring materialslag. Här behöver yrkesprogrammet uppdateras. 

– Materialkunskapen brister hos många färdigutbildade elever på yrkesprogrammen. Många kan mycket om aluminium men saknar kunskaper om rostfritt avancerat stål eller syrafast material, det är just dessa materialslag som tillverkningsindustrin går över till mer och mer eftersom materialen är hållfasta och beständiga. Skolorna borde vara mer uppdaterade i detta.

Karmen Björkman

Karmen Björkman (S), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen i Olofströms kommun.

Foto: Krisztina Andersson

I dialogen var deltagarna överens om att företagen måste ges större plats och utrymme att vara en samverkanspart till skolorna. Det behöver hittas forum för att mötas, tyckte Karmen Björkman (S), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen i Olofströms kommun.

– Det är ingen av oss som klarar detta själv, oavsett vi är politiker som är för lite ute hos företagen eller vi är företagare som är för lite inne i skolans värld. Vi måste hitta forum för att mötas och lösa detta. Någon måste äga frågan och driva den vidare. Om vi alla lägger ihop de resurser vi har, så löser vi betydligt mer än vad vi kan göra var och en för sig, sa Karmen Björkman.

Krisztina Andersson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Blekinges företag förtjänar Rättviksmodellen!

KOMMENTAR "Svenskt Näringsliv i Blekinge jobbar ständigt för att skapa en mer tillväxtfrämjande myndighetsutövning i länet. Min önskan är att den så kallade Rättviksmodellen ska implementeras i Blekinges samtliga kommuner. Det skulle innebära en tillstånd- och tillsynshandläggning som bygger på minskad byråkrati och regelkrångel utan att för den saken skull tumma på säkerhet, miljö och lagar." Det skriver Nina Andersson, projektledare på Svenskt Näringsliv i Blekinge i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Blekinge kan använda immaterialrättigheter betydligt mer

IMMATERIALRÄTT Patent- och registreringsverket har nyligen presenterat sin statistik för 2018. Året innan kunde rapporteras om ett ökat antal nationella patentansökningar från Blekinge, från 12 för 2016 till 17. Procentuellt sätt var det en väldigt kraftig ökning. "Förhoppningen var då att detta var en positiv trend för innovationskraften i Blekinge", säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så får vi mer pang för pengarna

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Dags för miljöskatter att designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Alla i kommunen ska förstå vikten av bemötande och information

FÖRETAGSKLIMAT Karlshamn har ett något förbättrat företagsklimat men ligger fortfarande under vad som räknas som godtagbart. Företagen lyfter samarbete, dialog och information som inspel för ett förbättrat företagsklimat. Det visar resultatet från Svenskt Näringslivs senaste undersökning av det lokala företagsklimatet – ett resultat som var underlag för dialog mellan företagare, politiker och tjänstemän i Karlshamn och där man diskuterade vilka konkreta åtgärder som måste vidtas för att förbättringar ska bli verklighet.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Morgan Bengtsson, nytillträtt kommunalråd i Olofström

INTERVJU "Jag vill ha en bra dialog med företagen i kommunen. Alla vill vi mot samma mål, det bästa för Olofström och det bästa för näringslivet. Vi utvecklas och växer tillsammans." Så säger Olofströms nya kommunalråd Morgan Bengtsson (S) i en kort intervju om hans tankar kring sin nya roll i kommunen.
NYHET Publicerad:

Hundra dagar med Blekingefokus

SOMMARKRÖNIKA "Det finns så mycket bra med Blekinge, potentialen är enorm. Det är viktigt att prata om vad som är bra med det lokala företagsklimatet. Det gör jag både gärna och ofta. Men för att kunna förbättra måste vi också våga prata om det som inte fungerar." Så skriver Nina Andersson, projektledare Svenskt Näringsliv i Blekinge, när hon i sin sommarkrönika summerar sina första hundra dagar på jobbet.
NYHET Publicerad:

Skapa bättre enhetlighet kring lagtolkningar

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lätt för företagen att göra rätt, man ska kunna förstå upphandlingsunderlag, tillståndsrestriktioner eller kravspecifikationer för att kunna göra de insatser som regelverket kräver. Företagsklimatet och tillväxtfrämjande myndighetsutövning var temat när företag, politiker och tjänstemän möttes för att diskutera vad som krävs för att det ska bli bättre och enklare att driva företag i Olofström.
NYHET Publicerad:

