Vad är vinsten med vårdskatten för samhället?

Att arbetsgivare köper hälso- och sjukvård till sina anställda handlar inte om att ge någon allmän anställningsförmån, utan de gör det för att de månar om sina medarbetare och att de ska vara friska och utföra arbete i verksamheten.

Men det kan också handla om att exempelvis en arbetstagare kan utföra andra arbetsuppgifter om hen kan åtgärda sina synfel och därmed slippa använda glasögon. Det kan exempelvis vara inom yrken där glasögon är direkt hämmande i arbetet eller ett hinder i vissa yrken. Allt från att inte tillåtas köra bil på grund av synnedsättning till att arbeta i utsatta miljöer.

Axel Åhrberg, ögonläkare och ägare till Laserblick, med verksamhet i Ronneby och Stockholm, har under många år utfört laserbehandlingar för synfel. Han ställer sig undrande till de nu beslutade ändringarna i inkomstskattelagen.

– Vad är vinsten för samhället och vad är motivet? Är det enbart för att få in pengar i skattekistan? säger Axel Åhrberg.

En mycket stor andel av de behandlingar som görs hos Laserblick betalas genom att vårdtagarens arbetsgivare betalar och att sedan ett bruttolöneavdrag görs på medarbetarens lön. Ett bruttolöneavdrag som dessutom har varit möjligt att dela upp på flera månader och därmed gett en stor andel medelinkomsttagare en möjlighet att åtgärda sina synfel.

– En laserbehandling kostar drygt 20 000 kronor. Det är ju svårt för en medelinkomsttagare att göra ett bruttolöneavdrag för hela beloppet på en och samma lön, säger Eivor Larsson, assistent och ekonomiansvarig på företaget.

Bland Laserblicks kunder finns idag inte bara privata arbetsgivare utan även kommuner vilket talar för att även de inser vikten av att ge bra förutsättningar för sina medarbetare genom att erbjuda hälso- och sjukvård hos privata utförare och att erbjuda sina anställda möjlighet till bruttolöneavdrag.

Många har riktat kritik mot den nu beslutade vårdskatten, inte minst från flera arbetsgivare och dess organisationer – arbetsgivare som vill bidra till god hälsa och nöjda medarbetare.

– Men tyvärr så har ändå förändringarna klubbats igenom i Riksdagen. Vi får verkligen hoppas att politikerna tänker om och river upp riksdagsbeslutet, säger Carina Centrén, regionchef Svenskt Näringsliv.