Sjukskatt hot mot arbete och fritid

Sjukskatt hot mot arbete och fritid

Debatten om regeringens förslag om en ny sjukskatt fortsätter. I grunden handlar det om att vi företagare ska betala 25 procent av sjuklönekostnaderna för medarbetare som är borta mer än 90 dagar. I förslaget finns inte någon bortre tidsgräns för vårt betalningsansvar. Vi företagare riskerar alltså att få betala sjukskatt i flera år.

Enligt regeringen ska sjukskatten få oss som driver företag att bli bättre på arbetsmiljö. Men vi vågar påstå att de allra flesta företag jobbar aktivt för en bra arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro och vi vill självklart inte ha sjuka medarbetare. Våra medarbetare är viktiga för oss och vi är beroende av dem för att kunna leverera i tid. För oss är det oerhört viktigt att vi på våra företag har en säker och bra arbetsmiljö.

Förslaget om en sjukskatt kan komma att få fler negativa följder. En konsekvens kan komma att bli att de som vill börja jobba igen efter en skada eller sjukdom får svårare att få ett jobb. Vi som arbetsgivare kan komma att bli mer försiktiga och tuffa i urvalet när vi ska anställa en ny medarbetare. Att öka utanförskapet är väl knappast det som regeringen vill.

Flertalet sjukskrivningar orsakas av faktorer som ligger bortom vår påverkan, som exempelvis fritidsaktiviteter. En medarbetare kan exempelvis skada sig på fritiden – på fotboll-/handbollsplanen, i skidbacken eller på cykelturen. Vid nyanställningar kommer frågor att ställas om vilka fritidsaktiviteter de jobbsökanden har. Vi vill definitivt inte behöva kräva att man upphör med sina idrottsutövningar för att våga erbjuda en anställning. Eller som en företagskollega uttryckte det: ”Jag kommer aldrig att våga anställa en fotbollsspelare om sjukskatten blir verklighet!” Förslaget kan med andra ord få människor att sluta med fysiska fritidsaktiviteter för att öka sina möjligheter till arbete. Blir det så kommer det sannolikt att skada hela vårt fritids- och föreningsliv.

Dessutom är det så att långtidssjukfrånvaro oftast är svår att påverka, förutse och förhindra för oss arbetsgivare. God arbetsmiljö och friska medarbetare är redan självklara förutsättningar för ett företags konkurrenskraft, lönsamhet och överlevnad. En del av långtidssjukfrånvaro beror på långa vårdköer i den offentliga vården. Något vi företagare inte kan påverka. Att lägga ytterligare kostnadsansvar på oss som enskilda företagare för sjukfrånvaron är därför inte rimligt. Redan idag innebär sjukfrånvaro ökade kostnader för bland annat sjuklön, produktionsbortfall och vikarier.

Trots skrivningar i förslaget om betydelsen av skydd för de små företagen, undantas dessa inte från kostnadsansvar för sjukskatten. Små, medelstora och nystartade företagen är särskilt sårbara för den risk som oförutsägbart och ökat kostnadsansvar innebär. Det är kostnader som inte går att förutse eller planera för. Varken den nedsatta arbetsgivaravgiften eller fribeloppet kompenserar eller motsvarar denna oförutsägbara kostnadsrisk som läggs över på oss enskilda företagare. För ett företag med små marginaler kan det ytterst komma att innebära likvidation eller konkurs. Är det verkligen vad regeringen vill?

Sjukskatten är inte bra för någon. Den slår mot jobben, hotar fritidslivet och ökar utanförskapet, därför måste den stoppas. Så vår uppmaning till regeringen är: ”Kasta förslaget direkt i runda arkivet!”

Pether Fredholm, JSB AB
Krister Arvidsson, Lågpris i Ronneby AB Anna Lindqvist, Jeppssons AB Jens Wahlström, Tammp AB Gertrud Weiselblad, Gertrud Care AB Nina Johansson, Ninas konditori Lars-Inge Melin, Olofströms Stormarknad AB Susanne Södergren, Stål & Rörmontage AB