”Infrastrukturen är vårt största problem”

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Utbyggd infrastruktur med bättre tågförbindelser och en hubb till Europa. Det är exempel på vad företagen listar som viktiga förutsättningar för att klara säkra kompetensförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Länets bästa företagsklimat finns i Sölvesborg 

FÖRETAGSKLIMAT Sölvesborg har bäst företagsklimat i Blekinge. Det visar Svenskt Näringslivs senaste undersökningen av hur företagare upplever företagsklimatet i kommunen. Det sammanfattande omdömet om hur företagen upplever det lokala företagsklimatet landar på 3,8 vilket är högre än rikssnittet och de bästa i Blekinge.
NYHET Publicerad:

Nu krävs satsningar på kvalitet i skolan

UTBILDNING Trots en arbetslöshet på 9,4 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Blekinge. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Ronneby backar i företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Företagen i Ronneby upplever att företagsklimatet i kommunen blivit sämre. Det visar Svenskt Näringslivs färska undersökning där ett hundratal företagare svarat. Ronny Johannesson, entreprenör och ordförande i vd-gruppen i Ronneby, efterlyste bättre system kring upphandling på ett dialogmöte nyligen mellan företagare, tjänstemän och politiker i kommunen. 
NYHET Publicerad:

”Anpassa tillsynsavgifterna”

MYNDIGHETSUTÖVNING ”Ärvda” miljötillstånd sätter krokben för småföretag i tillverkningsbranschen som får betala för mer tillsyn än vad som utförs. Det framkom när företagare, politiker och representanter från Karlshamns näringslivsenhet träffades för att diskutera förutsättningar och villkor för småföretag i tillverkningsbranschen med fokus på myndighetsutövning. Patrik Jarlhage på Contura Steel i Mörrum är en av de företagare som belyser problematiken med tillsynsavgifter som inte är anpassade efter verksamheten.
NYHET Publicerad:

Vi vill se fler unga företagsamma i Blekinge

UNG FÖRETAGSAMHET Andelen unga i Blekinge som börjar leda eller driva företag blir allt färre. Förra året var det bara 0,8 procent, färre än var hundrade ungdom, som tog steget ut att bli företagare. Det är den lägsta siffran sedan Svenskt Näringsliv började mäta företagsamheten 2008. "Dagens unga är framtidens framgångsrika företagare och jobbskapare. För Sveriges välstånd behöver vi fler som vågar driva företag", säger Nina Andersson, projektledare på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Här ger företagen högst betyg i Blekinge

FÖRETAGSKLIMAT Företagen upplever att det har blivit bättre att driva företag i Sölvesborg. Det visar Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet. Kommunen får både det högsta betyget i Blekinge och uppvisar den största ökningen jämfört med förra året. Karlshamns kommun har förbättrat sig i nästan samtliga svar, men sticker trots det ut och hamnar som enda kommun i Blekinge med ett betyg under 3, som är gränsen för ett godtagbart företagsklimat. 
NYHET Publicerad:

”Sätt timpeng på tillsyn”

TILLSYNSAVGIFTER Jacob Berg är krögare och driver Restaurang Kronolaxen i Mörrum. Han ger tummen upp för de företagsfrämjande insatser som har gjorts men efterlyser ett bättre anpassat system när det gäller tillsynsavgifter.
NYHET Publicerad:

Vård, skola, omsorg – tacka företagen

FÖRETAGSKLIMAT Det är företagen som gör att det finns pengar att spendera till vård, skola och omsorg. Via den nya tjänsten Välfärdsskaparna kan företagen själva räkna ut vilket bidrag de ger till välfärden.
NYHET Publicerad:

Blekingska företagare satsar, trots risker i ekonomin

FÖRETAGARPANELEN Nästan fem av tio företag i Blekinge planerar att öka sin produktion det kommande halvåret. En av sju planerar att dra ned. Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. Blekingska företag är något mer pessimistiska om framtiden än företagarna i övriga Sverige.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Regelkrångel oroar caféägare

PERSONALLIGGARE Oro för att göra fel och rädsla för böter. Det har blivit konsekvensen av de nya reglerna för personalliggare. Carina Olsson, som driver Kickis Café och Kickis Green i Olofström, är kritisk mot att utvärderingen av de nya reglerna dröjer. "Det känns som att politikerna fattat ett beslut utan att förstå hur det slår mot företagen i verkligheten", säger Carina Olsson.