”Vi kan inte blunda för riskbilden”

Den avmattning i ekonomin som syns i prognosen påverkar välfärdsländerna på flera olika sätt. Sveriges ekonomi påverkas av omvärldens avspeglas på den globala världsmarknaden. Svensk ekonomi går fortfarande bra men det finns orosmoln som kommer att sätta avtryck.

– Den årliga BNP-tillväxten i Japan, Euroområdet och i USA har varit på väg uppåt de senaste åren med 2–3 procents tillväxt. Prognoserna framåt visar en måttlig avmattning i dessa områden, även om det fortfarande är tillväxt och ingen stor dramatik, sa Göran Grahn.

Även BRIC-länderna Kina, Ryssland, Brasilien och Indien, visar på tillväxt där Indien och Kina ligger på en nivå för sig med uppemot sju procents tillväxt.

– Ryssland och Brasilien har varit nere i en svacka med dundrande inflation. Här är det svårare att hitta bra prognoser eftersom man får den tillväxt man vill visa upp, sa Göran Grahn.

I Sverige åkte BNP ner i samband med dramatiken i samband med skatteomläggningen på nittiotalets början.

– Vi skulle ha ner inflationstakten från höga 10 procent till omvärldsnivå vilket fick effekten att inflationstakten gick ner men räntorna låg fortsatt högt. Fastighetsmarknaden kraschade fullständigt och 600 000 jobb försvann i den här lågkonjunkturen.

Konjunkturen har sedan dess svängt upp och ner. Det som är oroande nu är den låga produktivitetstillväxten i ekonomin, menade Göran Grahn.

– Vi konsumerar och producerar mycket mer än vad som mäts. Digitaliseringen är en faktor som ändrar förutsättningarna för tillväxt, som det är i hela delningssektorn. Det är en stor förklaring till varför produktivitetstillväxten blir så lång.

Även i Sverige börjar vi se signaler om att vi backar och befinner oss i avmattning.

– Vi kommer att hamna på 2,5 procent för helåret 2018 och sedan ser vi att vi kommer att åka ner till strax under två procent. Även sysselsättningen kommer att bli ännu lite svagare, sa Göran Grahn och pekade på den strukturomvandling i ekonomin som väntas och som är kopplad till sysselsättningar i de olika sektorerna.

Inom varuhandeln har sysselsättningstillväxten minskat medan tjänstesidan, framför allt inom den offentliga sektorn, har ökat.

– Det är inte riktigt bra. Visst, vi har haft en ganska hygglig sysselsättningsökning i ekonomin men det mesta har skett via skattesystem. Det är svårt att skapa jobb på det viset. På den privata marknaden uppstår jobb där det finns efterfrågan och det är ett jättejobb vi har framför oss att få igång sysselsättningstillväxten på den privata sidan, sa Göran Grahn.

Han belyste vidare den riskbild som finns och som påverkar ekonomin och företagens möjligheter till expansion.

– Vi kan inte blunda för riskbilden. Utrikeshandeln som tillväxtmotor är hotad genom protektionistiska strömningar som hotar världshandeln och Sverige. Det finns en geopolitisk oro som också avspeglas hos företagen. Ovissheten om eurons framtid är en betydande del i den totala riskbilden, sa Göran Grahn och menade att en nästa lågkonjunktur kommer att vara svårare att möta politiskt.

Dagens expansiva penning- och finanspolitik kan göra att vi står sämre rustade vid nya kriser.

Bostadssektorn är ett annat område som klart påverkar det finansiella läget och som oroar med prisfall och minskat byggande. Det instabila läget med höga statsskulder och skuldsatt finanssektor leder till trånga förhandlingsutrymmen, varnade Göran Grahn.

– Sen har vi digitaliseringen som vi inte vet hur vi ska hantera, inte bara automationen och att det försvinner folk från arbetsmarknaden, utan också för att lagar och regler inte är anpassade efter den digitala utveckling som sker. Om folk börjar bli sina egna arbetsgivare på nätet, vem tar in skatter från dem då? Om skattebaserna försvinner så hotas välfärdsländerna också. Så vi måste hitta nya skattebaser.

Den nyligen släppta konjunkturrapporten behandlar även den regionala ekonomin. Göran Grahn belyste läget utifrån Blekinges perspektiv.

I Blekinge finns 75 000 sysselsatta personer, alltså människor i arbete. Länet har högst andel sysselsatta i verkstadsindustrin, 11,4 procent, vilket motsvarar 7000–8000 personer. En stor andel finns även inom den offentliga och statliga sektorn, 44 procent.

När det gäller sektorer som handel, transport och hotell så har Blekinge lägst andel sysselsatta.

– Om vi tittar på hur befolkningen har utvecklats under det senaste året så har Blekinge i stort sett stått stilla, 0,2 procent. Bostadsbyggandet har minskat med 50 procent och bostadspriserna har ökat med 11 procent. Bilförsäljningen har minskat något och nyanmälda platser till arbetsförmedlingen har minskat, sa Göran Grahn, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Men företagen är optimistiska visar rapporten.

– Blekinges företagare är optimister när det gäller sysselsättning och investeringar, sa Göran Grahn och fick direkt respons från företagarna.

– Vi företagare måste vara optimistiska och tro på det vi gör annars är det ju kört, menade Anna Lindqvist, VD för bilföretaget Jeppsons i Karlshamn och Karlskrona.

Sune Ehring, entreprenör och tidigare företagare från Karlshamn, ville veta hur mycket det låga värdet på den svenska kronan betyder för exportintäkterna.

– De svenska räntorna har legat lågt och det är nog det som har pressat ner vår växelkurs. Nu när räntorna är på väg upp kommer vi troligtvis att få en växelkursförstärkning och då blir det tuffare för exportindustrin. Växelkursen stärks och det blir svagare tryck från exportindustrin och även svagare efterfrågan utifrån. Så vi går mot en svarade tillväxttakt i alla delar av ekonomin just nu. Det kan slå mot län som Blekinge med tung exportindustri, sa Göran Grahn.

Kjell Persson, näringslivschef i Olofströms kommun, gav sin synpunkt kopplat till sysselsättningsutvecklingen i länet.

– Blekinge har en hög tillverkningsindustri som jobbar med rationaliseringar för att öka produktiviteten men vi klarar inte av att kompensera med nya arbetsplatser. Frågan är om vi har fått fler nya arbetsplatser eller om vi har tagit tillbaka de vi förlorade.

Krisztina Andersson